Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem

Serla Partner

Serla • ANNONS

Så minskar plast gjord av sockerrör CO2-avtrycket

I stället för olja och gas använder Serla förpackningar som tillverkats av sockerrör. Det har minskat förpackningarnas koldioxidbelastning rejält. – Plasten som Serla använder kallas Grön PE, och den stora fördelen är att den inte tillför någon koldioxid till atmosfären, säger Robert Holmqvist, marknadschef för Trioplast, Serlas förpackningsleverantör. Plastråvaran är sockerrör, som blir till etanol, vilket i sin tur blir till etangas, och slutligen polyeten – eller etenplast. – Eftersom det är samma molekyl så går den att använda precis som vanlig plast: producenten behöver inte köpa ny utrustning, och konsumenten återvinner den precis som all annan mjukplast. Den ser och känns exakt likadan, vilket faktiskt kan bli ett problem, då konsumenterna förväntar sig att miljövänlig plast ska se annorlunda ut, säger Robert Holmqvist.

Serla • ANNONS
Serla • ANNONS

Kan 21-åringens idé städa upp världshaven?

Uppemot 8 miljoner ton plastskräp kan hamna i haven varje år, enligt en ny studie vid University of Georgia. 21-årige Boyan Slat är miljöentreprenören som vill rensa upp världshaven från plastskräp, med hjälp av sitt Ocean Cleanup-system. Hans idé är att utnyttja havsströmmarna för att städa upp i haven. I stället för att åka runt och försöka samla upp skräpet är tanken att stora V-formade bommar ska fånga upp plasten allt eftersom skräpet driver förbi. Hans koncept har väckt hopp och inspirerat många att skänka pengar till projektet, som har genomfört grundforskning och byggt prototyper för att bevisa att konceptet fungerar. Man siktar på att sjösätta en testbom utanför den japanska kusten under 2016 och om allt går som planerat är den första fullskaliga bommen igång 2020.

Serla • ANNONS

Förläng livet på dina kläder och rädda miljön

Varje år slänger vi svenskar ungefär 8 kilo kläder och textiler per person, vilket motsvarar 70 000 ton i soporna. Ett ökat klädutbud och pressade priser har under 2000-talet drivit upp mängden kläder vi köper. Under perioden 2000 till 2009 ökade konsumtionen med närmare 40 procent, för att falla tillbaka med 9 procent åren efter. Att vi köper så mycket kläder sliter inte bara på plånboken. Det krävs stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling – bomullsproduktionen för ett par jeans kräver ungefär 11 000 liter vatten. Miljöpåverkan är också stor vid tillverkning av kläder, då det krävs mycket vatten, kemikalier och transporter. Med andra ord skulle man kunna säga att de mest ekologiska plaggen har du redan hemma – med tanke på vilka miljövinster man kan göra på köpa mindre kläder. Här är några tips hur du kan spara på plånboken och miljön.

Serla • ANNONS

Så förvandlas skräp från haven till hett mode

Nästa gång du köper badkläder kan du faktiskt få med dig ett par badshorts eller en baddräkt som tillverkats av gamla fiskenät. Flera klädtillverkare har nämligen börjat titta på en ny sorts superfiber av nylon. Fibern produceras av nylonavfall och kan återanvändas flera gånger. Aquafil är en italiensk producent som tillverkar en nylonfiber av gamla nät, nylonmattor och annat nylonavfall och har ingått partnerskap med flera framträdande klädtillverkare. En av resurserna som Aquafil använder för sin fiber Econyl är så kallade ”spöknät” – övergivna fiskenät som driver runt i haven och orsakar stor skada. Uppskattningsvis finns idag 640 000 ton spöknät i haven som fångar valar, sköldpaddor och fisk. Enligt Aquafil kan man tillverka 26 000 par sockor för varje ton fiskenät som tillvaratas. Under 2015 räknar man med deras produktion av Econyl innebär en miljöbesparning motsvarande 100 000 ton koldioxid.

Serla • ANNONS

Så kan restprodukter från bruket värma 6 000 villor

Vad kan man egentligen göra av fiberslam, en restprodukt från tillverkningen av papper? – Tidigare lade vi det på deponi men det var tydligt att det inte var hållbart i längden, säger Mikael Käll, Technology & development engineer på Katrinefors pappersbruk. I slutet av 1990-talet började pappersbruket fundera på om det inte fanns ett bättre användningsområde för slammet. Det sammanföll också med en målsättning om att byta ut olja som energikälla i bruket och att EU var på väg att förbjuda deponering av organiskt material.

Serla • ANNONS

Positiva effekter när bruket använder mindre vatten

En av de riktigt stora och svåra utmaningarna som pappersbruk står inför är att minska vattenförbrukningen. Vid Katrinefors pappersbruk i Mariestad, där Serlas papper tillverkas, har man sedan 2007 lyckats minska vattenförbrukningen med 40 procent. – När vi började projektet 2007 gick det åt 40 kubikmeter vatten per ton papper. Sedan har vi år för år kunnat pressa ned förbrukningen. 2014 använde vi 28 kubikmeter vatten, under 2015 ligger vi på under 25 än så länge, säger Mikael Käll, Technology & development engineer på Katrinefors pappersbruk.

Serla • ANNONS
Serla • ANNONS

Kan ett spetsigt draperi hålla nere duschtiden?

Kan ett duschdraperi som ”spetsar” dig när du duschar mer än fyra minuter bidra till att minska vattenslöseriet? Det hoppas Elisabeth Buecher, brittisk konstnär. Än så länge är draperiet inte en kommersiell produkt, utan en utbildningsinstallation för att sätta fokus på vårt slösiga förhållande till vatten i vardagen. "Jag ser mina draperier som väckarklocka", säger Elisabeth Buecher. En tre minuter kortare dusch kan faktiskt spara runt 36 liter vatten. Trots att vatten täcker runt 70 procent av vår planet är bara 3 procent av världens vatten dricksvatten. Dessutom är 2/3 av det i sin tur uppbundet i glaciärer eller är på andra sätt oåtkomligt. Det resulterar i att ungefär en miljard människor lever i vattenbrist – en brist som kan komma att öka i takt med klimatförändring och en växande population. Sett ur det perspektivet är det naturligt att vilja hitta nya sätt att spara mer vatten.

Serla • ANNONS

Kan datorns microchip tillverkas av trä?

Elektronik har en tendens att åldras fort och fult. När det inte längre går att använda de senaste programmen, eller om vi tappar telefonen, köper vi nytt och lämnar in prylen till återvinningsstationen. Globalt sett är vår törst efter ny elektronik en stor miljöutmaning: uppskattningsvis 20-50 miljoner ton elektronik slängdes 2014. Forskare vid universitetet i Wisconsin kan vara en del av lösningen på miljöproblemen på spåren. Man har nämligen lyckats ta fram ett microchip, baserat på trä, som skulle kunna göra återvinningen enklare i framtiden. Designen ersätter inte de aktiva komponenterna i chipet– istället ersätter man kiselbasen, som de aktiva komponenterna sitter på, med en konstruktion av nanocellulosa .”Den största delen av ett chip är stöd. Vi använder bara ett par mikrometer till allt annat.” säger forskaren Zhenqiang Ma. I väntan på att chip av trä ska bli verklighet måste vi ta hand om elektroniken vi använder i dag.

Serla • ANNONS

Råvarubrist när vi slutar läsa tidningen

Den digitala revolutionen har inneburit att många branscher förändrats i grunden – taxi-, finans- och tidningsbranschen är några aktuella exempel. Att vi läser allt färre tidningar har inte bara påverkat dagspressen – papperstillverkaren Serla har också ställts inför en ny utmaning. En stor del av företagets råmaterial kommer ifrån återvunna tidningar. När vi läser allt färre tidningar finns det plötsligt mindre returpapper att göra Serla av.

Serla • ANNONS

Mycket att tjäna på att bättre ta hand om e-skräp

Den digitala revolutionen har haft några klart oönskade effekter – effekter som sällan hamnar i fokus när elektronikföretagen presenterar sina senaste produkter. Globalt sett slängs det allt mer elektronik för varje år – just nu mellan 20 och 50 miljoner ton årligen. Dessutom hamnar mycket av västvärldens e-skräp i Asien och Afrika. Där utvinns vissa metaller och kan återanvändas – men det är till ett högt pris för naturen och människorna i närheten. Men allt är inte nattsvart – här har vi samlat några intressanta globala perspektiv på e-skräpet.