Sverige behöver anställa 400 nya åklagare till 2024 för att klara av den ökade belastningen på rättssystemet, säger riksåklagare Petra Lundh i en intervju med DN.

Hon ansar också att Åklagarmyndigheten är underfinansierad.

– Ska man ha en effektiv brottsbekämpning måste vi hänga med. Vi får inte riskera att bli en flaskhals, säger Lundh.

Antalet stölder av katalysatorer på bilar ökar kraftigt i Sverige, rapporterar TV4 Nyheterna. Polisens teori är att det främst är utländska ligor som ligger bakom stölderna.

Hittills i år har nästan 2 000 stölder rapporterats, vilket kan jämföras med 74 stycken 2019. Tjuvarna behöver endast 30 sekunder för att genomföra brottet, enligt ett pressmeddelande från polisen i slutet av september.

– Bildelar har varit på tapeten ett tag, men just nu ser vi en trend med en otrolig ökning i just katalysatorer, säger Jörgen Karlsson, samordnare för brottsförebyggande arbete i polisområde Stockholm nord.

Polisen i Malmö har sedan månadsskiftet tagit emot falska larm om skottlossningar och andra våldsbrott nästan dagligen, skriver Sydsvenskan. Vid sju tillfällen bara sedan förra veckan har man fått åka till stadsdelen Rosengård efter larm om misstänkta bomber – som sedan visat sig vara ofarliga.

Nu tror polisen att det är samma personer som ligger bakom larmen. Biträdande polisområdeschef Erik Åberg säger att det kan handla om personer som antingen ringer in larmen som en sorts avledande manöver, eller för att de vill störa polisen.

– Vi ser inga kopplingar till annat än att det kostar oss resurser och tid, säger han till tidningen.

Sverige har en hel del att lära av Danmark när det gäller arbetet med att bekämpa gängkriminalitet – men det går även i motsatt riktning. Det säger justitieminister Morgan Johansson (S) i Ekots lördagsintervju.

Han säger att Sverige till exempel dömer till livstids fängelse i större utsträckning än vad vårt grannland gör.

– Det är inte bara så att Danmark är hårdare än vad vi är, ibland är vi hårdare.

Johansson säger också att han ställer sig skeptisk till att införa så kallade visitationszoner i Sverige, och menar att det riskerar att slå mot fler än bara kriminella.

Samtliga riksdagspartier ställer sig bakom regeringens förslag om skärpta straff för vapenbrott. Det framgår av justitieutskottets utkast till betänkande, som Ekot tagit del av.

Lagförslaget är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet och innebär bland annat att fler vapenbrott ska betraktas som grova. Enligt förslaget ska också maxstraffet för de synnerligen grova vapenbrotten höjas från sex års fängelse till sju års fängelse.

En majoritet i riksdagen, alla partier utom S och MP, vill också att regeringen ska initiera en översyn av hela vapenlagstiftningen.