Långt avbrott för europeisk satellitnavigation

Galileo är ett system för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av Europeiska unionen (EU) och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Galileo togs i bruk i december 2016, men är ännu inte fullt utbyggt. Galileo är kompatibelt med de tidigare systemen GPS och Glonass på så sätt att samma chip även kan användas för att ta emot Galileo-signaler. Galileo ska möjliggöra positionsbestämning med meterprecision för vanliga användare över hela jordklotet och millimeterprecision för avancerade användare som till exempel myndigheter och byggbolag. Den stora precisionen beror på att satelliterna har ytterst noggranna tidsignaler. Galileo är uppkallat efter Galileo Galilei. En av anledningarna till att EU och ESA utvecklar Galileo är att minska beroendet av det amerikanska systemet GPS, som i grunden är ett militärt system. Dess avsiktliga störningssignal i form av SA, som för närvarande (2009) är avstängt och sedan 19 september 2007 avvecklas, kan när som helst slås på igen enligt gottfinnande av USA:s försvarsdepartement. Galileo kommer, till skillnad från GPS, att tillgodose de krav på tillförlitlighet och noggrannhet som finns för exempelvis civil luftfart. Det kommer inte att förses med någon SA-liknande funktion. Tvärtom kommer systemet att sända ut en varningssignal, om något oväntat inträffat som gör systemet mindre tillförlitligt, till dess man åtgärdat felet. Systemet planeras fullt utbyggt under 2018 och beräknas då ha sysselsatt 150 000 personer till en sammanlagd kostnad av 10 miljarder EUR. Projektledningen utövas av GJU, Galileo Joint Undertaking, som är tillsatt av Europeiska kommissionen och ESA.