En kinesisk ”tröstekvinna” förhörs av en amerikansk soldat efter kriget. (Wikimedia)

Japanska armén krävde en kvinna per 70 soldater

Nyligen offentliggjorda dokument sprider nytt ljus över hur den japanska armén systematiskt använde sig av sexslavar, så kallade ”tröstekvinnor”, under andra världskriget, rapporterar AP.

Dokumenten som nyhetsbyrån Kyodo News tagit del av visar bland annat att armén vid ett tillfälle bad regeringen om en kvinna per 70 soldater. Syftet var att hålla soldaterna på gott humör, minska spridning av sjukdomar och få soldaterna att låta bli att begå våldtäkter.

Kvinnorna hämtades från framför allt Korea men också från andra länder. Exakt hur många ”tröstekvinnor” som fanns är omdiskuterat men enligt historiker räknades de åtminstone i tiotusentals, ibland anges en siffra så hög som 200 000 stycken.

bakgrund
 
Tröstekvinnor
Wikipedia (sv)
Tröstekvinnor (japanska: 慰安婦?, ianfu) kallas de kvinnor som den kejserliga japanska armén tvingade att arbeta som sexslavar i arméns egna bordeller under andra världskriget. Mellan 100.000 och 200.000 kvinnor beräknas ha tvingats bli tröstekvinnor, varav 80 procent var etniska koreaner hämtade från Generalguvernementet Korea. Återstoden kom mestadels från Kina och den japanska lydstaten Manchukuo, men det förekom även kvinnor från Thailand, Vietnam (Franska Indokina), Malaysia, Taiwan, Indonesien (Nederländska Ostindien), Portugisiska Timor och andra områden under japansk ockupation. Arméns bordeller, eller "stationer", fanns i Japan, Kina, Filippinerna, Indonesien (Nederländska Ostindien), Malaysia, Thailand, Burma, Nya Guinea, Hongkong, Macao och det dåtida Franska Indokina. En del unga kvinnor från länder som var ockuperade av Japan blev enligt uppgift kidnappade från sina hem. I vissa fall rekryterades kvinnor under erbjudande om att arbeta vid militären. Det har dokumenterats att den japanska armén självt tvångsrekryterade kvinnor. Många bordeller administrerades av privata agenter men övervakades av armén. Vissa japaner, som historikern Ikuhiko Hata, förnekar att det förekom organiserad tvångsprostitution utförd av den japanska regeringen eller militären. Andra japanska historiker, stödda på vittnesmål från före detta offer, har fastslagit att den kejserliga japanska armén och flottan var antingen direkt eller indirekt inblandade i att tvinga, lura, bedra och ibland kidnappa kvinnor i Japans asiatiska kolonier och ockuperade territorier. Antalet och arbetsförhållandena för de kvinnor som prostituerades för den japanska armén under andra världskriget står under fortsatt debatt, och saken är fortsatt högst politisk i både Japan och andra närliggande länder i Asien. Ett mindre antal kvinnor av europeiskt ursprung från Nederländerna och Australien tvingades också att bli sexslavar. I december 2015 blev japanska och sydkoreanska myndigheter överens om ett avtal som förpliktar Japan till att ge ekonomisk kompensation till de sydkoreanska kvinnorna som blev tvingade att bli sexslavar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen