Socialdemokraterna i Stockholm vill se en progressiv fastighetsskatt, höjd kapitalskatt och stopp för vinster i välfärden, skriver Dagens industri.

– Jag tror att det finns ett ganska starkt stöd för det här bland väljarna i stort, säger Anders Ygeman (S) som leder distriktet.

Att distriktet väljer att ta strid för de delarna i den ekonomiska politiken inför höstens partikongress ska ses som en positionering inför valet, menar Ygeman. Han säger att det inte ska råda någon tvekan om vilken politik partiet skulle vilja bedriva – även om de tvingas kompromissa med andra partier.

Det gamla investeringsstödet till privatpersoner som installerar solceller tas bort. I stället ersätts det av skattereduktion av samma princip som rut- och rotavdrag, skriver TT.

I den nya skattereduktionen ingår även ersättning för materialkostnaden – så länge den och installationsarbetet finns på samma faktura.

– Det är arbetet som gör att det blir en skattereduktion. Det ligger i sakens natur att man inte kan gå till något varuhus och köpa grejorna och sedan vänta sig att få rabatt på det, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

2016 var 10 000 solcellsanläggningar anslutna till Sveriges elnät, enligt statistik hos Energimyndigheten. Förra året var antalet nästan 44 000.

Från årsskiftet utökas rut-avdraget till att inkludera andra tjänster, bland annat tvätt.

Men från tvätteribranschen hörs invändningar om att direktiven är snåriga. Skatteavdrag kan nämligen endast göras för vissa typer av tjänster och endast för tvätt i vatten, inte kemtvätt.

– Köper du en kostym kan det vara kemtvätt för kavajen medan byxan är vanlig tvätt. Det gör att byxorna är berättigade till rutavdrag men inte kavajen, säger Tor-Björn Angin, vice ordförande för Sveriges tvätteriförbund och ägare till ett flertal inrättningar som sysslar med tvätt i Göteborgsområdet.

Angin lyfter behovet av ett minimibelopp som gör den extra administrationen mödan värd för tvätterierna.

De flesta får flera hundralappar extra att röra sig med varje månad nästa år, skriver TT.

Det handlar delvis om en löneökning på i snitt 2,5 procent, samtidigt som inflationen ligger runt 1 procent.

En annan faktor som påverkar många är en riktad skattesänkning till låg- och medelinkomsttagare. Inkomstskatten blir också lägre på grund av höjda grundavdrag, jobbskatteavdrag och en höjt skiktgräns för statlig inkomstskatt.

En ensamstående förälder med två barn och en inkomst på 28 100 kronor per månad beräknas ha 630 kronor mer i disponibel inkomst i januari nästa år.

För en tvåbarnsfamilj med två inkomster – 36 600 kronor och 21 100 kronor – handlar det om 960 kronor mer att röra sig med, utan hänsyn till inflationen.

Enligt Riksrevisionen har sänkt skatt på senior arbetskraft haft en obefintlig effekt, rapporterar TT.

Riksrevisionens studie visar att fler äldre jobbar än tidigare, men inte på grund av den lägre löneskatten.

Under perioden 2007–2019 kostade skattesänkningen cirka 30 miljarder kronor. Enligt riksrevisor Helena Lindberg kunde resurserna haft större nytta på annat håll och från 2020 kan de uteblivna skatteintäkterna växa till runt sju miljarder kronor per år.