Kritik mot SD:s nej: ”Fel sida av historien”

Istanbulkonventionen, formellt Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, är en internationell konvention inom Europarådet som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Konventionen upprättades den 11 maj 2011 i Istanbul, Turkiet, och kan sedan dess undertecknas och ratificeras av Europarådets medlemsstater. Även andra stater kan tillträda konventionen efter godkännande av Europarådets ministerkommitté. I mars 2019 hade 45 stater samt Europeiska unionen undertecknat konventionen. Turkiet blev den 12 mars 2012 den första staten att ratificera konventionen men i mars 2021 utträdde Turkiet ur Istanbulkonventionen . Sedan dess har ytterligare 37 stater ratificerat den: Albanien, Andorra, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Cypern, Estland, Danmark, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Ukraina och Österrike. Konventionen trädde i kraft den 1 augusti 2014. Konventionen har i vissa länder, särskilt i de östra delarna av Europa, setts som kontroversiell, bland annat på grund av dess skrivningar om genus och skydd av sexuella minoriteter.