Kurdisk ledare vill rösta om självständighet

För det större geografiska området som också innefattar delar av angränsande stater, se Kurdistan. Södra Kurdistan, (även kallat irakiska Kurdistan) är en federal region i norra Irak bestående av provinserna Arbil, Duhok och Sulaymaniyya och med Arbil som huvudstad. Efter Gulfkrigets slut 1991 fick södra Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en de facto autonomi. När den irakiska armén inte längre kunde få eldunderstöd från luften lämnade den södra Kurdistan. Den 19 maj 1992 hölls det första allmänna valet i kurdisk historia. Eftersom spärregeln var relativt högt (7 %) fick endast de två stora partierna (KDP och PUK) mandat. Först var fördelningen 51 mot 49, efter anklagelser om fusk ändrade man till 50-50. Regeringen kollapsade dock 1994 och resulterade i ett inbördeskrig. Det sista parlamentariska mötet hölls 1996. Den väpnade konflikten resulterade i skapandet av två kurdiska regioner, en PUK-kontrollerad region runt Sulaymaniyya och en KDP-kontrollerad region runt Arbil (och Dihok). Båda parter tillkännagavs sig själva som den legitima härskaren av södra Kurdistan. Mot slutet av 1990- och början av 2000-talet enades partierna och under Irakkriget bildades en gemensam region känd som KRG, Kurdistan regional government, eller Kurdistans regionala regering. Irak omformades till en federalstat och södra Kurdistan blev en självständig federal enhet. År 2005 valdes Massoud Barzani till kurdiska regionens president och blev omvald vid valet år 2009. Den tidigare gerillan Peshmerge har i och med upprättandet av KRG blivit en regelrätt armé. I södra Kurdistan finns det över femhundra utländska företag och en rad länder har öppnat diplomatiska beskickningar.[källa behövs] Arbetskraftsinvandringen har påtagligt ökat, i huvudsak kommer arbetarna från Pakistan, Indien, Kina, Korea eller Östafrika.[källa behövs]