Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
(Ugis Riba / Shutterstock)
Svenska skatterna

Kommissionen drar Sverige inför rätta för F-skatteregler

Av Hjalmar Ekberg Skog, Omni Ekonomi
Publicerad: 7 maj 2025
ANNONS

EU tar Sverige till domstol med anledning av reglerna för F-skatt.

Sedan 2021 måste den som anlitar arbetskraft från övriga EU eller EES utan F-skattsedel undanvara 30 procent i preliminär inkomstskatt. EU-kommissionen menar att det strider mot EU:s princip om fri rörlighet för tjänster.

”Dessa nationella skatteregler kan således leda till betydande kassaflödesnackdelar för utländska entreprenörer som vill erbjuda sina tjänster till svenska kunder”, skriver kommissionen i ett pressmeddelande.

ANNONS
”Utländska uppdragstagares pappersarbete för att få godkännande för F-skatt utgör i sig ett hinder”
pressmeddelande · ec.europa.eu
Sverige även inför EU:s domstol för att inte ha infört tillräckliga kontroller av säkerhetsregler till havs
TT
bakgrund
 
F-skatt
Wikipedia (sv)
F-skatt är en skatteform för svensk preliminär skatt som betalas av den som bedriver näringsverksamhet. "F" i F-skatt står för företag och kan alltså utläsas företagsskatt. På motsvarande sätt står "A" i A-skatt för anställd. En F-skattare har av Skatteverket fått rätt att själv betala in preliminärskatt och sociala avgifter. I den preliminära F-skatten ingår kommunalskatt, statlig inkomstskatt och sociala avgifter. Eftersom F-skattaren själv betalar in sin preliminärskatt och sina egna sociala avgifter slipper en kund/uppdragsgivare/utbetalare som anlitar en F-skattare att betala sociala avgifter för F-skattaren. En egenföretagare får ett F-skattebevis samt en F-skattsedel, då egenföretagaren ansöker om F-skatt. Att företaget betalar F-skatt finns registrerat hos Skatteverket. Texten "Godkänd för F-skatt" ska stå på varje faktura.
bakgrund
 
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Wikipedia (sv)
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Island, Liechtenstein och Norge. Samarbetet regleras genom EES-avtalet, ett långtgående associeringsavtal som utvidgar den inre marknaden och de fyra friheterna – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – till att, med vissa undantag, även omfatta de tre sistnämnda staterna, trots att de inte ingår i unionen. Varje europeisk stat som blir medlem av EU måste ansöka om att även ansluta sig till EES-avtalet. Utöver detta har varje europeisk stat som blir medlem av Efta, samt Schweiz, möjlighet att ansöka om att ansluta sig till avtalet. Genom EES-avtalet har Island, Liechtenstein och Norge tillgång till den inre marknaden, till exempel kan norska företag sälja sina varor på den europeiska marknaden på samma villkor som andra europeiska företag, utan några handelsrestriktioner. I utbyte måste de tre staterna bidra finansiellt till unionens budget och införliva de rättsakter som unionens institutioner antar gällande den inre marknaden; annars kan avtalet sägas upp i enlighet med en så kallad giljotinklausul. Efta-domstolen hanterar rättsliga tvister som rör Islands, Liechtensteins och Norges fullgörande av avtalet på motsvarande sätt som Europeiska unionens domstol hanterar tvister kring unionsrätten. EES-avtalet ger medborgare i Island, Liechtenstein och Norge vissa av de rättigheter som unionsmedborgare åtnjuter, till exempel rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet, medan de saknar vissa andra rättigheter, såsom rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och konsulärt skydd vid de andra medlemsstaternas konsulat i tredjeländer. Medborgare inom samarbetsområdet benämns ibland EES-medborgare, även om något formellt medborgarskap inte har inrättats genom EES-avtalet.
Annons
Betalar du rätt pris för ditt bredband? Jämför abonnemang på din adress
Bredbandsval
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Svenska skatternaEUEU-kommissionenLag & rätt

Nio av tio företagare tror på dyrare bolån med bankskatt

Sju av tio företagare är negativa till förslaget om en bankskatt, medan nio av tio tror att den leder till dyrare bolån. Det visar en ny undersökning från branschorganisationen Företagarna.

9 september, 10.27
Illustrationsbild.

Handels: ”Gör upp med Tidös skattesänkarpolitik”

Tidöregeringen har under sina fyra år vid makten sänkt skatterna och sedan prioriterat kortsiktiga plånboksfrågor framför välfärdsreformer – för att slippa prioritera. Det skriver Handels förbundsordförande och chefsekonom på DN Debatt.

6 september, 23.05
Handelsanställdas förbunds Linda Palmetzhofer.

Omni förklarar •Miljardärsskatt splittrar partierna – det är argumenten för och emot

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och delar av Socialdemokraterna vill införa en ”miljardärsskatt”.

Omni Mer
Tax the rich - plakat och fanor i Socialdemokraternas förstamajtåg genom Malmö 2026.

Andersson: Ingen med normal inkomst får höjd skatt

Ingen som har en ”normal inkomst”, det vill säga under 70 000 kronor i månaden, ska få höjd inkomstskatt under nästa mandatperiod om Socialdemokraterna vinner valet. Det säger S-ledaren Magdalena Andersson till SVT Nyheter.

1 september, 06.45

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S).