Kunde inte reglerna – frias: ”Det är banne mig droppen”

Den här artikeln handlar om nämndemän i Sverige. Se lekmannadomare för motsvarigheter i andra länder.En nämndeman är en lekmannadomare i svensk och finsk rätt. I Sverige förekommer nämndemän i tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt, samt förekom i de tidigare fastighetsdomstolarna. Nämndemän medverkar inte i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och inte heller i vissa specialdomstolar som Marknads- och Arbetsdomstolen. I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet. Nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige, i samtliga fall för en period på fyra år (med undantaget ett år för 2015 för att under året utreda nämndemannasystemet). Sedan 2015 ska fullmäktige välja nämndemän året efter allmänna val, dessförinnan skedde detta samma år som de allmänna valen. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige, varför de flesta nämndemän är medlemmar i ett parti. Nämndemannauppdraget är dock opolitiskt - att ta politiska hänsyn när man dömer strider mot lagen och domareden - varför några hinder för att utse icke-medlemmar inte finns. Tvärtom uttalade både regeringen och riksdagen under 2006 att det är viktigt att rekryteringen breddas utanför de politiska partierna.