Löner lär fortsätta halka efter inflationen
Oro för sämre tider gör det svårt för facken att få igenom stora löneökningar. Det talar för att de stora skillnaderna mellan svenskarnas inkomstutveckling och inflationen håller i sig, enligt SEB:s chefsstrateg Johan Javeus.
– Den historiska erfarenheten är dessutom att löntagare inte fullt ut lyckas kompensera sig för inflationschocker. Lönerna kommer att stiga men inte lika mycket som inflationen, säger han.
Risken för fortsatt hög inflation kan få följden att de avtal som tecknas mellan arbetsmarknadens parter i närtid kommer att bli kortare än vanligt, menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije.
Svenskarna fick 5,5 procent mindre för sin lön i juni och är nu lika fattiga som 2015, enligt nya siffror från MI. Vad tänker du om det?
”De stora förlorarna på inflationschocker är löntagare och pensionärer. De har mycket svårare att höja sina löner och pensioner än företagen har att höja sina priser. Som lök på laxen är botemedlet mot hög inflation högre räntor. Så först drabbas hushållen av prisökningarna och sedan tvingas de också svälja Riksbankens beska inflationsmedicin som gör att det blir ännu mindre kvar i plånboken. Vad hushållen kan hoppas på är att priserna på energi, mat och andra varor ska falla tillbaka snabbt (alltså deflation) men den historiska erfarenheten är dessvärre att det sällan sker.”
”Helt klart innebär detta en stor utmaning för vissa hushåll – i synnerhet de som har minst marginaler från början. Men viktigt att lägga till är att MI här också har räknat bort de höjda bostadsräntorna. Det är också viktigt med lite perspektiv. Vi har, sett över en betydligt längre period, haft stora realinkomstökningar i Sverige. Att vi då under en begränsad period får hög inflation kommer majoriteten att klara av. För vissa hushåll kommer det dock att kräva anpassningar av konsumtionen, till exempel att man behöver avstå utlandsresor, inte äta ute, avstå andra nöjen och se över löpande kostnader som elförbrukningen.”
Varför hänger inte lönerna, det vill säga priset på arbetskraft, med i den allmänna prisuppgången?
”Löner bestäms inte av hur hög inflationen är utan av hur stor efterfrågan det är på arbetskraft. Efterfrågan är visserligen bra i dagsläget men de svenska avtalsförhandlingarna startar inte förrän i början av nästa år och oro för sämre tider gör att det kan bli svårt för facken att få igenom stora löneökningar. Den historiska erfarenheten är dessutom att löntagare inte fullt ut lyckas kompensera sig för inflationschocker. Lönerna kommer att stiga men inte lika mycket som inflationen.”
”Merparten av uppgången av inflationen beror på att företagen fått högre kostnader – vi har fått en stor utbudsstörning. Inflationen beror inte på en hög efterfrågan där företagen gör större vinster än normalt. Vetskapen om detta och en förhoppning om att den höga inflationen är tillfällig tror jag gör att arbetstagarorganisationerna inte driver på för högre löner.”
En hotande löneinflationsspiral pekas ut som ett bekymmer i centralbankernas kamp mot inflationen. Vad talar för och emot att det kommer ske?
”Det är en risk men hur det går avgörs av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas. I USA är det stor brist på arbetskraft och där har lönerna också stigit snabbt. Att centralbankerna snabbt höjer räntorna kommer förhoppningsvis att dämpa efterfrågan så pass att lönerna inte drar iväg för mycket. Genom aggressiva räntehöjningar signalerar men också till facken att man tar krafttag mot inflationen och det kan också bidra till att dämpa lönekraven.”
”Avgörande för detta blir hur långvarig den höga inflationen blir. Skulle den höga inflationen fortsätta under hela nästa år kommer det bli svårt för arbetstagarorganisationerna att sitta stilla i båten även nästa gång. Risken för fortsatt hög inflation talar för att de avtal som kommer tecknas mellan parterna i närtid kommer att bli korta.”
Läs mer:
Så får du bästa ekonomibevakningen:
Nyheten du läste här kommer från Omni Ekonomi, som är Omnis systerapp. Omni Ekonomi hjälper dig att navigera i den just nu turbulenta ekonomiska verkligheten – med nyheter, analyser och handfasta råd kring din privatekonomi. Just nu får du testa Omni Ekonomi i tre månader för 99 kronor. Erbjudandet gäller även dig som har testat Omni Ekonomi tidigare.
