Klimatkompensation synas: ”Har lite spelat ut sin roll”
Företag som släpper ut mycket växthusgaser kan kompensera genom en klimatpositiv insats på ett annat ställe i världen. Det kan handla om att bidra med pengar till en vindkraftspark i ett kolberoende land. Eller att plantera träd. Men det globala FN-systemet för klimatkompensation är inte okontroversiellt.
– Klimatkompensation som idé härstammar från 1990-talet då vi trodde att vi hade mer tid på oss, säger Eva Lövbrand, som forskar om miljö- och klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Forskning.se.
Kritikerna anser att systemet gör att företag kan fortsätta precis som vanligt, när det viktiga borde vara att minska de egna utsläppen. En stor del av klimatkompensationen genomförs av västerländska aktörer i utvecklingsländer i Afrika och Asien.
Kring årsskiftet 2019-2020 genomförde DN en omfattande granskning av FN:s kompensationssystem, inom vilket Sverige var fjärde största köparland. Slutsatsen var att företagens utlovade klimatprojekt är mycket svåra att följa upp, att satsningarna ibland inte alls fungerar och att det dessutom saknas ett effektivt kontrollsystem. Många gånger hade de klimatpositiva projekten genomförts ändå, även utan företagens gröna ”satsningar”.
Visst finns det även välfungerande och effektiv klimatkompensation, skriver Forskning.se, som ändå slår fast att det är lätt att hitta forskare som är kritiska. För grundfrågan är hur effektivt systemet verkligen är.
Eva Lövbrand är en av kritikerna:
– Frågan är om vi har råd eller tid att kompensera. Fenomenet har lite spelat ut sin roll. Vi står vid ett vägskäl, där idén om nettoutsläpp kan leda fel.
Detta är Omni Passion
Omni Passion är en satsning där vi djupdyker i ämnen som vi – och förhoppningsvis ni läsare – är passionerat intresserade av. Fokus ligger på mänskliga och tekniska framsteg, men även trender och företeelser som kommer att forma den värld vi lever i.
Hittills har vi avhandlat ämnen som människan i rymden, framtidens mat, framtidens affärsmodeller – och kampen mot mänskligt åldrande. Vad vill du läsa om härnäst? Tankar, synpunkter och idéer? Mejla till marcus.andersson@omni.se.
