Kommunerna behöver höjda statsbidrag för att klara att leverera en välfärd på samma nivå som i dag även i framtiden. Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen, skriver TT.

Enligt Andersson behöver kommunerna 90 miljarder kronor extra till 2026. För att klara en åldrande och växande befolkning behöver man bland annat bygga 560 äldreboenden, 75 vårdcentraler, 720 förskolor, 400 grundskolor och 280 gymnasieskolor.

Enligt Andersson är det möjligt att genomföra satsningen utan att höja skatter.

– Som prognoserna är nu är det möjligt inom de skattenivåer vi har, säger Andersson.

Hur det blir med bensinskatten är ännu oklart. Det framgår av en utfrågning i Almedalen där SvD gav finansministern en chans att ge tydligt besked.

– Det går inte att svara på den frågan. Vi har sagt att vi ska genomföra en skatteväxling på 15 miljarder, men exakt hur den skatteväxlingen kommer att se ut det vet vi inte ännu för vi inte färdiga med de diskussionerna, säger Magdalena Andersson.

Enligt 73-punktsprogrammet är det skatter på jobb och företagande som ska sänkas, men Andersson vill inte gå in på några detaljer.

– Om vi höjer skatter som påverkar hushållen är det klart att de pengarna vill vi återföra till hushållen, säger hon.

Moderaterna vill skära ner på utgifterna för svenska myndigheter för att finansiera en ny skattereform, rapporterar DN. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson säger till tidningen att man vill effektivisera statsförvaltningen med tio miljarder per år.

– Det kan hända att vi föreslår att några myndigheter ska läggas ner, säger Elisabeth Svantesson (M).

Regeringen, C och L ska påbörja arbetet med en ny skattereform under mandatperioden, enligt uppgörelsen i januari.

Opinion Avskaffa dagens reseavdrag och ersätt det med en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor, skriver Reseavdragskommittén, som utrett frågan åt regeringen, på DN Debatt.

Kommittén menar att dagens system gynnar höginkomsttagare och föreslår en skattereduktion på 60 öre per kilometer, med en lägre gräns på 30 kilometer enkel resa och en högre gräns på 80 kilometer. Som högst kan skattereduktionen bli 12 600 kronor.

Skattelättnad kan beviljas med en övre gräns på 150 kilometer om kollektivtrafiken är dålig, exempelvis i glesbygd eller på natten.

”Vi bedömer att 150 000–200 000 färre än i dag kommer att få skattelättnad”, skriver de.

Det nya höjda stödet för lantbrukares dieselkostnader motsvarar två eller tre månadslöner per år, säger lantbrukaren Peter Borring till SVT.

– Vi har inga marginaler i lantbruket, säger han och menar att han inte har råd att avstå stödet.

Samtidigt ser han klimatproblematiken i stödet och säger att det vore bättre om fler bönder kunde köra sina traktorer på biodiesel. Han föreslår exempelvis någon form av klimatbonus till lantbrukare som kör på förnybara bränslen.

Från första juli får lantbrukare mer ersättning för att sänka deras kostnader för diesel, rapporterar SVT Nyheter.

Den nya ersättningsnivån ligger på 2,43 kronor litern åtminstone fram till årsskiftet, jämfört med tidigare ersättningsnivå på 1,43 kronor.

– Lantbruket har haft ett tufft år, säger Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som försvarar stödet som går emot klimatmålen.

Jordbrukets maskiner släpper varje år ut mer än inrikesflyget.

Opinion Det är hög tid att radikalt styra om den svenska skattepolitiken mot att jämställa skatt på löneinkomster och skatt på kapitalinkomster.

Det skriver bland annat Swedbanks tidigare chef Göran Collert på SvD:s debattsidor. Utan en stark medelklass kan vi inte få en väl fungerande demokrati, menar de. Och eftersom skattenivån är relativt sett högre för löntagare än för kapitalägare så växer ständigt den ekonomiska segrationen och medelklassen urholkas.

”Tiden är därför sedan länge mogen för en radikal omläggning av skattesystemet både med hänsyn till rättvisa och med hänsyn till demokratisk styrning av landet och dess ekonomi.”

Centerpartiet är kritiskt till Elisabeth Svantessons (M) utspel om att Moderaterna är det enda partiet som tydligt säger nej till höjda skatter på företagande, skriver DI.

– Moderaterna ligger märkligt nog bakom kurvan när det gäller att sänka skatten på jobb och företagande, efter Centerpartiet och Liberalerna, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Han pekar på att januariavtalet bland annat innebär 12 miljarder i sänkta skatter på jobb och företagande, och säger att C, L och regeringen nu håller på att sänka skatterna mer än M någonsin hade gjort.

Finansminister Magdalena Andersson (S) varnade på onsdagen för att det år 2026 kommer att fattas 90 miljarder kronor i välfärden och hon uteslöt inte heller skattehöjningar. Men enligt Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är det ingen fara på taket, skriver TT.

Det skapas nämligen med automatik överskott i de statliga budgetarna varje år. Om regeringen inte lägger pengar på andra prioriteringar räcker överskotten för att täcka hålen i välfärden utan att skatterna höjs, menar Hansson Brusewitz.

Skatten på investeringssparkonton kommer inte att höjas en tredje gång, säger finansmarknadsminister Per Bolund i Sparpodden, enligt Privata Affärer.

Miljöpartisten Bolund säger vidare i podden att det ska vara förmånligt att spara.

– Jag tycker skatten på ISK var omotiverat låg från början, men är nu på en rimlig nivå, säger han.

Däremot säger Bolund att hans departement förbereder ytterligare skatter på kapital. Han pekar på att regeringspartierna tillsammans med Centern och Liberalerna sagt att de ”ska ta ut mera från den finansiella sektorn”.