Jätteglaciär smälter tio gånger snabbare än snittet

Ross shelfis är världens största shelfis och är belägen i Rosshavet, Antarktis. Den täcker en yta på cirka 490 000 km². Gränsen mot havet är skarp och utgörs av en 30–50 meter hög isvägg, Rossbarriären. Större delen av ismassan flyter i havet. Tjockleken varierar från 200–300 meter vid iskanten till cirka 700 meter längst i söder. Isshelfen växer till genom glaciärströmmar från inlandsisen och genom snöfall. Fronten rör sig med en fart av uppskattningsvis ett par meter om dygnet. Hela tiden brytes större eller mindre issjok loss, som driver iväg som isberg. Flera antarktiska expeditioner har haft sina vinterkvarterer på Ross-shelfen. Bland andra låg Roald Amundsens läger Framheim och Richard Byrds Little America I–V söder om Valbukten. Denna bukt är den sydligaste punkt i världen som fartyg kan nå. Ross shelfis upptäcktes 1841 av britten James Clark Ross. Den blev besökt första gången år 1900 av norrmannen Carsten Borchgrevink. Två år senare gjorde Robert Scott en ballonguppstigning för att få överblick över shelfisen.

Shelfis är en del av glaciäris som pressats ut i havet över kontinentalsockeln (shelfen) och därför flyter ovanpå havsvattnet. Man räknar en isplatta som shelfis när den höjer sig minst två meter över havsytan, men vanligtvis är den mellan 100 och 1000 meter tjock. Shelfisen är platt och fri från spänningar. Då is bryts av från shelfisen (kalvning), kan mycket stora isberg, s.k. taffelisberg, bildas. Till skillnad från havsis, vilken bildas på havsvattnet bildas shelfis på ankar-is som ligger på kontinentalsockeln. De största shelfisytorna ligger i Antarktis men shelfis förekommer också vid norra Grönland. Ross shelfis, som täcker nära hälften av Rosshavet med en yta av ca 490 000 km². Filchner Ronne shelfis, som täcker en stor del av Wedellhavet med en yta av ca 450 000 km².Båda har var för sig en yta som är ungefär som Sveriges yta.