Elizabeth Warren, Joe Biden, Pete Buttigieg. TT
Trumps USA Primärvalen 2020

Lär känna alla kandidater! De vill utmana Trump i höst

En juridikprofessor, en entreprenör och en borgmästare för en liten stad i Indiana finns bland de tolv som meddelat att de vill bli Demokraternas presidentkandidat i valet.

Lär känna kandidaterna lite närmare nedan.

Charlie Neibergall / TT NYHETSBYRÅN

Joe Biden

Född 1942 i Pennsylvania. Blev efter mer än 35 år i senaten Barack Obamas vicepresident 2009. Har två misslyckade presidentkandidaturer bakom sig, 1988 och 2008.

Biden ses som en rutinerad politiker som har starkt stöd bland vita och svarta arbetarväljare. Biden har profilerat sig som motsatsen till Donald Trump och talar ofta om att återupprätta USA:s anseende globalt. Han anses inte stå lika långt till vänster som exempelvis Warren och Bernie Sanders, och betonar vikten av att samarbeta med Republikanerna.

Matt York / TT NYHETSBYRÅN

Elizabeth Warren

Född 1949 och uppvuxen i Oklahoma. Har arbetat som juridikprofessor och forskare inom bland annat konkursrätt. Blev 2013 vald till senator för delstaten Massachusetts.

Anses tillhöra vänstern inom det demokratiska partiet och har gått till val på att högre utbildning och sjukvård ska vara avgiftsfritt. Ett av hennes mest uppmärksammade förslag är att techjättar som Facebook, Google och Amazon ska brytas upp.

JOHANNES EISELE / AFP

Bernie Sanders

Född 1941 i New York. Flyttade till Vermont i slutet av 1960-talet och blev borgmästare i staden Burlington 1981. Sanders blev invald i representanthuset 1990 och tjänstgjorde där till 2007, då han blev senator för Vermont.

Tillhör vänsterfalangen inom Demokraterna och har ett stort stöd från unga efter primärvalsstriden mot Hillary Clinton 2016. Brinner för ekonomisk jämlikhet och går till val på avgiftsfri sjukvård och utbildning. Sanders drabbades av en hjärtinfarkt i oktober, vilket gjorde att hans höga ålder hamnade i fokus.

Steve Marcus / TT NYHETSBYRÅN

Pete Buttigieg

Född 1982 i South Bend, Indiana, utbildad på Harvard och Oxford och har en bakgrund i den amerikanska flottan. Är borgmästare i South Bend sedan 2012.

Buttigieg är den yngsta kandidaten, öppet homosexuell och populär bland vita, progressiva väljare. Han har haft svårare att attrahera svarta väljare bland annat på grund av spänningar mellan polis och afroamerikaner i South Bend.

Buttigieg har distanserat sig från Warren och Sanders genom att motsätta sig ett sjukvårdssystem där privata försäkringsalternativ försvinner.

Andrew Yang CARLO ALLEGRI / TT NYHETSBYRÅN

Andrew Yang

Andrew Yang, född 1975, är kandidaten utan politisk erfarenhet – som först räknades ut. Han är en entreprenör och ses som företagsvänlig.

Yangs stora politiska förslag är införandet av en basinkomst som han menar ska rädda ekonomin när automatiseringen gör allt fler människor arbetslösa. Enligt hans förslag ska inkomsten vara 1 000 dollar per månad, och förslaget ska finansieras delvis med skatter.

Förslaget ses som radikalt men har lett till att Yang, som är bland de mest okända kandidaterna, har fått uppmärksamhet.

Amy Klobuchar Robert F. Bukaty / TT NYHETSBYRÅN

Amy Klobuchar

Född 1960 och uppvuxen i Minneapolis. Klobuchar har varit senator för Minnesota sedan 2007 men blev känd för en större skara amerikaner under utfrågningen av domaren Brett Kavanaugh 2018. Hennes profilfråga är en stor satsning på att ta itu med psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

Klobuchar betraktas som en mittenkandidat och har ifrågasatt hur realistiska Elizabeth Warrens och Bernie Sanders förslag är.

Tulsi Gabbard. Mary Altaffer / TT NYHETSBYRÅN

Tulsi Gabbard

Född 1981 på Amerikanska Samoaöarna. Gabbard har en bakgrund inom armén och tjänstgjorde bland annat under kriget i Irak. Hon sitter i representanthuset för Hawaii sedan 2013.

Tulsi Gabbard har fått hård kritik för att hon träffat Syriens president Bashar al-Assad och har av Hillary Clinton anklagats för att gå Rysslands ärenden, något hon själv kraftigt avfärdar. Gabbards kandidatur har präglats av hennes utrikespolitiska ställningstaganden. Hon var bland annat starkt emot USA:s närvaro i Syrien.

Tom Steyer. John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Tom Steyer

Född 1957 i New York. Steyer har en bakgrund inom näringslivet där han blivit dollarmiljardär genom sitt arbete i bank- och aktiemäklarbranschen. Han har ingen politisk bakgrund men har under de senaste åren varit en av Demokraternas största bidragsgivare.

Steyer har lanserat sig själv som en progressiv och i vissa frågor radikal kandidat. Han föreslår bland annat en särskild skatt för USA:s allra rikaste och vill utöka antalet domare i USA:s högsta domstol.

Rick Scuteri / TT NYHETSBYRÅN

Michael Bloomberg

Född 1942 i Massachusetts. Bloomberg har framförallt profilerat sig i klimatfrågan och är ett välkänt ansikte för många väljare efter sin tid som affärsman och borgmästare i New York.

Mediemiljardärens kampanj är välfinansierad och spekulationerna om hans kandidatur har cirkulerat länge. Han sticker dock ut genom att det inte alltid varit självklart vilken sida han ska kandidera för. Han ses som företagarvänlig och närmre republikanerna i ekonomisk politik än hans demokratiska konkurrenter.

John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Michael Bennet

Född 1964 i indiska New Delhi. Hans pappa var diplomat och arbetade bland annat på USA:s ambassad i Indien. Bennet är senator i Colorado sedan 2009 och ses som en kandidat i Demokraternas mittfåra.

Han har försökt locka väljare på landsbygden och vill bland annat skapa ekonomiska incitament för lantbrukare som vill göra klimatvänliga investeringar.

Jose Luis Magana / TT NYHETSBYRÅN

John Delaney

Född 1963 i New Jersey. Sitter sedan 2013 i representanthuset för Maryland. John Delaney har uppmärksammats för att ha besökt alla 99 distrikt i Iowa, som är startgropen för det demokratiska racet nästa år. ’

I övrigt har han haft svårt att fånga väljarnas uppmärksamhet trots att hans kampanj är välfinansierad.

John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Deval Patrick

Född 1956 i Chicago. Tjänstgjorde i justitiedepartementet under Bill Clintons tid som president och var guvernör i Massachusetts mellan 2007 och 2015.

Patrick gav sig in primärvalet sent, den 14 november. Han har sagt att han vill driva en kampanj inspirerad av Barack Obamas presidentkampanj 2008. Patrick har i intervjuer sagt att han vill gå till val på att ena landet, snarare än att ideologiskt förändra det.

Läs mer

Toppnyheter

Oscar Sjöstedt till vänster.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten 2020

SD är redo att rösta för en budget från M, KD och V

Sverigedemokraterna är berett att rösta ja till en extrabudget från övriga oppositionspartier – utan att själva ha varit med och förhandlat den. Det säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TT.

Han medger också att han inte har någon uppfattning om hur förhandlingarna mellan M, KD och V går. En ja-röst från SD skulle kräva att förslagen är fullt finansierade, säger Sjöstedt.

– Det skulle kännas mer seriöst.

1 tim
Karolina Skog (MP), Emil Källström (C), finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L). Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: De såg inte behovet – satsningen räcker inte till

Opinion Januaripartiernas miljardsatsning på välfärden är ett av flera ämnen som lyfts på tidningarnas ledarsidor under morgonen. Satsningen får kritik – men på olika sätt.

Expressens ledarredaktion är kritisk mot att det tagit så lång tid för S, MP, C och L att se kommunernas akuta ekonomiska behov. De menar att satsningen borde ha kommit redan i höstbudgeten, en budget som ledarsidan för övrigt menar är ”usel”.

”De var så upptagna med att bocka av punkterna i januariuppgörelsen att de inte såg utvecklingen i landet.”

Jenny Wennberg, ledarskribent på Aftonbladet, tycker att regeringen är alldeles för defensiv i frågan och menar att fem miljarder inte räcker på långa vägar. Om Löfven och Socialdemokraterna ändå klarar av att möta problemen inom välfärden är mycket vunnet inför nästa val, menar hon.

”Löser regeringen välfärdens problem minskar man på köpet otryggheten och kriminaliteten som just nu byggs en dålig skola och ett utsatt område i taget.”

Idag 06:14
undefined

Andersson till Busch Thor: Lite ihålig argumentation

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

Igår 21:32
Läs mer om Vårbudgeten 2020
Donald Trump/Greta Thunberg lyssnar på Donald Trumps tal. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Toppmötet i Davos 2020

Trump vill se mer optimism: ”Avvisa domedagsprofeter och apokalyptiska visioner”

President Donald Trump hyllade USA:s ekonomiska landvinningar när han talade på Världsekonomiskt forum i Davos.

– USA blommar, och ja, USA vinner igen som aldrig förr, sa Trump och lyfte fram handelsavtalen med Kina, Mexiko och Kanada.

Toppmötet fokuserar på klimatfrågan i år och Trump meddelade att USA ansluter sig till toppmötets initiativ om att plantera ”tusen miljarder träd”.

Samtidigt varnade han för överdriven pessimism i klimatdebatten. Uttalandet kan tolkas som kritik mot Greta Thunberg och andra unga klimataktivister som är på plats i Davos.

– Detta är en tid för optimism och för att avvisa de ständiga domedagsprofeterna och deras visioner om en apokalyps, sa han.

Samtidigt som Trump är i Davos ökar pressen på hemmaplan. I dag inleds i praktiken riksrätten mot honom i USA:s senat.

3 tim
Greta Thunberg i Davos. FABRICE COFFRINI / AFP
undefined

”Agera som om ni älskade era barn över allting annat”

”Vårt hus brinner fortfarande.” Det sa Greta Thunberg i sitt tal på Världsekonomiskt forum. Med det hänvisade hon till sitt tal under förra årets toppmöte där hon gjorde samma liknelse – och uppmanade världen till att ”ha panik” över klimatfrågan.

I sitt tal i år krävde Thunberg en rad saker från företag, banker, institutioner och stater som finns representerade, däribland stopp för subventioner till fossilt bränsle och omedelbart stopp för investeringar i utvinning av fossila bränslen.

Hon avslutade talet med att på nytt säga att alla borde ha panik – ”och agera som om ni älskade era barn över allting annat”.

4 tim
Läs mer om Toppmötet i Davos 2020
Prins Harry och Meghan Markle. Arkivbild. Tim Ireland / TT NYHETSBYRÅN
Harrys och Meghans beslut

Fotografer vid parets nya hem hotas med stämning

Prins Harry och Meghan Markle hotar att stämma medier efter att man publicerat bilder på Markle och sonen Archie vid parets nya hem i Vancouver, skriver Sky News.

Deras advokater hävdar att fotograferna gömde sig i buskar och att bilderna togs utan deras medgivande.

Paret har tidigare stämt den brittiska tidningen Mail on Sunday för att den publicerat utdrag ur ett brev som Markle skickade till sin far.

1 tim
Prins Harry vid sitt sista uppdrag i London som kunglighet. BEN STANSALL / AFP
undefined

Prins Harry lämnar landet för nya livet: ”Symboliskt”

Prins Harry har lämnat Storbritannien och anlänt till Vancouver i Kanada för att påbörja sitt nya liv med hustrun Meghan Markle och deras son Archie, skriver Sky News.

The Telegraph beskriver avfärden som ”symbolisk”, då den sker bara två dagar efter att Buckingham Palace tillkännagivit sin uppgörelse med paret.

Uppgörelsen innebär att prins Harry och Meghan Markle inte längre är formella medlemmar av kungafamiljen. Därmed har de inte heller rätt till något apanage.

Idag 05:29
Prins Harry och Meghan Markle. Toby Melville / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Prins Harrys första ord: Vi hade inget annat val

Prins Harry uttalar sig nu för första gången om den uppgörelse med kungafamiljen som presenterades i går, skriver Sky News.

Han bekräftar att han och hustrun Meghan Markle inte ville ge upp alla offentliga åtaganden för kungahuset. Prinsparet var redo att ge upp apanaget men hade hoppats att kunna fortsätta med vissa kungliga uppdrag.

– Tyvärr var inte det möjligt, säger han på en välgörenhetsgala, enligt tv-kanalen.

19 jan
Läs mer om Harrys och Meghans beslut
Trumps USA Riksrätten mot Trump
Donald Trump. SAUL LOEB / AFP
Trumps USA Riksrätten mot Trump

Analyser: Det här kommer att hända under riksrätten

En hätsk partipolitisk drabbning väntar i USA:s senat när Donald Trump blir den tredje presidenten att ställas inför riksrätt, skriver New York Times Nicholas Fandos.

En debatt om premisserna för rättegången inleds klockan 19.00 svensk tid i dag och förloppet väntas bli långdraget. Om förslaget får grönt ljus går rättegången snabbt vidare till öppningsanföranden under onsdagen. En knäckfråga, som sannolikt får stort utrymme nästa vecka, är om nya vittnen och bevis ska få tas upp.

Inget tyder på att Trump kommer att dömas och avsättas eftersom det skulle krävas kvalificerad majoritet, 67 röster. I ett hypotetiskt scenario får dock vicepresident Mike Pence nominera en efterträdare till Trump. Denne blir president efter att ha godkänts av både representanthuset och senaten.

National Reviews Andrew McCarthy skriver i en analys om det som konservativa kritiker gärna framhåller: bristen på ett brott så grovt att kongressens kraftfullaste vapen, riksrätt, ska användas. Om ett sådant brott hade begåtts skulle inte så mycket tid lagts på politisk positionering och byråkratiskt malande, enligt honom.

2 tim
Donald Trump. JONATHAN ERNST / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Riksrättsprocessen är en bluff och häxjakt

President Donald Trump var inte speciellt sugen på att prata om riksrättsrättegången när han mötte pressen i Davos i dag.

Rättegången inleds klockan 19 i kväll då åklagarsidan läser upp anklagelserna mot Trump i senaten.

– Vi träffar andra världsledare, de viktigaste personerna i världen och vi gör fantastiska affärer, sa Trump när han fick frågor från reportrar.

– Det där andra är bara en bluff. Det är en häxjakt som har pågått i flera år och det är skamligt om jag ska vara ärlig.

23 min
Resolutionen som Mitch McConnell lagt fram/McConnell TT
undefined

I dag startar riksrätten mot Trump: Republikanerna vill se en tajt tidsram i senaten

Mitch McConnell, Republikanernas majoritetsledare i USA:s senat, har presenterat sitt förslag för vilka principer som ska gälla för riksrätten mot president Donald Trump. Efter månader av politiska turer i representanthuset startar rättegången i praktiken i senaten i dag.

McConnell föreslår bland annat att de sju demokrater som valts ut att driva åtalet mot Trump och presidentens försvar får 24 timmar var att argumentera för sin sak i senaten. McConnell föreslår också en tajt tidsram. Parterna ska få två dagar var på sig att nyttja sina timmar, vilket är mindre än i rättegången mot Bill Clinton då tre dagar tilläts.

Förslaget till hur rättegången hålls är det första som debatteras, och möjligen ändras, under dagens förhandlingar.

Idag 04:38
Läs mer om Trumps USA
Bild från Somalias huvudstad Mogadishu efter en attack mot SYL Hotel av extremistgruppen al-Shabaab, 11 december 2019.   Farah Abdi Warsameh / TT NYHETSBYRÅN
Svenskarna i IS-kriget

IS-anhängare kommer inte ställas inför rätta i Somalia

Somalia kommer inte ställa svenska IS-anhängare som evakueras från läger i Syrien inför rätta. Det uppger landets EU-ambassadör Ali Said Faqi för Ekot sedan Somalias president ska ha godkänt en plan för att hämta kvinnor och barn från flera europeiska länder.

Malena Rembe, tidigare chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, säger att en evakuering till Somalia vore djupt olycklig. Bland annat för att personer som begått brott inte kommer att lagföras. Men också för att terrorgruppen al-Shabaab är etablerad i landet.

– Ur ett säkerhetsperspektiv låter det inte bra och ur ett humanitärt perspektiv så är ju situationen i Somalia ganska ansträngd, säger hon.

3 tim
Bild från al-Hol.  Baderkhan Ahmad / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svensk-somaliska barn i al-Hol kan tas emot i Somalia

Svensk-somalier som Ekot har talat med vill att deras anhöriga som befinner sig i läger för IS-anhängare i Syrien ska evakueras till Somalia. Landets president har godkänt en plan för att hämta kvinnor och barn från flera europeiska länder, enligt EU-ambassadören Ali Said Faqi.

Yassin har en dotter och två barnbarn i al-Hol-lägret. Han har rest till Somalia och tänker stanna där till dess att han kan återförenas med sin familj.

– Det är det enda ljusa hoppet som finns för att ta min dotter till säkerhet, säger Yassin.

Enligt kurdiska uppgifter har omkring hälften av de svenska kvinnorna i lägret somalisk bakgrund, mellan 30 och 40 personer.

Idag 06:08
Läs mer om Svenskarna i IS-kriget

Lokala nyheter

Välj mellan Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund