Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Lars Vilks, IS-medlemmar, sörjande i Paris, Sakine Madon.
Lars Vilks, IS-medlemmar, sörjande i Paris, Sakine Madon. (TT)
Parisattackerna • Röster om Parisattackerna

Madon: Vi bör inte anpassa oss till islamisterna

Av Andreas Victorzon
Publicerad: 20 nov. 2015
ANNONS

”Visst finns det muslimer som ogillar Muhammedkarikatyrer. Men jag slår vad om att det stora flertalet kränks mer av IS-terroristernas dåd, än av några teckningar”, skriver Expressens ledarskribent Sakine Madon.
Två dagar efter terrordåden i Paris har hon träffat den svenske konstnären Lars Vilks som lever med livvaktsskydd efter dödshot från al-Qaida för sina rondellhundar från 2007.
”Få brydde sig när Lars Vilks tecknade en judesugga eller Jesus som pedofil. Men när han ritade Muhammed som rondellhund blev reaktionen kraftig”, skriver Madon. I stället för att anpassa oss till islamisterna som hotar borde vi göra tvärtom, menar hon. ”Dansa, höja volymen, klä oss efter eget tycke – och häckla religioner bäst vi vill.”

ANNONS
Sakine Madon: ”Vi måste kunna häckla all religion”
ledare · Expressen
Vad IS egentligen vill
Expressen
IS-anhängare vill döda Vilks – utreds av Säpo (18/6)
Expressen
bakgrund
 
Lars Vilks
Wikipedia (sv)
Lars Endel Roger Vilks, född 20 juni 1946 i Helsingborg, är en svensk konceptkonstnär, konstkritiker, filosofie doktor i konstvetenskap, författare och debattör. Mellan 1997 och 2003 var Vilks professor i konstteori vid konstakademin i Bergen och innan dess (tillförordnad) professor på samma position vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han är bland annat känd för sitt kontroversiella konstverk Nimis, placerat i Kullabergs naturreservat alternativt i den av Vilks skapade staten Ladonien, där även hans bokverk Arx finns att beskåda. Andra kontroversiella konstverk är hans teckning av Muhammed som rondellhund och den så kallade Judesuggan. Han har även gjort världens största rondellhund. Som konstteoretiker argumenterar han för det institutionella konstbegreppet, i huvudsak genom sin blogg. Han har estniskt ursprung. ^ "Lars Vilks". Lexikonettamanda.se. Läst 1 december 2013. ^ "Självbiografiska uppgifter 1994:1". Konstvilks. Läst 1 december 2013. ^ Corren Vilks rondellhund väcker ny debatt ^ http://www.aftonbladet.se/kultur/article15327923.ab
Annons
Ta med familjen på höstlov — upp till 25% rabatt på två nätter hos Elite Hotels, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
ParisattackernaRöster om ParisattackernaSakine MadonLedareLars VilksIS/Daesh (Islamiska staten)al-QaidaParis

Man gripen för inblandning i terrorattackerna i Paris

En 39-årig man har gripits i Tyskland, misstänkt för inblandning i terrorattackerna i Paris i november 2015 som krävde över 100 människor liv, skriver tyska Spiegel.

27 juni 2019, 10.46
Minnesceremoni (v) och från räddningsinsatsen 2015 (h)

”Dårars handlingar kan inte göra andra medskyldiga”

”Varför ska de 1,6 miljarder människor som är muslimer behöva fördöma en sekt bestående av som mest 100 000 terrorister?” Den frågan ställer Expressens krönikör Diamant Salihu efter terrordåden i Paris. Han jämför med skolattacken i Trollhättan. Ska 16 000 invånare tvingas be om ursäkt för att en av stadens invånare gick ut för att mörda mörkhyade, frågar han retoriskt. Salihu skriver att det är en sak att inkludera moskéer och muslimska församlingar i arbetet för att stoppa radikalisering. ”Men krav på offentligt fördömande av terrorattentat på grund av min religion? Vänta en sekund. Jag är muslim och lika troende som de flesta kristna jag känner”, skriver han.

24 november 2015, 08.59
Demonstration i Italien, ”Not in my name”.

”När tar det slut? Inte på decennier”

En ny vecka börjar. Efter attackerna i Mali och Paris frågar sig The Guardians Asienkorrespondent Jason Burke när hotet från terrorn kommer att vara över. ”Troligen inte på decennier, är det korta svaret”, skriver han i en krönika. Burke blickar bakåt i tiden mot det som han kallar för roten till den aktuella terrorvågen, till 70-talet och islamismens framväxt. Därefter följde ytterligare tre faser – där den senaste utspelar sig efter den arabiska våren. På det stora hela har terrorhotet uppträtt cykliskt, det har kommit och gått, menar Burke. ”Att spåra det aktuella hotet är samtidigt nedslående. För även om vi kan se fram emot att IS på sikt kommer att försvagas så är chansen att den aktuella cykeln är den sista liten.”

23 november 2015, 23.20
Arkivbilder: Militär bevakning i Mali, Paris och Sinai.

Schulman: Inget våld i de starkaste Parisbilderna

Det gick inte att låta bli att titta på bilderna som spreds från terrordåden i Paris, skriver Alex Schulman i en krönika för Aftonbladet. ”Men det absolut starkaste klippet jag sett bär inga spår av våld, det bär bara spår av skräck.” Klippet som Schulman syftar på visar hur människor flyr när någon skjuter fyrverkeripjäser i centrala Paris, dagen efter dådet. ”Människor välter stolar och bord på sin väg bort från faran. De kastar sig in genom dörrar till kaféer. De tar skydd bakom bar­diskar. Det är människor som tror att de ska dö. Jag ser deras ansikten. Den där nakna skräcken, den rör mig i djupet.” Schulman konstaterar att även om han är rädd för terrordåd är han än mer orolig för skräcken vi känner. ”Så här går det när rädslan kopplar grepp på oss. Vi reagerar på minsta rörelse. Vi blir reptiler. Tankarna krymper och det gör vi också.”

23 november 2015, 00.48