Regeringen tillsätter Martin Holmgren som ny generaldirektör för Kriminalvården, skriver TT.
Sedan 2014 har Holmgren varit generaldirektör för Domstolsverket.
– Jag är väldigt glad att ha fått regeringens förtroende i en tid då myndigheten står inför många besvärliga frågor, både på kort och lång sikt, säger Holmgren.
Dåliga väderförhållanden skjuter upp den historiska Space X-uppskjutningen på onsdagen, meddelar Nasa i sin direktsändning.
Under onsdagen har stormvarningar utfärdats vid Kennedy Space Center i Florida och med 17 minuter till start valde man att avbryta.
Nytt försök ska göras klockan 21.22 på lördag svensk tid. Elon Musks Space X är det första privata företaget som skickar ut människor i rymden.
”Ett litet steg för människan – ett enormt steg för den kommersiella rymdindustrin”. Det skriver The Guardians Arwa Mahdawi om att två NASA-astronauter är på väg ut i rymden med en raket som ägs av tech-entreprenören Elon Musks företag SpaceX.
Miljardärer satsar på rymden för att lyfta sitt ego enligt Mahdawi. ”De gör det eftersom de tror att de, bokstavligen, är universums mästare”.
The Washington Posts Cat Zakrzewski skriver att ”företaget kan få en plats i historieböckerna för att ha inlett en ny era av rymdresor” eftersom SpaceX är det första privata företaget som skickar ut människor i rymden.
”Om det blir en framgång kan det bli starten för fler rymdresor som bygger på partnerskapet mellan företag och regeringar”, skriver hon.
CNN:s Jackie Wattles menar att det var ett kontroversiellt beslut av NASA när de lade raketutvecklingen på privata bolag.
”Tanken är att kommersiella företag skulle kunna sänka kostnaderna och stimulera innovation, och NASA skulle ha mer tid och resurser att fokusera på att utforska djupare i solsystemet”.
Ostadigt väder hotar när Space X i kväll ska skicka upp två Nasa-astronauter till rymdstationen ISS, den första bemannade rymdfärden från amerikansk mark på många år.
Uppskjutningen av en Falcon-raket är planerad att ske från Space X startplatta 39A på Kennedy Space Center i Florida klockan 22.33.
Det har regnat mycket i delstaten de senaste dagarna och risken för dåligt väder beräknas till 40 procent, enligt AFP. Om vädret inte tillåter att astronauterna Bob Behnken och Doug Hurley lämnar jordens yta i dag kan USA:s återkomst i rymden skjutas upp till söndag. Chansen till start är enligt Space X 60 procent.
USA har sedan 2011 saknat egen möjlighet att skicka människor till rymden och har i stället förlitat sig på på det ryska rymdprogrammet.
En politisk konflikt kring vem som bär ansvaret för coronatesterna i Stockholm har blossat upp.
Stockholms finansregionråd Irene Svenonius (M) har i en intervju med Svenska Dagbladet sagt att staten har brustit och att det är beklagligt att regeringen ”på område efter område” uppger att ansvaret varit någon annans.
Hon får nu mothugg av oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) som menar att ansvaret ligger på Moderaterna.
– Jag tycker inte om pajkastningen som har uppstått här, utan jag säger att alla måste ta sitt ansvar. Staten måste ta ansvar, och även Moderaterna och deras regionföreträdare måste göra det, säger hon till SvD.
Det är fortsatt oklart vem som bär ansvaret för coronatester av personer med samhällsviktiga funktioner utanför sjukvården, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Enligt Socialminister Lena Hallengren (S) är testerna av den här gruppen regionernas ansvar. Samtidigt menar flera regioner att detta inte framgår av Folkhälsomyndighetens nationella strategi för ökad provtagning.
På onsdagen gästade Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson riksdagens socialutskott, men det fick inte frågetecknen att skingras.
– Det enda som har varit klart och tydligt är att det inte är tydligt vem som bär det här ansvaret, säger Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas socialpolitiska talesperson till Ekot.
Regeringen förslår att personer i riskgrupper som måste vara hemma för att inte smittas av coronaviruset, men som inte kan jobba på distans, ska få rätt till ersättning.
Förslaget väntas kunna omfatta 70 000 personer som har arbete men som har sjukdomar som gör dem extra utsatta om de drabbas av covid-19. Socialstyrelsen har pekat ut nio diagnoser, som bland annat cancer, immunbrist och fetma. Ersättningen ska kunna utgå i tre månader, från den första juli, och bli högst 804 kronor per dag.
– Nu har vi ett förslag som är så bra som det bara går att få nu, säger socialminister Lena Hallengren (S).
Enligt henne handlar det i princip om att införa ett helt nytt, tillfälligt socialförsäkringssystem.
Under torsdagen kommer England införa ett nytt system för coronatester, rapporterar Sky News.
Enligt premiärminister Boris Johnson är testen nyckeln till att ”låsa upp fängelset” för alla dem som befinner sig i karantän.
Engelsmän som misstänker att de är smittade kommer att kunna beställa hem ett test. Visar det positivt för covid-19 får personen lämna uppgifter om vilka de har varit i nära kontakt med utan att ha burit munskydd.
De som varit i kontakt med någon som är smittad kommer att bli kontaktade och uppmanas att sätta sig i karantän under två veckor – även om de inte uppvisar symtom på att vara smittade.
Stödet för Storbritanniens premiärminister Boris Johnson rasar efter skandalen kring rådgivaren Dominic Cummings, visar en opinionsmätning från YouGov/The Times.
Torypartiet noterar ett stöd på 44 procent, ett tapp med fyra procentenheter den senaste veckan. Labour har 38 procents stöd, en uppgång med fem procentenheter.
Det var förra veckan som det avslöjades att Cummings bland annat gjort en längre resa från London till Durham, trots coronakrisens restriktioner.
Avslöjandet om Cummings har skakat det brittiska folket och 39 konservativa parlamentsledamöter har krävt hans avgång. Johnson har hållit fast vid sitt stöd för Cummings vilket väckt starka reaktioner.
Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke backar efter uppgifterna om att han fakturerat Folkhälsomyndigheten för tv-framträdanden som inte ingick i hans konsultkontrakt.
– Det är jag som har misskött det här lite, säger han till Aftonbladet.
Giesecke har ett kontrakt med Folkhälsomyndigheten som går ut på att hjälpa till med analysarbete. Men enligt uppgifter som först publicerades på journalisten Emanuel Karlstens blogg ska den tidigare statsepidemiologen även ha fakturerat myndigheten för två tv-intervjuer i TV4 och SVT:s ”Aktuellt” under april.
Nu uppger Giesecke att han ska skriva om sin faktura för april för att rätta till misstaget.
Apoteket Apotea och det svenska företaget Werlabs ska börja sälja coronatester till allmänheten på måndag, skriver Dagens Nyheter.
Den som vill testa om man har haft covid-19 och bildat antikroppar kan beställa ett test via nätet. Därefter får man en remiss till en provtagning och sedan svar på testet inom två till fyra dagar.
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger till tidningen att Folkhälsomyndigheten gärna tar del av resultaten på gruppnivå, eftersom detta ger en miniminivå på hur många som är immuna i en befolkning. Han menar dock att det fortfarande är oklart vad testerna kommer att betyda på individnivå.
Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke har ett avtal med Folkhälsomyndigheten som innebär att han fakturerar 1 250 kronor i timmen exklusive moms för sitt arbete, skriver Dagens Nyheter.
På en av fakturorna har Giesecke listat två intervjuer, en i Aktuellt och en i TV4-nyheterna, som arbetstillfällen. Men detta godkänns inte av myndigheten, något som journalisten Emanuel Karlsten var först att rapportera om.
– Jag ska revidera den fakturan, säger Giesecke till DN.
Enligt avtalet ska Giesecke under max 800 timmar 2020 ”stötta enheten i analys med modellering och analys av covid-19”.
Sydkorea rapporterade 40 nya bekräftade fall av coronaviruset på onsdagen, den största dagliga siffran på 49 dagar, rapporterar Korea Herald. Enligt tidningen har stadsdelen Itaewon i Seol blivit en lokal smitthärd för viruset och många nya fall har kunnat kopplats till nattklubbar i området.
De nya fallen har fått landets smittskyddsmyndighet att varna för att restriktioner och regler kring kontakter och social distansering kan komma att återinföras, skriver The Guardian.
Utbränd personal, bristande smittskydd och åldringar som inte fått tvätta sig på veckor. I Kanada har en debatt blossat upp om situationen på äldreboenden i spåren av coronakrisen.
En rapport från landets militär beskriver hur åldringar inte fått smutsiga blöjor bytta på många timmar och hur rop på hjälp inte besvarats.
– Det är skrämmande, det är avskyvärt, säger Ontarios premiärminister Doug Ford som nu pressas hårt av uppgifterna.
Rapporten omfattar fem boenden i Ontario, en provins så drabbad av personalbrist att militären fått sättas in för att stötta äldrevården.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau säger i ett uttalande att han är skakad och att åtgärder måste vidtas.
Antalet kända globala dödsfall som kopplas till covid-19 har passerat 350 000, enligt statistik från Johns Hopkins University. Det rapporterar The Guardian. Antalet bekräftade fall av smitta är 5 589 932.
Beroende på nationella och regionala skillnader är de verkliga siffrorna över döda och smittade sannolikt betydligt högre.
En majoritet av svenskarna saknar förtroende för att äldreomsorgen klarar den pågående coronakrisen. Det visar en undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Dagens Nyheter.
60 procent av de tillfrågade svarade att de inte tror på äldreomsorgens förmåga att hantera viruset. Bara 16 procent svarar att de tror att verksamheten kan klara uppgiften.
– Förtroendet är dramatiskt lågt, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Desto större är väljarnas tillit till den svenska sjukvården. Här svarar endast 16 procent att de saknar förtroende.
Miljöpartiet och Liberalerna har länge haft problem att locka väljare, enligt opinionsmätningarna. I den senaste mätningen från DN/Ipsos samlade MP 4 procent och L endast 3 procent.
”Ett historiskt bottenrekord” menar DN:s Ewa Stenberg som i en analys konstaterar att partiledaren Nyamko Sabuni varit relativt osynlig.
”När hon har framträtt har hon ofta levererat luddigheter (...) Troligen är hon otydlig för att hon måste hålla ihop det djupt splittrade partiet”, skriver Stenberg.
SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein säger att Miljöpartiets dilemma är att partiet inte gynnas av coronakrisen, men att de som regeringsparti sannolikt kommer att straffas av väljarna om efterdebatten landar i att den svenska strategin varit sämre än andra länders.
– Därför vill de sätta ett avtryck i nästa fas när ekonomin ska återskapas, säger hon.
Svenskarnas matavfall ska halveras till 2030, men kan det som blir kvar omvandlas till hållbar plast? Det tror i alla fall Tech Crunch, som besökt kanadensiska Scarborough där företaget Genecis utvecklar en metod där en ny typ av bakterie omvandlar kolbaserat organiskt avfall till organiska syror.
Vd:n Luna Yiu berättar för nyhetssajten om processen som består av två steg: Den första gruppen av bakterier bearbetar matavfallet och producerar fettsyror som den andra gruppen av bakterier livnär sig på när de tar upp kolatomerna och omvandlar dem till bioplast.
Satsningen har fått stöd av den kanadensiska regeringen och förhoppningen på sikt är att skala upp två goda effekter: minska plastavfallet i världen samtidigt som växthusgaserna minskar. Jämfört med traditionell plasttillverkning ger den här typen av förpackningstillverkning 80 procent mindre växthusgaser.
Produktionen är ännu småskalig och kan inte tävla prismässigt med petroleumplast om oljepriserna är låga, men man ser en framtid i att tillverka bioplast för matförpackningar, material till 3D-skrivare och inom medicinsektorn.
– Med mer genteknik och med förbättring av våra bakteriekulturer skulle vi potentiellt kunna få ner kostnaderna och i framtiden bli en verklig konkurrent till plastartiklar, säger Yiu till sajten Fast Company.
Genom att använda parker, trädgårdar och andra stadsnära grönytor till odling skulle städer kunna minska importberoendet och täcka behovet av frukt och grönt hos 15 procent av befolkningen. Det är slutsatserna från en ny studie som publicerats i Nature Food och som genomförts av forskare på institutionen för hållbar mat vid University of Sheffield.
Studien har utgått från Sheffields outnyttjade grönytor men menar att resultaten går att tillämpa på andra städer som också har runt en halv miljon invånare.
Skulle 100 procent av mark som till exempel parker och privata trädgårdar användas skulle det kunna täcka det dagliga behovet av frukt och grönt för 709 000 personer, skriver Science Daily. Används tio procent skulle det räcka till att täcka behovet för 15 procent av befolkningen i staden och skulle kunna hjälpa till att säkra en inhemsk matförsörjning.
De platta taken i staden ger ytterligare möjligheter, använder man tio procent av dessa för tomatodling skulle det ge åtta procent av befolkningen deras behov och potentiellt minska den stora importen av tomater.
Professor Duncan Cameron menar att man måste hitta en balans mellan att ha kvar grönytor i staden och hur man ska utveckla trädgårdsodling. Han ser en stor potential till utveckling om myndigheterna jobbar nära lokalsamhället.
– Med noggrann hantering av grönområden och teknikanvändning för att skapa distributionsnätverk är det möjligt med ”smarta matstäder”, där lokala odlare kan försörja samhällen med färsk och hållbar mat, säger han till Science Daily.
Hur ska vi klimatkompensera i framtiden? Måste det ske genom trädplantering i ökenområden på andra sidan jorden? 2020 blir ett pilotår för svensk kolinlagring som ett alternativ, rapporterar Lantbrukets Affärstidning som skriver om ett initiativ från företaget Miljömatematik.
Projektet som kommer pågå i tre år går ut på att klimatkompensera för den koldioxid vi tar upp ur jorden på hemmaplan, och har bland annat knutit till sig hamburgerkedjan Max och havredrycksproducenten Oatly som finansiärer.
– Om man kan lagra kol i marken så blir det ju en ny produkt som jordbruket kan sälja. Nu köper vi kolinlagring i Afrika, varför ska man inte kunna köpa svensk? säger Jessica Johansson, omställningskonsult på Miljömatematik, till tidningen.
Tanken är att få till en plattform där man kopplar ihop de som vill klimatkompensera med jordbrukare som genomför åtgärder som bidrar till att binda kol i jordbruksmark, skriver Miljö & Utveckling.
Kolinlagring är också något som regeringen lyfter som en av de åtgärder som ska främjas i sitt klimatpolitiska handlingsprogram. I februari tillsatte man en ny utredning som ska se över hur det svenska jordbruket ska bli helt fossilfritt och kolinlagring nämns som något som har stor potential.
Samtidigt ska utredaren Helena Johansson titta på hur konkurrenskraften inom det svenska jordbruket ska öka. Kanske är det just kolinlagring som blir den nya produkten att marknadsföra för svenska bönder?
Göran Svensson, medieforskare vid Uppsala universitet, säger till TT att Twitter har tagit ett steg mot att bli mer av ett medieföretag än ett teknikbolag.
Detta efter att sociala medier-plattformen själva lagt ut länkar till en faktagranskning under USA:s president Donald Trumps twitterinlägg.
– Är de neutrala förmedlare eller medier som själva agerar? Om de agerar själva höjs kraven på att de också ska ta ansvar för innehållet, säger Göran Svensson till TT.
Trump menar att faktagranskningen inskränker yttrandefriheten.
Donald Trump reagerar med ilska på att Twitter för första gången ”faktakontrollerat” två inlägg från presidenten. Enligt företaget innehåller inläggen ”potentiellt vilseledande uppgifter”.
Nu hotar Trump med att stänga ner sociala medier.
”Republikaner känner att sociala medieplattformar fullständigt tystar konservativa röster. Vi kommer att hårt reglera, eller stänga ned dem, innan vi låter detta ske”, twittrar presidenten.
Twitters val att för första gången faktagranska USA:s president Donald Trump innebär en ”konstig situation”, säger SVT:s korrespondent Stefan Åsberg i Morgonstudion.
– Då angriper man den person som överlägset betytt mest för bolaget. Ingen har betytt så mycket för Twitter som Donald Trump, säger han.
Företaget har länge varit under hård press att markera mot Trump och tar nu ett steg man länge varit motvillig till, skriver Washington Posts Henry Farrell.
”Varför nu? Det kan vara så att man känner att ta det här bråket nu än att riskera att bli indraget i en tvist om valresultatet i november”, skriver han.
Politico noterar att Twitters val att börja faktagranska gör att man särskiljer sig från Facebook.
”Det kan sätta Twitter i en svårare situation än konkurrenten”, skriver man.
Wall Street-börserna hade en svängig dag på onsdagen. Inledande uppgångar följdes av fall, som sedan vändes i stora uppgångar på slutet. Bäst av indexen gick det för Dow Jones, som steg över 2 procent för dagen och stängde över 25 000 punkter för första gången sedan i mars. Det bredare S&P 500 stängde 1,5 procent plus, och var över 3 000 punkter för första gången sedan i mars.
• S&P 500: +1,5 %
• Nasdaq: +0,8 %
• Dow Jones: +2,2 %
Aktier som tjänar på att människor håller sig hemma hade det svårt i dag, Zoom, Amazon och Shopify föll. I stället var det banksektorn som gick starkt. JPMorgan Chase gick upp 6 procent och Citigroup över 8.
Boeing steg drygt 3 procent efter att vd David Calhoun meddelat att flygplanstillverkaren kommer göra stora personalnedskärningar till följd av coronapandemin som slagit hårt mot orderboken.
Flygbolag som United Airlines (+4 procent) och American Airlines (+7 procent) bidrog också till uppgångarna.
Tesla slutade kring nollan efter att han handlats ner stora delar av dagen. Elbilstillverkaren har sänkt priserna med upp till 6 procent i Nordamerika i ett försök att driva upp efterfrågan efter coronakarantänen, skriver Direkt.
I dag presenterade EU-kommissionen sina åtgärder för att dämpa coronakrisen. Stödpaketet landade på 750 miljarder euro.
Det fick Europabörserna att stiga. Framförallt gick det uppåt för de stora biltillverkarna och deras underleverantörer, samt för banksektorn, skriver nyhetsbyrån Direkt.
Vid 17-tiden på onsdagen var Londonbörsen upp 1,1 procent, medan Frankfurt visade på plus 1,1 procent och Paris på plus 1,3 procent.
Stockholmsbörsen gick bra på onsdagen men dippade något under eftermiddagen. Vid stängning stod indexen som följer.
• OMXS30: +1,0 procent
• OMXSPI: +0,4 procent
Även ute i Europa noteras de största börserna på plus. Framförallt gick det uppåt för de stora biltillverkarna och banksektorn.
Bland Stockholmbörsens största pjäser var det bankerna som drog mest. På OMXS30 stängde Handelsbanken med plus 5,0 procent, Nordea plus 4,6 procent, Swedbank plus 4,8 procent och SEB plus 3,0 procent.
Alla bankerna toppas dock av H&M som stängde plus 6,8 procent efter beskedet att klädkedjan kallar tillbaka tusentals permitterade.
Även Husqvarna lyfte, till 4,9 procent, efter en omvänd vinstvarning hos den amerikanska återförsäljaren Tractor Supply på tisdagen.
Handeln var också febril i nedtryckta Scandic som fortsatte uppåtrekylen med ett lyft på 6,5 procent.
Bli Omni Vän
