Serla • ANNONS

Kan datorns microchip tillverkas av trä?

Elektronik har en tendens att åldras fort och fult. När det inte längre går att använda de senaste programmen, eller om vi tappar telefonen, köper vi nytt och lämnar in prylen till återvinningsstationen. Globalt sett är vår törst efter ny elektronik en stor miljöutmaning: uppskattningsvis 20-50 miljoner ton elektronik slängdes 2014.
Forskare vid universitetet i Wisconsin kan vara en del av lösningen på miljöproblemen på spåren. Man har nämligen lyckats ta fram ett microchip, baserat på trä, som skulle kunna göra återvinningen enklare i framtiden. Designen ersätter inte de aktiva komponenterna i chipet– istället ersätter man kiselbasen, som de aktiva komponenterna sitter på, med en konstruktion av nanocellulosa .”Den största delen av ett chip är stöd. Vi använder bara ett par mikrometer till allt annat.” säger forskaren Zhenqiang Ma.
I väntan på att chip av trä ska bli verklighet måste vi ta hand om elektroniken vi använder i dag.

Kan det här chipet göra återvinning av elektronik lättare?

www.fastcoexist.com

Ingen kan inte göra allt – men alla kan göra något

Serla vill med kampanjen Små gröna steg engagera och sprida kunskap om vad vi alla kan göra för att bidra till ett mer hållbar tänkande. Du kan dela med dig av dina vardagstips under #Smågrönasteg på Instagram.

Följ kampanjen Små gröna steg på Instagram

instagram.com

Detta är en annons från vår partner, den är inte skriven av journalisterna på Omnis redaktion. Innehållet behöver inte nödvändigtvis reflektera Omniredaktionens åsikter.

ANNONS • Serla

Så minskar plast gjord av sockerrör CO2-avtrycket

I stället för olja och gas använder Serla förpackningar som tillverkats av sockerrör. Det har minskat förpackningarnas koldioxidbelastning rejält. – Plasten som Serla använder kallas Grön PE, och den stora fördelen är att den inte tillför någon koldioxid till atmosfären, säger Robert Holmqvist, marknadschef för Trioplast, Serlas förpackningsleverantör. Plastråvaran är sockerrör, som blir till etanol, vilket i sin tur blir till etangas, och slutligen polyeten – eller etenplast. – Eftersom det är samma molekyl så går den att använda precis som vanlig plast: producenten behöver inte köpa ny utrustning, och konsumenten återvinner den precis som all annan mjukplast. Den ser och känns exakt likadan, vilket faktiskt kan bli ett problem, då konsumenterna förväntar sig att miljövänlig plast ska se annorlunda ut, säger Robert Holmqvist.

ANNONS • Serla

Så kommer mikroplasten ut i våra vattendrag

Plast är ett material med fantastiska egenskaper som gör vår vardag enklare. Men plast på fel ställe skapar stora problem. Djur äter det i tron att det är mat och kvävs. Plast i havet bryts ner i allt mindre partiklar och kommer in i näringskedjan, där koncentrationerna byggs upp och kemikalier från plast kan till slut hamna på vår tallrik. Här har Serla samlat tre perspektiv på vad vi kan göra för att minska vårt beroende av plast.

ANNONS • Serla

Kan 21-åringens idé städa upp världshaven?

Uppemot 8 miljoner ton plastskräp kan hamna i haven varje år, enligt en ny studie vid University of Georgia. 21-årige Boyan Slat är miljöentreprenören som vill rensa upp världshaven från plastskräp, med hjälp av sitt Ocean Cleanup-system. Hans idé är att utnyttja havsströmmarna för att städa upp i haven. I stället för att åka runt och försöka samla upp skräpet är tanken att stora V-formade bommar ska fånga upp plasten allt eftersom skräpet driver förbi. Hans koncept har väckt hopp och inspirerat många att skänka pengar till projektet, som har genomfört grundforskning och byggt prototyper för att bevisa att konceptet fungerar. Man siktar på att sjösätta en testbom utanför den japanska kusten under 2016 och om allt går som planerat är den första fullskaliga bommen igång 2020.

ANNONS • Serla

Förläng livet på dina kläder och rädda miljön

Varje år slänger vi svenskar ungefär 8 kilo kläder och textiler per person, vilket motsvarar 70 000 ton i soporna. Ett ökat klädutbud och pressade priser har under 2000-talet drivit upp mängden kläder vi köper. Under perioden 2000 till 2009 ökade konsumtionen med närmare 40 procent, för att falla tillbaka med 9 procent åren efter. Att vi köper så mycket kläder sliter inte bara på plånboken. Det krävs stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling – bomullsproduktionen för ett par jeans kräver ungefär 11 000 liter vatten. Miljöpåverkan är också stor vid tillverkning av kläder, då det krävs mycket vatten, kemikalier och transporter. Med andra ord skulle man kunna säga att de mest ekologiska plaggen har du redan hemma – med tanke på vilka miljövinster man kan göra på köpa mindre kläder. Här är några tips hur du kan spara på plånboken och miljön.

Serla Partner