Filosofer: Tribunalen sätter symbolvärdet först
För några veckor sedan dömdes den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic mot sitt nekande till 40 års fängelse för bland annat folkmordet i Srebrenica 1995. Men frågan är om FN:s krigsförbrytartribunal i Haag verkligen är effektiv som rättsinstans. Det skriver Claudio Tamburrini, docent i praktisk filosofi, och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, på DN Debatt.
”Ett problem med konflikterna man i efterhand handskas med är att de var ytterst komplexa. Företrädare för samtliga ’etniska grupper’ har begått krigsbrott. Men då jakten på förövarna ibland kommer att leda till frikännanden, ibland till hårda fällande domar, blir effekten blandad”, skriver de.
De frågar sig huruvida det är rimligt att domar – likt den mot Karadzic – tillåts riva upp gamla sår hos människor som drabbats av konflikter: ”Snarare än att lägga konflikterna bakom sig kommer människor att ständigt tvingas återvända till dem”.
Debattörerna anser att domstolens verksamhet tycks som ”uttryck för meningslöst vedergällningstänkande där symbolvärdet ges företräde framför nödvändiga och framåtsyftande samhälleliga mål.”