Kampen om Rodri signalerar något nytt om Barcelona

För inte så länge sedan hade tanken på att Barcelona skulle slå Real Madrid i kampen om en storvärvning som Rodri låtit osannolik.

De senaste somrarna har Barca fått undra om nyförvärven ens skulle kunna registreras, medan rivalen i La Liga bara har kunnat peka på vad de vill ha.

Värvningen av Jude Bellingham 2023 och Kylian Mbappé 2024 befäste bilden av att när Europas bästa spelare stod inför ett vägval var Bernabeu det självklara valet.

Lionel Messi lämnade Barcelona i tårar 2021. Föreningens ekonomi tvingade klubben att skiljas från tidernas främste spelare, som sedan gick till Paris Saint-Germain. Därefter har katalanerna ändå lyckats knyta till sig några toppspelare.

Robert Lewandowski kom dit i augusti 2022. Dani Olmo anslöt 2024. Anthony Gordon värvades från Newcastle United för 80 miljoner euro före VM.

Barca säger att klubben nu står starkare ekonomiskt – framför allt tack vare ökade intäkter efter återkomsten till Camp Nou – och att försöket att värva Rodri, som Manchester City tycks värdera till 80 miljoner euro, inte påverkar jakten på Atletico Madrids Julian Alvarez.

I flera år har de behövt hantera La Ligas ekonomiska regelverk och hitta kreativa ekonomiska lösningar. Samtidigt har de försökt bygga om truppen så att den kan hävda sig i Champions League.

Barcelona blev en klubb som fick leta möjligheter i stället för att styra marknaden. Kontraktslösa spelare, spelare som var beredda att gå ner i lön för att dra på sig Barcatröjan, rutinerade proffs som närmade sig slutet av karriären och lovande unga spelare blev modellen.

Barca ska ha beröm för det: det fungerade.

Tillsammans med en av de bästa generationer som klubbens akademi La Masia har fått fram har Barcelona vunnit tre av de fyra senaste La Liga-titlarna och till slut tagit sig tillbaka till de senare slutspelsrundorna i det europeiska cupspelet.

Men de här framstegen har inte fullt ut återupprättat Barcas status. Och det är här Rodri kommer in i bilden.

Om Barcelona värvar Rodri skulle tränaren Hansi Flick få vad som mycket väl kan vara världsfotbollens bästa defensiva mittfältare, och den spelare som den moderna fotbollen har fått fram som kommer närmast Barcalegendaren Sergio Busquets i spelstil.

Den större betydelsen ligger dock någon annanstans. För kan Barcelona övertyga 2024 års Ballon d’Or-vinnare – en kapten som vunnit VM, länge beundrad av Real Madrid och precis den typ av spelare de brukar räkna med att kunna värva – att välja dem i stället för Real? Det skulle skicka en enorm signal.

Den senaste äkta superstjärnan som gjorde samma val – var Neymar 2013. Trots starkt intresse från Madrid valde den då 21-årige brasilianaren spel på Camp Nou när han lämnade Santos.

Barcelona var då i en helt annan position. Klubben hade vunnit trippeln 2009 och gjort om bedriften 2015. Och det med Messi, Luis Suarez och Neymar på toppen av sin förmåga. Supportrarna längtar efter att få uppleva den tiden igen, och det vet Barcas president Joan Laporta mycket väl om.

Om det är något man inte kan ta ifrån Laporta så är det att han är expert på att sälja in drömmar. Han vet hur den här branschen fungerar. Han vet vad supportrarna vill höra, och han ger dem det.

Men även 64-åringens skickligt populistiska utspel har på senare tid fått vara mer återhållsamma med tanke på klubbens ekonomiska situation. Rodri skulle ge honom chansen att ta ut svängarna.

Den 30-årige Spanienkaptenen, som utsågs till VM:s bästa spelare efter segern mot Argentina i finalen, är den typ av värvning som Barcelona nästan hade glömt att de kunde genomföra.

– Att ersätta Sergio Busquets är nästan omöjligt, sa Barcelonas sportchef Deco i en intervju med TV3 i februari 2024.

– Han är en väldigt speciell, väldigt unik spelare. Det finns ingen som honom på marknaden, och även om det fanns någon skulle den spelaren inte komma eftersom han inte skulle vara till salu. Den som kommer närmast är Rodri, som spelar i City, men jag föreställer mig att City inte skulle sälja honom till oss eller till någon annan.

Då kändes Decos ord mindre som en bedömning av Rodri och mer som en spegling av Barcelonas verklighet. Ironiskt nog är Barca inte längre i desperat behov av en defensiv mittfältare.

Xavi ägnade två år åt att söka en ersättare till Busquets innan han till slut hittade ett sätt att klara sig utan en renodlad defensiv mittfältare. Under Flick har Marc Casado gjort det bra, Marc Bernal seglat upp som en lysande talang, Eric Garcia spelat utmärkt i rollen som defensiv mittfältare och Frenkie de Jong till slut visat sin bästa sida.

I det här läget verkade klubben ha skiftat sina prioriteringar åt annat håll. Värvningarna av Gordon och Karim Adeyemi stärkte anfallet, samtidigt som mittfältet före De Jongs senaste skada nog var den mest konkurrensutsatta lagdelen.

Rodri skulle alltså inte värvas för att Barcelona saknar alternativ. Han skulle värvas för att chanser att få in spelare av hans kaliber nästan aldrig dyker upp.

Barcelona skulle inte förändras i grunden av Rodri. De behöver honom inte heller för att bevisa att de är tillbaka i toppen. Att vinna titlar under Flick har redan gjort mycket för att visa det.

Men för första gången på flera år skulle Barcelona vara klubben som sätter agendan på transfermarknaden i stället för att försöka hålla jämna steg med den.

Kanske vore det den största segern av alla. Inte bara att värva en av världens bästa mittfältare, utan att åter bli klubben som spelare som Rodri väljer.

Artikeln publicerades först i The Athletic och är översatt av Omnis redaktion. © 2026 The Athletic Media Company.