Många av de som dog i tågolyckan i indiska Amritsar på fredagen har fortfarande inte identifierats, skriver Sky News.
Några av kropparna uppges vara så sönderslitna att de är svåra att identifiera. Samtidigt har många av offrens kroppar lämnats utomhus eftersom bårhusen har slut på plats.
Minst 60 personer dog och 50 skadades när ett tåg körde rakt in i en festival.
Ett dussintal studenter i Hongkong lyckades på måndagen fly undan polisen genom att klättra tio meter ner för en bro, för att sedan plockas upp av andra demonstranter på motorcyklar, skriver Reuters.
Studenterna flydde när polisen tidigt på måndagsmorgonen lokal tid stormade det polytekniska universitetet, som i flera dagar varit ockuperat av dem. Enligt uppgifter ska ska flera av studenterna ha gripits efter att ha flytt i motorcykel.
SAS minskar antalet flygningar till Hongkong. Anledningen: De våldsamma protesterna har gjort att efterfrågan på biljetter minskat, skriver TT.
SAS har under november beslutat att gå från fem till fyra flygningar från Köpenhamn till Hongkong.
Det delvis statligt ägda flygbolaget följer utvecklingen kring oroligheterna noga, skriver TT.
– Det kommer att se lite annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna men i nuläget ser vi inte skäl till att minska antalet flighter ytterligare, säger presschefen Freja Annamatz.
Läget vid det polytekniska universitetet i Hongkong är fortsatt spänt samtidigt som protester på andra platser förvärras, skriver CNN:s James Griffith i en analys. Flera av protesterna har skett regelbundet under lunchtid av kontorsarbetare. Tjänstemännens engagemang är ett tecken på hur illa regeringen har misstolkat, eller avsiktligen ignorerat, djupet av antipatin mot sig, skriver Griffith.
När kinesiska soldater i lördags gick ut för att röja undan demonstranters väghinder tolkades det som ett försök att lägga sig i Hongkongpolitiken, skriver Lily Kuo på The Guardian. ”Många tolkade det som en illavarslande varning”, skriver hon. Soldater kan kallas in om styret i Hongkong ber om det, men ingen sådan begäran har skett, konstaterar Kuo.
Polisen misstänker att hämndmotiv ligger bakom attacken på en tidigare dömd mördare i Stockholm under måndagen, uppger Aftonbladet. Mannen hade nyligen avtjänat ett straff för mord på en kvinna, ett brott han nekade till.
Enligt tidningens uppgifter hade han börjat ett nytt liv och fått jobb som hantverkare. Han var på jobbet när han överfölls med en machete och höggs blodig.
Gärningsmannen ska i samband med dådet ha riktat ”hatiska kommentarer” mot mannen.
Ingen har ännu gripits efter dådet.
En känd mördare som nyligen har lämnat fängelset har huggits med en machete i huvudet av en okänd gärningsman, skriver Expressen. Attacken skedde i Vasastan i Stockholm under måndagsmorgonen.
Det är inte känt hur pass allvarliga mannens skador är. Ingen har gripits för attacken.
Polisen samlar just nu in vittnesuppgifter och undersöker bevakningskameror i närheten av den plats i Vasastan i Stockholm där en man under måndagsmorgonen attackerades med machete, uppger polisen för Expressen.
Enligt tidningen är den attackerade mannen en känd mördare som nyligen kommit ut från fängelset. Polisen har hunnit genomföra ett kort förhör med honom innan han fördes till sjukhus. Det är inte känt hur allvarligt skadad mannen är.
Det är segregation och socioekonomiska förutsättningar som är huvudorsaken till den framväxande gängkriminaliteten i Sverige. Det säger statsminister Stefan Löfven (S) till DN.
– Man kan inte etnifiera och säga att brottsligheten beror på att man är född på ett visst ställe eller har en viss hudfärg eller bakgrund, säger Löfven.
Statsministern har fått hård kritik för sitt framträdande i SVT:s Agenda i helgen där han bland annat fick frågor varför Sverige drabbats hårdare av gängkriminalitet än andra jämförbara länder. Bland annat kallade Aftonbladets krönikör Lena Mellin Löfven ”förbluffande usel”.
Statsminister Stefan Löfvens (S) framträdande i SVT:s Agenda under söndagen, där han intervjuades om den senaste tiden gängvåld och dödsskjutningar var ”oacceptabelt dåligt”, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika.
Enligt Mellin tycktes Löfven vara illa förberedd, hade inga svar på frågorna och såg dessutom inte särkilt engagerad ut. ”Kort sagt en katastrof”, skriver Mellin som nu frågar sig hur Löfven ska komma tillbaka.
”Det man undrar nu är om Löfven hade en dålig dag eller om han helt enkelt är less på jobbet”, skriver hon.
Lagrådet har gett grönt ljus till regeringens förslag om hemlig dataavläsning som nytt tvångsmedel mot kriminella, skriver Ekots reporter Lova Olsson på Twitter.
Rådet påpekar dock i sitt yttrande att ”behovet, nyttan och proportionaliteten” måste utvärderas noga, innan det fattas beslut om ifall lagen ska förlängas efter de första fem åren.
Föreslaget innebär att polisen ska kunna avlyssna datatrafik, exempelvis mejl, webbhistorik och kommunikation via olika appar, vid misstanke om allvarlig brottslighet.
USA:s beslut att inte längre se de israeliska bosättningarna på Västbanken som brott mot internationell lag är en kalldusch för det palestinska självstyret i Ramallah, skriver Nathan Shachar på DN. Samtidigt har inga seriösa försök till fredsförhandlingar förekommit på fem år, så beslutet kommer inte sätta några käppar i hjulet för framtida fredsinitiativ.
De israeliska bosättarna kommer dock kräva att koloniseringen fortsätter i allt större grad. Hur palestinierna på Västbanken kommer reagera återstår att se, menar Shachar.
Herb Keinon på Jerusalem Post välkomnar beslutet. Efter att USA nu har backat från formuleringen ”illegala israeliska bosättningar” kan inte hela världssamfundet längre anses stå bakom den – vilket öppnar upp för en enligt Keinon välbehövlig debatt om något som inte kan anses vara en sanning, utan bara en tolkning.
”Trump-administrationen har visat att några av de antaganden som länge fått vägleda de misslyckade försöken att skapa fred i Mellanöstern borde omprövas”, skriver han.
USA kommer inte längre se Israels bosättningar på Västbanken som brott mot internationell lag, uppger utrikesminister Mike Pompeo enligt AFP.
– Det har inte fungerat att kalla bosättningarna för illegala och det har inte lett till fred, säger utrikesministern på en presskonferens.
Enligt honom är det nu upp till Israel och Palestina att komma överens.
Sverige, med tio nya spelare från start jämfört med senast, hade inga större problem med att slå Färöarna hemma på Friends i den sista EM-kvalmatchen.
I den första halveken nickade Sebastian Andersson in 1–0 på ett fint inlägg från Marcus Danielsson som för dagen spelade högerback. Målet blev det enda före paus.
I den andra halvleken drog debutanten Mattias Svanberg till från långt håll och satte 2–0. Svanberg slog sedan också den hörna på vilken inhoppande John Guidetti distinkt nickade in 3–0.
På tal om debutanter gjorde också den svenska talangen Dejan Kulusevski sin blågula debut när han byttes in med en kvart kvart att spela.
Danmark gör Sverige sällskap i sommarens EM-slutspel. Det stod klart sedan laget spelat 1–1 mot Irland på bortaplan i den sista kvalmatchen.
Första halvleken slutade mållös och i den andra var Irland något piggare. Men det var danskarna som gjorde 1–0 genom Martin Braithwaite. Ett litet irländskt hopp tändes i 85:e minuten när Matt Doherty gjorde 1–1, men närmare än så kom inte laget som därmed missar slutspelet.
Från gruppen har även Schweiz, som på måndagen slog Gibraltar med 6–1, kvalificerat sig.
Kvällens hemmamatch mot Färöarna blir ett perfekt tillfälle för publiken att hylla de svenska fotbollsherrarna, skriver SvD:s Anders Lindblad.
”Men matchen blir också ett ypperligt tillfälle att ge spelare som mestadels nött bänk (...) chansen”, skriver Lindblad inför EM-kvalmatchen.
Det är lätt att känna igen sig i förbundskapten Janne Andersson – han är som du och jag, skriver DN:s sportkrönikör Johan Esk. Han menar att Andersson inte har förändrats av jobbet och att han fortsatt är sig själv.
”Den Janne ni ser och hör i intervjuer, det är den Janne som låtit likadan när han nyss tagit en kokt med bröd på väg in till en presskonferens”, skriver Esk.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) är starkt kritisk till att skolkoncernen Academedia har låtit eleverna lära sig att marknadsföra den egna skolan på skoltid. Till DN säger Ekström att den ökade konkurrensen mellan skolor gör att de finns en risk att skattepengar går till marknadsföring och inte till undervisning.
– Det är viktigt att elever ses som elever och inte som potentiella kunder, säger Ekström.
Opinion En hård debatt om nationalsångens plats i svenska skolan har rasat på Aftonbladets debattsida i veckan. Att Skolverket inte längre pekar ut att alla barn ska lära sig nationalsången handlar inte om ”mångkulturideologi eller kunskapsrelativism”, utan om att kursplanen inte ska vara så detaljerad som tidigare, skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i torsdags.
Läroplanen får inte bli ännu otydligare, svarade Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad dagen efter. Det är lärarna som bestämmer, men det styrdokument som ligger till grund ska vara tydligt, och nationalsången ska vara med.
”När det gäller nationalsången är det en grundläggande del av vår gemensamma kultur och traditioner”, skrev han.
Nu stänger Lärarförbundet replikskiftet. ”Liberalerna älskar att klåfingrigt toppstyra skolan och lärarkåren”, skriver Jaara Åstrand, som menar att detaljstyrning är ett av de stora problemen i svensk skola.
”Det har Liberalerna fortfarande inte fattat.”
Barn som bor i skyddade boenden kan ofta inte gå i skolan, visar P4 Stockholms enkät som har gjorts tillsammans med Unizons kvinnofridsbarometer för 2019. Enkäten visar att ungefär hälften av Stockholms läns kommuner saknar rutiner för att säkerställa skolgången.
– Det kan gå månader. De fråntas hela sitt liv och sina rättigheter, säger Lotta Molander på kvinnojouren i Huddinge kommun.
Huddinge har sådana rutiner, men det räcker inte för att säkra att barn i kommunen får sin skolgång. Socialtjänstchefen Christine Carlsen säger att det viktigaste är att skydda barn från våldsamma eller hotfulla vårdnadshavare.
