Ja-sidan segrade i val om Makedoniens namnbyte
Ja-sidan vann i folkomröstningen om Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien, skriver DN. Men valdeltagandet nådde däremot inte upp till 50 procent vilket regeringen hoppats på, skriver Reuters.
Att valdeltagandet troligen inte nådde upp till ens 40 procent gör namnbytet osäkert. Detta då premiärministern behöver ytterligare nio parlamentsledamöter med sig om lagändringen ska gå igenom.
Trots det ser premiärminister Zoran Zaev resultatet som en seger – då en majoritet röstade ja.
– Jag tror att den stora majoritet av medborgare som röstade har valt den europeiska vägen för Makedonien, säger han enligt AFP.
Läs mer
bakgrund
Makedonska namnkonflikten
Wikipedia (sv)
Den makedonska namnkonflikten är en politisk dispyt mellan Grekland och Makedonien. Dispyten har sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet 'Makedonien' och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet "Republiken Makedonien". Grekland erkänner inte detta namn utan kallar staten officiellt för "den före detta jugoslaviska republiken Makedonien" vilket också är det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) används av flera internationella organisationer, däribland Förenta nationerna.
I juni 2018 skrev ländernas premiärministrar under ett avtal där Makedonien byter namn till Nordmakedonien. Innan avtalet träder i kraft behöver det godkännas i båda ländernas parlament.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
