Hem
Faksimil från förstasidan till likpredikan över Catharina Ekebom från 1725, som finns i Skoklosters slotts bibliotek (bilden till höger). (Olov Fryksell/ Helena Bonnevier/Skoklosters slott/SHM)

Likpredikningar ska ge oss ny kunskap om kvinnorna

Just nu pågår ett stort projekt för att digitalisera likpredikningarna från 1600- och 1700-talet som finns i Skoklosters slotts bibliotek, rapporterar Forskning & Framsteg.

– Det här är ett väldigt spännande material som är helt ikoniskt för 1600-talet. Här finns ju allt! Död och krig, tro och tvivel, säger docenten Susanne Tienken som leder arbetet.

Likpredikningarna är särskilt viktiga för att få mer kunskap om kvinnors och barns villkor och levnadsöden under perioden, eftersom de annars ofta saknas i källmaterialet. Som exempel tar Forskning & Framsteg upp den 2,5-åriga Margareta och hennes mamma Karin Pedersdotter Stjernfeldt, vars likpredikningar finns bevarade i biblioteket.

”Hennes avgång ifrån denna jämmerdalen tilldrog sig den 24 januari nästförleden om aftonen klockan 7, då hon överfölls av en hetsig feber som continuerade i sammanlagt 6 dagar”, står det i Margaretas likpredikning.

Utdrag ur likpredikan över Karin Pedersdotter Stjernfeldt

”Åkallade framförallt innerligen Gud, och ropade till honom om hjälp och en nådig förlossning. Men när hon förnam sig utan makt att föda, och fostret hade dött, och hennes eget liv stod högst i faran, led hon med stort tålamod sin pina och värk, och sade: Fast mitt barn nu uti mitt liv ska ha sin grav, så tror jag dock fullkomligen och vet förvisso, att dess själ är hos Gud, ty jag har av hjärtat och i tro befallt det åt Gud. Jag märker väl, sade hon, att här är intet annat för mig att vänta än själva döden.”

bakgrund
 
Skoklosters slott
Wikipedia (sv)
Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats beläget på Skohalvön vid Mälaren i Håbo kommun i Uppland. Skoklosters slott räknas som ett av Europas främsta barockslott. Slottet är ett museum, och ingår i Statens historiska museer. Skokloster är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period. Slottbygget påbörjades 1654 men avstannade innan det var färdigt då byggherren Carl Gustaf Wrangel dog 1676. Arkitekt var troligen byggmästaren Caspar Vogel från Thüringen. Jean de la Vallée ritade barockträdgården och en sjögård som aldrig förverkligades. Även Nicodemus Tessin den äldre var inblandad i projektet eftersom slottets fasadutformning sannolikt återgår på dennes ritningar. De originella åttkantiga tornen och deras huvar har motsvarigheter i palatset Ujazdów i Warszawa i Polen som Wrangel belägrade under Karl X Gustavs polska krig. Sannolikt låg Tessins korrigerade ritningar med åttkantstorn till grund för den tyske finsnickaren Barhel Volklands modell som har bevarats. Skulle Caspar Vogel ha gjort ursprungsritningen skulle man istället förvänta sig fyrkantstorn i avsatser med balustradgallerier som i arkitektens hemtrakter i mellersta och södra Tyskland. Med sådana tornbyggnader försågs både slotten i Wrangelsburg och Bremervörde med flera i Pommern. Den som ansvarade för anläggningens fullbordande med avseende på trädgården och inredningarna var den svenskfödde arkitekten Mathias Spihler som var verksam här i en inspektorssyssla till och med 1686. Skokloster är arkitektoniskt unikt i Sverige. Det finns inga påtagliga föregångare eller efterföljare. Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne som förvaltas av Statens fastighetsverk. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling – som är en av Europas mest kända – och ett porträttgalleri med 600 verk. Vissa av museets salar visas för allmänheten under sommarmånaderna.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen