Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Illustrationsbild.
Illustrationsbild. (Fredrik Sandberg/TT)
Svenska vården

Markant ökning av unga som tvångsvårdas för ätstörning

Av Staffan Dickson
Publicerad: 20 sep. 2022
ANNONS

Antalet flickor under 18 som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har ökat de senaste fem åren. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen som P4 Skaraborg rapporterar om. Framför allt är det betydligt fler flickor med ätstörningsdiagnoser som tvångsvårdas.

– Är man riktigt ung saknar man många gånger en sjukdomsinsikt och därmed är man inte alltid motiverad till en behandling, säger Karin Lilja, enhetschef på Skaraborgs sjukhus ätstörningsenhet.

Totalt har antalet minderåriga som tvångsvårdas stigit från 322 år 2017 till 471 år 2021. Niklas Långström, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, säger i ett pressmeddelande att tvångsvård ska undvikas i det längsta.

– Den får bara användas vid svåra psykiatriska tillstånd och ett oundvikligt behov av heldygnsvård samtidigt med att den unga själv inte samtycker till vård.

ANNONS
Karin Lilja på Skaraborgs sjukhus ätstörningsenhet: Ökat inflöde av framför allt yngre patienter och svårt sjuka
radio+text · Sveriges Radio
Pressmeddelande från Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se
bakgrund
 
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Wikipedia (sv)
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är en svensk lag som innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård. Vissa kompletterande bestämmelser finns i Förordning (1991:1472) och Socialstyrelsens myndighetsföreskrifter, främst SOSFS 2008:18. Tvångsvård innebär en inskränkning av den enskildes rättigheter enligt 2 kap. 6 och 8 §§ Regeringsformen, RF, att slippa påtvingade kroppsliga ingrepp och frihetsberövanden och sker med stöd av 20 § RF.En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke enligt 4 kap. Patientlagen. Tvång är enbart motiverat i undantagsfall och regleras huvudsakligen inom psykiatrin av LPT och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård), medan annan tvångsvård regleras främst av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Smittskyddslagen. Enligt Socialstyrelsen ska all tvångsvård och samtliga tvångsåtgärder ske med ett humant bemötande och andra alternativ ska ha uttömts. God omvårdnad och delaktighet från patienten och om lämpligt anhöriga ska eftersträvas. Från ett patientperspektiv har uttryckts: Trots att tvångsvården utgör en allvarlig inskränkning av individens integritet är lagstiftarens förhoppning att kraven för psykiatrisk tvångsvård ska ses som ett uttryck för omsorg och solidaritet, där tvångsåtgärderna ytterst ska syfta till att åter göra individen till en autonom person. Rent juridiskt bör också påpekas att alla patientens rättigheter enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och patientlagarna som inte uttryckligen begränsats kvarstår. I 1 § LPT påpekas detta särskilt vad gäller HSL och patientlagen. Rätten till information enligt 3 kap. patientlagen gäller och utökas av LPT, patienten ska informeras om alla åtgärder med tydlighet och öppenhet.
Annons
Planerar ni höstlov på hotell? Elite Hotels ger upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Svenska vårdenSocialstyrelsenSkaraborgs sjukhusVästra Götalands länBarn & ungaVård & omsorg

AI kan ligga bakom ökade samtal om förgiftning

Giftinformationscentralens telefonrådgivning ser en kraftig ökning av samtal sedan i somras, rapporterar TV4 Nyheterna.

14 oktober, 21.37
 Arkivbild.

Psykolog: Psykiatriska symtom kan inte avgränsas

Psykiatriska diagnoser används allt oftare för identifikation vilket är vanskligt eftersom de inte kan avgränsas på samma sätt som sjukdomar som diabetes och astma. Det skriver psykologen Matti Cervin i ett inlägg på SvD Debatt.

10 oktober, 21.54
Arkivbild.

Professor: Radikala budskap om adhd ges utrymme

I debatten om adhd ges utrymme till ”radikala budskap baserade på åsikter i stället för vetenskap”. Det skriver Markus Heilig, professor i psykiatri, i ett inlägg på DN Debatt. Han syftar bland annat på utspel om att adhd inte är ärftligt.

10 oktober, 21.54
Arkivbild.

Rapport: Brister i privata adhd-utredningar

Marknaden för privata adhd-utredningar har exploderat de senaste åren men bolagen slarvar med rapporteringen till Socialstyrelsens patientregister. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

1 oktober, 21.08
Illustrationsbild.