Klarar svenskarna att dra ner på köttet?

I dag har de nya nordiska näringsrekommendationer presenterats. En grupp forskare från nordiska länder har sammanställt riktlinjer för vad som är hälsosamt att äta. Rekommendationerna kommer ligga till grund för Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd, som kommer i höst.

För första gången handlar rekommendationerna inte bara om hur vi ska äta för att bli mer hälsosamma - utan också om hur vi ska äta för att planeten ska må bra.

– Vi måste ändra våra matvanor om vi ska ha en chans att stoppa den globala uppvärmningen enligt FN:s klimatpanel. Det funkar inte att vi föder upp allt fler metanrapande kor för att vi gillar biff och mjölk så mycket, säger SVT:s vetenskapsreporter Johan Bergendorff, som Omni pratar med.

Frukt och grönt ska vi äta ännu mer, köttätandet ska minska rejält och NRR-kommittén rekommenderar mer fullkorn i kosten. När det gäller alkohol ska vi helst inte dricka vin, öl eller sprit alls.

Enligt de nya riktlinjerna borde vi äta mindre rött kött och charkprodukter. Den tidigare rekommendationen på max 500 gram i veckan sänks till 350 gram.

– Men i själva verket äter medelsvensken ett helt kilo rött kött i veckan, säger Johan Bergendorff.

När det gäller frukt och grönt vill forskarna att vi ska äta mer: mellan 500 gram och 800 gram per dag. Det betyder 5,5 kilo i veckan.

– Det är ett helt berg med grönsaker och så mycket äter bara en bråkdel av svenskarna, säger Johan Bergendorff.

I dag är det bara två av tio svenskar som äter minst 500 gram grönsaker om dagen.

När det handlar om fullkornskost är det i dag bara en av tio svenskar som håller måttet. Den nya rekommendationen ligger på 90 gram per dag.

Sammantaget verkar det svårt för genomsnittssvensken att leva upp till de nya, hälsosamma riktlinjerna kring mat.

– Det är tråkigt att det är på det här sättet, men svårt att ändra på matvanor. Jag jobbar i motvind, säger Eva Warnesjö-Lemming som har suttit i arbetsgruppen för de Nordiska näringsrekommendationerna och är lektor i kostvetenskap vid Uppsala Universitet.

Välutbildade äter bättre än lågutbildade och kvinnor äter bättre än män. För att komma åt dåliga matvanor pekar hon på skolluncher som ett bra sätt att jämna ut skillnaderna.

– Normer och traditioner påverkar vad vi äter och såklart också ekonomin. Det välkända livspusslet – ständigt pressad av tiden – leder ofta till att man slarvar. Vi äter en påse chips och en chokladkaka istället för ett riktigt mål mat.

– Vi älskar undersökningar som pekar på att det är nyttigt att dricka vin, men mer och mer pekar på att också väldigt låga alkoholmängder är skadligt för hälsan, säger Johan Bergendorff.

NNR slår fast att det inte finns någon säker gräns för konsumtion av öl, vin och sprit. Att ett par glas vin i veckan skulle vara bra för hjärta och kärl, stämmer helt enkelt inte. Därför landar rekommendationen på att undvika alkohol helt och hållet. Om man ändå vill dricka ska intaget vara ”väldigt lågt”.

I Kanada gick myndigheterna ut med nya riktlinjer i början av året. Där landade rekommendationen på max två glas vin i veckan.

Svenska Socialstyrelsen håller på att ta fram nya gränser för riskkonsumtion. De förväntas blir lägre än i dag, 14 glas vin i veckan för män, nio för kvinnor.

Dåliga matvanor är en orsak till att mer än hälften av svenskarna är överviktiga eller lider av fetma.

– Vi har problem med väldfärdssjukdomar och skulle garanterat bli mindre sjuka i cancer och hjärt-och ledsjukdomar om vi skärpte våra matvanor, säger Johan Bergendorff.

Hur orolig man ska vara för att bli sjuk av dåliga matvanor beror förstås på hur man ser på risk. Johan Bergendorff tar alkohol som exempel. Om man dricker ett litet glas vin om dagen är risken en på hundra att dö i förtid på grund av alkohol.

– Det är en risk i klass med att dö i trafiken för den som kör bil varje dag. Men dom flesta av oss tar bilen ändå, för att vi tycker att det är bekvämt, säger Johan Bergendorff.