Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Kinesisk ullhandskrabba.
Kinesisk ullhandskrabba. (B Schoenmakers/Wikimedia Commons. )
Hoten mot artrikedomen

Invasiv krabba hotar insjöar: ”Skräckfilmsscenario”

Av Olivia W Demred
Publicerad: 2 jan.
ANNONS

Forskare befarar att den invasiva arten kinesisk ullhandskrabba ska få fäste i Sverige, rapporterar TV4 Nyheterna. Den har vid flera tillfällen hittats i Sverige, men hittills inte klarat att reproducera sig i kallare klimat. Men nu har forskare i Tyskland och Belgien noterat en korsning med en japansk ullhandskrabba som kan föröka sig även i kyligt vatten.

Om sådana krabbor finns även i Sverige är chansen större att den etablerar sig i svenska insjöar, där den kan sprida sjukdomar och rubba ekosystem.

– Jag är mycket orolig. Det är ett skräckfilmsscenario egentligen, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

ANNONS
Har troligen kommit via fartygsbarlast till exempelvis Vänern
tv+text · www.tv4.se
Superinvasiv krabba kan nå Vänern: ”Avliva den” (2025)
Nya Wermlands-Tidningen  · Ofta betalvägg
bakgrund
 
Kinesisk ullhandskrabba
Wikipedia (sv)
Kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis), även kallad bara ullhandskrabba, är en krabba som ursprungligen härstammar från Kina, men som med fartygens ballastvatten sedan början av 1900-talet spridits även till Europa och Nordamerika. Till Tyskland kom den 1912 och på 1930-talet hade den spridit sig till Sverige från Kaspiska havet. Den är ansedd som en invasiv art, då krabborna underminerar fördämningar och strandbrinkar genom att gräva gångar i dem och förstör fiskeredskap som garn och ryssjor i sina försök att komma åt den fisk som fastnat i dem. Till utseendet kännetecknas ullhandskrabban främst av sina håriga klosaxben och vita klospetsar. Dess ryggsköld kan nå en diameter på omkring 7,5 centimeter. Till formen är ryggskölden närmast rundad och färgen är grågrön till brunaktig. Inräknat benen är krabbans storlek upp mot 15 centimeter. Som fullvuxen lever den kinesiska ullhandskrabban i floder, men äggläggningen sker i bräckt eller salt vatten. Larverna lever en tid i flodmynningarna, ungefär ett och ett halvt år, innan de söker sig upp i floderna. Individerna blir könsmogna vid cirka fem års ålder och vandrar då åter ner mot flodmynningarna där fortplantningen sker. Äggläggningen sker sent på hösten och efter äggläggningen dör de fullvuxna krabborna. Arten listas som invasiv inom EU (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Detta innebär att det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla ullhandskrabba efter den 3 augusti 2016, när förteckningen träder i kraft. Efter den 3 augusti 2017 blir det förbjudet att även sälja arter på listan.
Annons
Höstlov hos Elite Hotels— upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Hoten mot artrikedomenKlimat & miljöForskning & vetenskapDjur & natur

Orangutanger tillbaka i skogen efter sommarens bränder

Åtta orangutanger på Borneo har kunnat släppas ut i det vilda igen efter att de fångats in för att skydda dem mot sommarens skogsbränder. Det rapporterar BBC.

11 oktober, 22.47
En orangutang på Borneo.

Hotad sköldpadda frodas på Seychellerna: ”Naturen kan återhämta sig”

Jättesköldpaddorna, som tidigare varit på randen till utrotning, har blivit fler än invånarna på Seychellerna. Det visar en ny rapport enligt CNN.

9 oktober, 08.17
En aldabrasköldpadda i ett bevarandeområde på ön Changuu, nordväst om Zanzibar, 2015.

Djurlivet i sjöar och floder har minskat 85 procent

Bestånden av djur i sötvatten har minskat med i genomsnitt 85 procent sedan 1970. Det gör sjöar, vattendrag och våtmarker till de hårdast drabbade livsmiljöerna i WWF:s nya rapport.

8 oktober, 16.07
Grodor och andra groddjur är särskilt känsliga för förändringar i miljön och hotas bland annat av förstörda livsmiljöer, föroreningar och sjukdomar, enligt WWF.

Över 70 000 miljarder mer till naturskada än naturskydd

Omkring 73 000 miljarder kronor gick till verksamheter som skadar naturen under år 2023, jämfört med 2 200 miljarder till att skydda eller återställa den, enligt WWF:s nya rapport.

8 oktober, 15.27
Olje- och gasproduktion hör till de verksamheter som får stora investeringar samtidigt som de bidrar till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, enligt WWF:s rapport.