Judith Kiros, medgrundare till Rummet. Sakine Madon. (TT och Annika Eriksson.)

Madon: ”Rummets rasism får ryggdunkar”

Av Josefin Pehrson
Publicerad 17 oktober 2015, 13:30

”Satir måste få vara plump och idiotisk. Men rasism är rasism även om avsändarna kallar sig underordnade, vänster och antirasister”, skriver Sakine Madon på Expressens ledarsida.
Hon tar upp boken som nätsidan Rummet nu ger ut och skriver att det sällan har ”varit så inne med prat om vita och svarta kroppar, om hudfärg och ’rasifiering’”. Madon pekar på ett quiz i boken där ett av utfallen lyder: ”Grattis: du är som Qaisar Mahmood! Det kommer att ta dig långt här i Norden. Du älskar Sverige och svenskarna så hårt att du borde köpa dig ett knäskydd så du inte får ont i knäna när du suger av dessa härliga Vasaättlingar!”.
Madon beskriver Mahmood som en reflekterande röst i debatten om svenskhet och integration som vill se en inkluderande svenskhet.
”När nazister och rasister kallar svenska flyktingvänner för svenskfientliga förrädare känner vi snabbt igen deras fixering vid människors hudfärg. Om så kallade antirasister slänger sig med begrepp som husneger, husblatte, alibi och Onkel Tom ursäktas det däremot”, skriver hon.

Sakine Madon: Rasismen som får ryggdunkar

ledare · Expressen

Qaisar Mahmood: ”Rasism är rasism, oavsett avsändare” (15 oktober)

debatt · Svenska Dagbladet

Bakgrund

”Därför startar vi Rummet” (Januari 2014)

debatt · Aftonbladet

bakgrund

Qaisar Mahmood

Wikipedia (sv)

Qaisar Mahmood, född 1973 i Lahore, Pakistan, är en svensk författare, verksam som kulturarvschef vid Riksantikvarieämbetet. Qaisar Mahmood föddes i Pakistan och växte upp i Lahore tillsammans med sin mor och syster, medan hans far sedan några år tillbaka bodde i Sverige, dit han rest som arbetskraftsinvandrare. När Qaisar Mahmood var sju år gammal följde resten av familjen efter fadern och de bosatte sig i förorten Tensta i nordvästra Stockholm. Mahmood arbetade som huvudsekreterare i den integrationspolitiska kommittén som den borgerliga regeringen lade ned när den tillträdde regeringsmakten år 2006.[källa behövs] Qaisar Mahmood har också arbetat på Riksrevisionen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet och Integrationsverket. 2012 utkom han med boken Jakten på svenskheten (Natur och Kultur), där han skildrar en resa om 900 mil på motorcykel genom Sverige för att söka svenskheten och den svenska identiteten.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Rummet: ”Kritiken visar på en total kunskapsbrist”

Efter att sajten Rummet släppts som bok anklagades författarna för rasism under antirasistisk flagg. Bland annat lyftes ett quiz fram där författaren Qaisar Mahmood, enligt kritiker, beskrevs som rasförrädare. ”Du älskar Sverige och svenskarna så hårt att du borde köpa dig ett knäskydd så du inte får ont i knäna när du suger av dessa härliga Vasaättlingar!”, stod det i boken. Nu svarar författarna,Valerie Kyeyune Backström, Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada, på kritiken i en debattartikel i Expressen. ”Debatten om ’Rummet’-boken vittnar om en total brist på förståelse för hur rasism som struktur fungerar”, skriver de. Författarna nekar till att de inte gör anspråk på ett utanförskap de saknar. De är rasifierade röster i en kultur där vita är norm, menar de. Debattörerna reagerar dessutom på att kritiken mot dem utgår från en sida i en 300 sidor tjock bok. ”Utöver att fråga sig om det verkligen är det kultur- och medieklimat vi vill ha – att vi ska basera diskussioner om böcker som debattörerna inte har läst – måste vi även fråga oss vilken blick kulturdebatter utgår från”.

23 oktober 2015, 08:09

Ledare: Rasism ges frikort – om den slår underifrån

”’Min värsta mardröm är verkligen att vakna upp och va omringad av nån lökig svart partner och svarta barn’. Vem har skrivit så? Ingen. Men byt ut ’svart’ mot ’vit’ och du får en mening publicerad i boken Rummet.” GP:s ledarskribent Adam Cwejman menar att Valerie Kyeyune Backström i sin text i Rummet ser en form av kapitulation i ”blandningen mellan raser”. Det enda alternativt som kvarstår, enligt Cwejman, är välja en partner med samma hudfärg. Han menar att Rummet och Kyeyune Backström odlar en bild där invandrare endast kan välja mellan att vara ”servila blattar som försöker vara vita svenskar” eller ”stolta icke-vita som förkastar allt det svenska”. ”Rasism är rasism oavsett vilket perspektiv den formuleras ifrån”, skriver Cwejman och fortsätter: ”Att människor som inte väljer att leva utifrån en snäv föreställning om vad en icke-vit är för sorts person skulle ”kapitulera” inför vitheten är att ladda människors val av partner och liv med en rasistisk förförståelse.”

”Rasism är rasism, oavsett avsändarens pigmenthalt”

Att sajten Rummet, som beskriver sig som en plattform för ”feminister och antirasister som rasifieras”, har getts ut som bok är väl en sak. Men det författaren Qaisar Mahmood reagerar över är hur han själv figurerar där. ”Under rubriken ’Varför är det så skönt att knulla med vita partners’ finns ett slags test – de som får 5–6 poäng får veta att ’Grattis: Du är som Qaisar Mahmood! (...) Du älskar Sverige och svenskarna så hårt att du borde köpa ett par knäskydd så du inte får ont i knäna när du suger av dessa härliga Vasaättlingar!’” Mahmood konstaterar att han tydligen anses ha tagit sig fram i livet genom att ”suga k*k” medan författarna till skämtet, Camila Astorga Díaz, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström och Mireya Echeverría, gjort framgångsrika karriärer eftersom de är ”allmänt briljanta, intellektuella och kompetenta”. Att anse sig tillhöra en underpriviligierad grupp betyder inte automatiskt ett faktiskt utanförskap på individnivå, menar Qaisar Mahmood, som nu hoppas på en konstruktiv diskussion: ”Det är knappast fler personpåhopp debatten behöver nu.”

Debatten om Rummets bok Sakine Madon Qaisar Mahmood Litteratur Ledare