Hem
Arkivbild. (Linda Forsell / SvD / TT)

”Kroppsaktivister sprider medicinska osanningar”

Det går att värna allas rätt att se ut som de vill utan att sprida medicinsk osanning. Det skriver tolv experter om fetma i en debattartikel i DN där de riktar kritik mot så kallade kroppsaktivister och medier som okritiskt sprider deras budskap.

Debattörerna skriver till exempel att boken ”Kriget mot kroppen” av Erik Hemmingsson och Stina Wollter uppenbart inte granskats av någon med medicinsk kunskap. Enligt experterna hävdas bland annat att vikten inte spelar någon större roll för människor med sunda levnadsvanor, vilket de menar inte stämmer med verkligheten. De nämner till exempel en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Däremot får människor med fetma inte bemötas dåligt i vården eller i samhället i stort, anser debattörerna.

”Men att blunda för verkligheten är ingen bra lösning.”

Om debattörerna

Catharina Bäcklund, fysioterapeut, Barnkliniken Östersund

Pernilla Danielsson-Liljeqvist, barnsjuksköterska, med dr i pediatrik

Anders Ekbom, kirurg, professor i epidemiologi, Karolinska institutet

Emilia Hagman, nutritionist, docent i pediatrik

Kristina Georgiev, barnläkare, skolöverläkare Region Skåne

Sven Klaesson, barnläkare, chefsläkare vid Södersjukhuset, ordförande i SVBFF

Ingrid Larsson, dietist, docent i medicin

Louise Lindgren, folkhälsovetare, med dr i pediatrik

Claude Marcus, professor i pediatrik, Karolinska institutet, registerhållare för Boris

Martina Persson, barnläkare, docent i pediatrik

John Ryberg, barnläkare

Annelie Thorén, barnläkare, med dr i pediatrik

bakgrund
 
Fetma
Wikipedia (sv)
Fetma eller obesitas, förr fettsot, är en näringsrubbning där kroppen bär på så mycket kroppsfett att det är skadligt för hälsa och förväntas leda till kortare livslängd. Individer med ett BMI, ett mått på fetma som bygger på jämförelse mellan längd och vikt, mellan 25 kg/m2 och 30 kg/m2 anses vara överviktiga medan ett BMI över 30 kg/m2 definierar fetma. Bariatri är ett samlingsnamn för medicinsk behandling av sjuklig fetma. Samhällsrörelsen som strävar efter en förändrad samhällsattityd till fetma kallas fettaktivism. Fetma och särskilt bukfetma ökar risken för flera sjukdomar, i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sömnapné, vissa typer av cancer samt artros. Fetma orsakas vanligen av en kombination av intag av för mycket kalorier, bristande fysisk aktivitet samt genetisk predisposition, men i en del fall kan fetma även huvudsakligen bero på genetiska faktorer eller på någon endokrin sjukdom, biverkningar av medicinering eller uppkomma till följd av psykisk sjukdom (jämför även hetsätningsstörning). När fetma inte kan sägas bero på någon underliggande sjukdom är den viktigaste behandlingen kostomläggning samt motion. Läkemedel mot fetma kan användas som komplement eller vid misslyckad primärbehandling. I svåra fall händer det att man kirurgiskt minskar magsäckens volym, antingen med en ballong, genom kirurgi av magsäcken, eller genom att operera tarmarna. Ingreppen syftar till att personen fortare uppnår mättnadskänsla och genom att minska den mängd energi som tas upp ur födan.Bland de dödsorsaker som går att förebygga är fetma den vanligaste, och blir allt vanligare hos både vuxna och barn. Experter betraktar fetma som ett av 2000-talets största folkhälsohot. Fetma stigmatiseras idag i västvärlden men har tidigare setts som tecken på rikedom och fertilitet, en syn som fortfarande gäller i stora delar av Afrika.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen