Kanadensiske centern Gregg Scott har skrivit på ett treårskontrakt med Brynäs IF, enligt ett pressmeddelande på lagets hemsida. 31-åringen beskrivs som både en poängsprutare och publikfavorit.
– Jag älskar Gävle och Brynäs, och jag vill gå för guld varje år, säger Greg Scott.
Nu senast har kanadensaren spelat tre år i Ryssland.
USA kommer att ”kraftigt” utöka sanktionerna mot Iran, meddelar president Donald Trump på Twitter. Trump skriver att han har beordrat finansminister Steve Mnuchin att vidta åtgärden.
Beslutet kommer några dagar efter helgens attack mot saudiska oljeanläggningar som USA och Saudiarabien beskyller Iran för.
Iran har förnekat att man låg bakom attacken.
Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman ber Sydkorea om hjälp för att stärka landets flygvapen, rapporterar Reuters med hänvisning till sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap. Detta efter helgens drönarattacker mot saudiska oljeanläggningar.
Länderna har haft diplomatiska relationer sedan 1963 och under 2017 slöts ett handelsavtal mellan dem.
Irans president Hassan Rouhani säger att Saudiarabien bör se attacken mot saudiska oljeanläggningar som en varning att kriget i Jemen bör avslutas, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Det är det första tecknet på ett medgivande om inblandning från Iran om helgens attacker, som fram tills nu har tillbakavisat påståenden om att landet ligger bakom attackerna.
Det var inte en slopad värnskatt som drev Magdalena Andersson (S) in i politiken. Det säger finansministern till SvD efter att höstbudgeten presenterats i dag.
– Det är klart att den här budgeten är extrem eftersom vi avskaffar värnskatten. Den fördelningsprofilen är sämre än... ja den är svår att åstadkomma på något annat sätt, säger hon till tidningen.
Andersson säger att klyftorna ska utjämnas i en skattereform. Inför förhandlingarna om den säger hon att alla frågor kan komma upp på bordet, inklusive en återinförd fastighetsskatt.
Regeringens budgetproposition som just nu debatteras i riksdagen får hård kritik från både höger och vänster.
– När man ska göra satsningar kan jag bara konstatera att man lägger mer pengar på friåret än på polisen. Hur tondöv kan en regering och dess stödpartier bli? frågar Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tycker alla att budgetsatsningarna på rättsväsendet är för skrala.
SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt framhöll även att hans parti vill tillföra mer pengar till kommunerna.
Vänsterpartiets Ulla Andersson passar under debatten på att gratulera den ekonomiska eliten som hon menar är de som gynnas av regeringens skattesänkningar.
– Det är ett svek mot välfärden, säger hon i riksdagens talarstol.
Män med höga inkomster är de som gynnas mest i höstbudgeten. Regeringen konstaterar själv att knappt två tredjedelar av reformerna går till män och att en tredjedel av medlen går till män i den högsta inkomstgruppen.
– Det kommer att öka klyftorna, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet.
Anledningen är bland annat slopandet av värnskatten som är en reform för dem med en årslön eller arvoden över 703 000 kronor. Utöver värnskatten får även cirka en miljon pensionärer med en inkomst över 17 000 kronor i månaden sänkt skatt. Både när det gäller den avskaffade värnskatten och den sänkta skatten för pensionärer är den största delen av dem som gynnas män.
Då kvinnor oftare har lägre pensioner är det dock fler kvinnor bland dem som gynnas av det höjda grundskyddet.
Gisslanförhandlaren Robert O'Brien blir ny nationell säkerhetsrådgivare efter John Bolton, skriver USA:s president Donald Trump på Twitter.
O’Brien var den förhandlare från USA som besökte Sverige i och med rättsfallet mot rapartisten Asap Rocky i somras.
”Han kommer att göra ett bra jobb”, twittrar Trump.
Bolton fick nyligen sparken av Trump, men han själv hävdar att han avgick självmant.
USA:s president Donald Trump kommer inom kort att utse en efterträdare till säkerhetsrådgivaren John Bolton som nyligen sparkades. Trump uppgav under tisdagen att det står mellan fem olika personer, bland annat Robert O’Brien som besökte Sverige i och med rättsfallet mot artisten Asap Rocky, rapporterar flera medier.
De andra personerna som är aktuella är Fred Fleitz som tidigare har varit analytiker på CIA, Rick Wadell som varit Boltons vicerådgivare, Lisa E Gordon-Hagerty som jobbat med kärnkraftsfrågor på energidepartementet och vicepresidentens säkerhetsrådgivare Keith Kellogg.
Höstbudgeten präglas mer av januariavtalets byteshandel än de samhällsproblem som dominerar den politiska debatten, skriver Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.
Han menar att man kan tolka finansministerns avståndstagande från den slopade värnskatten i höstbudgeten som ett offentligt inledande av nästa års förhandlingar med C och L. ”’Vi kommer inte att acceptera en budget till med den här fördelningsprofilen’, låter budskapet från finansministern”, skriver Ramberg.
SvD:s Göran Eriksson menar att den avskaffade värnskatten speglar det extraordinära tillståndet i svensk politik eftersom S inte alls argumenterar för den största posten i sin egen budget.
SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka skriver i en analys att regeringen inte ser någon anledning att lätta plånboken trots att det blåser ekonomisk snålblåst. ”I stället räknar finansminister Magdalena Andersson med att det är du och jag som ska hålla ekonomin igång”, skriver hon.
SSU:s ordförande Philip Botström totalsågar regeringens budget, skriver Aftonbladet. Han menar att den kommer att gynna ”rika gubbar på Östermalm som har kristallkrona i taket”.
– Jag tar fram skämskudden, ärligt talat, säger han till TT.
Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är kritisk till skattesänkningarna och menar att högre arbetslöshet och större problem i landets kommuner är att vänta.
Kommunals ordförande Tobias Baudin säger i ett pressmeddelande att politikerna måste släppa sina ”ideologiska käpphästar” och satsa på välfärden.
Avskaffad värnskatt, familjevecka och det så kallade utvecklingsåret kostar tillsammans nio miljarder kronor, pekar Kommunal på.
– Bara dessa tre reformer motsvarar 21 000 undersköterskor, säger Baudin.
Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson varnar för att höstbudgeten läggs i ett läge där omvärlden blir allt mer osäker.
– Alltifrån handelskriget mellan USA och Kina och vi vet ännu inte hur brexit slutar. Risken är att vi får en hård brexit och att Europa och Sverige påverkas. Vi har en svag krona och låg tillväxt per person.
Svantesson menar att budgeten, den första som tagits fram med stöd av L och C, inte utgår från Sveriges största behov.
– Det här är fyra partier som inte har tittat ut från Sverige och ser de här behoven, utan tittat ner i sitt 73-punktsprogram och bockat av på sina önskelistor.
Tidigare har flera andra partier kommenterat budgeten, däribland V:s Ulla Andersson som menar att budgeten gör de högavlönade männen i Djursholm till vinnare.
– I Socialdemokraternas Sverige sliter lågavlönade kvinnor ut sig medan högavlönade män belönas, säger hon och kritiserar att regeringen lagt fokuset på skattesänkningar.
Liberalerna är däremot nöjda med höstbudgeten och partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson lyfter bland annat upp pengarna till försvaret.
– Vi är mycket nöjda med att vi har bundit upp S att ställa sig bakom Försvarsberedningen, säger han på presskonferensen.
Centerpartiets Emil Källström menar att budgeten som läggs fram är ”en skattesänkarbudget”. Han lyfter fram sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta inkomstskatter och grön skatteväxling.
Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed anser däremot att budgeten som regeringen lägger fram är ett resultat av att partierna tvingat på varandra sina favoritreformer.
– Det är helt uppenbart välfärden som får plocka upp notan för det här kostsamma samarbetet, säger han på en presskonferens.
Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt lägger också fokus på välfärden som partiet menar har halkat efter. Den budget som nu lagts gynnar rika, män och yngre åldersgrupper, säger han.
Östersunds FK är i ekonomisk kris och måste få in tio miljoner kronor inom loppet av tio dagar, annars riskerar klubben att gå i konkurs. Om så blir fallet kan hela serietabellen ritas om, eftersom alla ÖFK:s resultat då skulle strykas.
Vinnarna i guldstriden skulle då bli AIK och Malmö FF, som båda spelat oavgjort mot ÖFK under säsongen.
– Det är väldigt teoretiskt att vi hamnar där, men jag vill ändå vara tydlig med att redovisa vad regelverket säger om vi skulle hamna där, säger förbundsjuristen Tobias Tibell till SVT Sport.
Ett annat scenario är att ÖFK kan spela klart hela säsongen och sedan flyttas ner efter säsongen.
Östersunds kommun har sagt nej till att hjälpa ÖFK ur deras ekonomiska kris, rapporterar P4 Jämtland. Det var under ett medlemsmöte igår som det framgick att klubben måste få in tio miljoner kronor på tio dagar för att undvika en eventuell konkurs, vilket Östersundsposten var först med att skriva om.
Beslutet att inte stödja ÖFK ekonomiskt är brett politiskt förankrat, enligt kommunalrådet Bosse Svensson (C), som pekar på att klubben saknar transparens kring sin ekonomi.
– Vi har ett grundansvar för kommunens skattebetalare och våra kärnverksamheter. Vi måste veta att vi inte lägger pengarna i ett svart hål, säger han till radiokanalen.
Allsvenska Östersunds FK riskerar att gå i konkurs, rapporterar Östersunds-Posten. Enligt tidningen framkom det, under tisdagens medlemsmöte, att klubben måste få in tio miljoner kronor på tio dagar för att undvika ekonomisk kris.
Om klubben inte lyckas reglera sina skulder måste styrelsen ta beslut om verksamheten över huvudtaget kan fortsätta bedrivas. På frågan om vad det värsta som kan hända blev svaret kort:
– Det blir konkurs, svarade klubbens vice ordförande Maria Wilén enligt tidningen.
Det jämna valresultatet i Israel framstår som ett ”förödmjukade slag” mot premiärministern Benjamin Netanyahu och hans parti Likud, skriver SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomgren i en analys.
Kraven på en samlingsregering som kommer från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beitenu, sätter Netanyahu på spel skriver Blomgren.
Anledningen till det är att Benny Gantz, ledare för Blåvita alliansen, vägrar sitta i regering med premiärministern på grund av det korruptionsåtal som väntas väckas mot Netanyahu skriver Dominic Waghorn på Sky News i en analys.
”Frågan är nu om Likud kommer att offra Netanyahu för att behålla makten” skriver Waghorn.
Sittande premiärministern Benjamin Netanyahus parti Likud och Blåvita alliansen får 32 platser var i parlamentet i Israel, rapporterar flera medier. Både Netanyahu och tidigare militärchefen Benny Gantz som leder Blåvita alliansen, kommer nu behöva förhandla med mindre partier för att nå majoritet.
– Vi kommer att inleda förhandlingar och vi kommer att prata med alla, säger Gantz.
Nu ställs krav på en samlingsregering, bland annat från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beiteinu och tidigare Likud-politiker.
– Vi har bara ett val, en nationalistisk, liberal och bred regering som består av Yisrael Beiteinu, Likud och Blåvita alliansen, säger Lieberman enligt Sky News.
Vallokalsundersökningar indikerar att premiärminister Benjamin Netanyahu misslyckades med att säkra en majoritet i Israels nyval i går.
I ett tal inför anhängare i Tel Aviv i natt lovade Netanyahu att han ska bilda en koalitionsregering. Uttalandet gjordes bara en halvtimme efter att Blåvita alliansens ledare, tidigare militärchefen Benny Gantz, hållit tal och lovat samma sak, rapporterar Jerusalem Post.
Enligt premiärministern vill alla nuvarande allianspartier till hans Likud forma en koalition och undvika en, med Netanyahus ord, ”farlig anti-zionistisk regering”.
Ingen av de båda rivalerna utropade sig officiellt som segrare.
