Anne Ramberg, generalsekretare för Advokatsamfundet, varnar för den nya ansiktsigenkänningstekniken som NFC, nationellt forensiskt centrum börjat använda sig av. Polisen vill få rätt att använda det automatiska igenkänningsprogrammet permanent men då måste Datainspektionen först godkänna det.

– Jag tycker att gemene man bör känna en oro. Det här handlar om den personliga friheten och rätten att utöva sina demokratiska rättigheter, säger Ramberg till TV4.

Under våren har Nationellt forensiskt centrum, NFC, använt sig av ett nytt ansiktsigenkänningsprogram för att automatiskt kunna matcha bilder på misstänkta gärningspersoner från till exempel övervakningskameror med polisens signalementsregister, rapporterar TV4. Bilder på 83 okända gärningsmän har registrerats och ungefär var fjärde gav en träff – vilket polisen kallar en stor framgång.

– Principen är densamma som när vi kör registerslagningar mot fingeravtryck eller dna, säger Martin Valfridsson, rättschef hos polisen.

Nu vill man att tekniken blir permanent. Dock måste det först godkännas av Datainspektionen.

Antalet anmälningar om människohandel har mer än fördubblats sett till fem år tillbaka, visar siffror från Brå, men under sommaren då myndigheter har stängt riskerar offren bli extra utsatta, skriver TT.

– Sverige stänger ner och utsatta får svårare att få tillgång till stöd och skydd. För de som lever under förtryck och våld är detta förödande och något som samhället aktivt borde ta tag i, säger Madeleine Sundell, jurist på Frälsningsarmen och ordförande i Plattformen för civila Sverige mot människohandel, till nyhetsbyrån.

Trängseln på landets fängelser fortsätter att öka och under våren har beläggningen ökat till över hundra procent, rapporterar SVT Nyheter. Flera celler är med andra ord dubbelbelagda, så två intagna måste dela på celler som är avsedda för en person.

En orsak till platsbristen är att utredningstakten ökat, så fler slussas ut till anstalter om länge varit överfulla. Fängelseträngseln ökar risken för oro och bråk, och sliter på personalen.

Opinion Många svenska företagare drabbas av inbrott och stölder som begås av internationella stöldligor. Tullverket måste få mer muskler för att kunna stoppa att stöldgods förs ut ur landet, skriver Företagarnas vd Günther Mårder och Pontus Lindström, expert på brottsfrågor vid Företagarna, på Aftonbladet Debatt.

De kräver konkreta förslag på lagändringar från politikerna. Exempelvis bör utförsel av stöldgods göras till smugglingsbrott och straffskalorna bör skärpas, skriver debattörerna.

De påpekar också att 98 procent av Tullverkets kontroller görs på införsel, medan utförselkontrollerna i princip är obefintliga.

”Företagare ska kunna känna trygghet och de internationella stöldligorna måste stoppas. Att ge Tullverket rätt verktyg och större muskler för att stoppa utförsel av stöldgods är ett avgörande första steg.”

Allt fler personer som misstänks för brott får genomgå en rättsmedicinsk undersökning för att avgöra om personen har en allvarlig psykisk störning, skriver TT.

Orsaken har inte bara att göra med att de intagna blivit fler – utan att brottsmisstänkta mår sämre i häktena och ibland behöver akuta insatser.

En orsak till varför fler intagna mår sämre skulle kunna vara att många av landets häkten varit överfulla, vilket i sin tur kan påverka hur en person mår när den kommer till Rättsmedicinalverket.

Regeringen vill tillåta så kallade kronvittnen för att stoppa knarkhandeln och den organiserade brottsligheten. Det säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till SvD.

– Tittar man på hela brottsutvecklingen så är det på narkotikaområdet vi behöver flytta fram positionerna, säger han.

Regeringen tillsätter nu en utredning för att undersöka hur kronvittnen skulle kunna användas i domstolarna. Ambitionen är att komma åt de som styr knarkhandeln, till skillnad från i dag då de flesta som döms är de som agerar kurirer eller langar droger.

Antalet anmälningar om brott mot barn och unga ökar, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) skriver DN.

Rån mot minderåriga har blivit vanligare. Det har mer än fördubblats sedan 2016, då 545 anmälningar kom in första halvåret. Motsvarande siffra för i år är 1 247 anmälningar.

Även anmälningar om sexualbrott mot barn och misshandel ökar.

I Klockaretorpet i Norrköping har antalet anmälda brott sjunkit rejält sedan stadsdelen gått med i ett pilotprojekt från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Klockaretorpsbon Amanda Långbacka säger till SVT Öst att hon märker stor skillnad i dag jämfört med för ett par år sedan.

– Man kunde inte gå ut utan att känna sig otrygg. Nu är det mycket trevligare, säger hon.

I dag används metoden i sju kommuner runt om i Sverige. Enligt Erika Sallander, projektledare vid Brå kan den komma att spridas ytterligare.

– Det är många som har tagit del av erfarenheterna och vill arbeta på det sättet, säger hon.

Flera kommuner som deltagit i ett pilotprojekt från Brottsförebyggande rådet (Brå) för att komma åt brottsligheten i utsatta områden rapporterar goda resultat, skriver SVT Öst. I stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping anmäldes 88 brott 2016. 2018 hade siffran sjunkit till 22.

Projektet går ut på att bland andra kommunen, polis och fastighetsägare gått samman för att kartlägga problemen och sedan bland annat rivit byggnader, byggt lekplatser och styrt om kollektivtrafik för att göra stadsdelarna tryggare.