Opinion Brottsligheten i Sverige har kommit att likna det man annars ser i krigszoner, med handgranater och rena avrättningar – och regeringen gör långt ifrån tillräckligt för att komma tillrätta med problemet. Det skriver polisen Fredrik Marklund på Expressens debattsida.

Marklund skriver att han vill se rejäla straffskärpningar – trots att ”landets kriminologer och vänsterdebattörer” kommer att hänvisa till forskning som säger att hårdare straff inte fungerar.

”Det går trots allt inte att argumentera mot det faktum att det är svårt för kriminella att skada andra när de sitter bakom lås och bom. Och för mig räcker det långt”, skriver han.

Personalen inom socialtjänsten i Angered i Göteborg ska få särskild utbildning för att klara av arbetet med barn i kriminella miljöer, rapporterar GP. Utbildningen leds av en konsult som är expert på krishantering och riskanalys och tidigare har arbetat för Säpo.

Enlig stadsdelens trygghetschef Lisa Pedersen har hoten mot socialsekreterare ökat på senare tid, sedan myndigheterna i Göteborg intensifierat sitt arbete med barn i kriminella miljöer.

– Samhället måste ge dessa barn samma chanser som andra att växa upp utan våld och droger. Men det har genererat en motreaktion som vi måste rusta våra socialsekreterare för, säger Pedersen.

De senaste fem åren har antalet tillgängliga fängelseplatser blivit nästan 500 mindre, skriver SvD. Enligt tidningen är huvudorsaken bristande underhåll på grund av besparingar, vilka väntas fortsätta framöver.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg säger till tidningen att det är en stor utmaning att anpassa verksamheten utifrån ett föränderligt antal fångar. Därför skulle han vilja se en lösning som gör det möjligt att ha platser som kan fungera som häkten men också göras om till anstalter vid behov.

Opinion Skärpta straff och hårdare tag är inte rätt väg för att komma åt gängbrottsligheten, skriver tidigare justitieministern Thomas Bodström (S) på DN Debatt. Han skriver att regeringen är väl medveten om detta, men att man ändå driver en hård linje med tuff retorik för att komma undan debatten med SD och M.

Ett bättre sätt att ta sig an problemet vore enligt Bodström att lansera ett ”Integrationslyft” inspirerat av 90-talets Kunskapslyft, en omfattande satsning på att få fler personer med utländsk bakgrund i arbete och att bygga fler bostäder.

”Svenska socialdemokratiska ministrar bör omedelbart sluta låta på ett sätt som för tankarna till Donald Trumps Twitterkonto”, skriver Bodström.

Hur svårt är det att upptäcka en attentatsperson i tid? Den frågan ställer sig många efter moskéattackerna i Nya Zeeland. Polisregion Stockholm har cirka 250 personer som bedöms som farliga under bevakning, skriver SVT Nyheter Stockholm.

– Det kan handla om allt från människor med psykisk ohälsa till terrorister och skolskjutare, säger Per som arbetar på polisens underrättelsetjänst med att göra riskbedömningar.

Av de 200 fall som underrättelsetjänsten i polisregion Stockholm hanterade under 2017 sattes åtgärder in i ungefär häften, skriver SVT. Det är däremot svårt att säga om polisen har kunnat stoppa någon farlig person från att begå terrordåd.

– Som med allt brottsförebyggande arbete är det svårt att mäta det som inte hänt. Vi tittar bredare än att förhindra terroristdåd, säger Per.

Under 2018 noterades 110 fall av dödligt våld i Sverige – en marginell minskning jämfört med 2017, då 115 fall noterades. Detta enligt preliminär statistik från kriminologen Mikael Rying vid polisens nationella operativa avdelning, som TV4:s Brottsjournalen tagit del av.

Siffran är fortfarande hög. Sedan 2015 har Sverige det högsta årliga genomsnittet av dödligt våld på 30 år – 113 fall.

– Naturligtvis så är den här höga nivån i stor utsträckning beroende på de här skjutningarna i kriminella miljöer, säger Rying till Brottsjournalen.

Samtidigt är uppklarningen av fall av dödligt våld den lägsta på 30 år – färre än sju av tio fall klaras upp.

Det blir tufft för regeringen att klara sitt löfte att anställa 10 000 nya poliser inom fem år, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i en intervju med Aftonbladet.

– Men det ska gå. Det räcker inte bara att titta på hur många vi utbildar utan folk måste vilja jobba kvar i polisen, villkoren måste vara bra, säger Damberg till tidningen.

Huvudskälet till att inte tillräckligt många poliser utbildas är att de sökande inte möter de krav som finns, enligt ministern, som menar att den viktigaste politiska åtgärden är kommande ”miljardtillskott”.

Polisen har betalat ut närmare 45 miljoner till olika informatörer under de senaste fem åren trots att flera av dem är grovt kriminella, rapporterar P4 Örebro.

En del av polisens informatörer fortsätter i vissa fall också att begå brott.

– Eftersom det är människor med kopplingar till kriminella miljöer som vi har att göra med är det klart att någon av dem kommer att begå brott, säger Per Lundbäck som är chef för polisens underrättelsetjänst i region Bergslagen.

Plastbrist på Skånes sex häkten tvingar Kriminalvården att skicka intagna till andra städer – vissa så långt som till Härnösand, skriver SVT Skåne.

I nuläget råder 109 procents beläggning på häktena i region Syd. Det innebär att många måste stanna på polisarresten en till två dagar efter att de häktats.

Situationen väntas dessutom bli ännu värre, enligt Kriminalvården.

– Det drabbar de häktade och deras anhöriga. Besök från advokater och familj ställs in och skjuts upp när de intagna flyttas runt. Ett planerat besök i Helsingborg kan plötsligt bli i Ystad i stället, säger Håkan Tullberg, häkteschef i Malmö och Trelleborg, till SVT.

Kriminaltekniker i polisregion Syd får ofta rycka in och jobba övertid på kvällar och helger. Anledningen är att det inte finns en enda kriminaltekniker i tjänst efter klockan 16 på vardagar, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

Det är vanligt att kriminaltekniker kallas till brottsplatser under kvällar och nätter och de anställda i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg får i snitt jobba över vid 200 tillfällen per år. Facket är kritiskt.

– Det tär på personalen att inte få den vila och återhämtning som man faktiskt behöver, säger Sophia Willander, ordförande i polisförbundet syd, till SVT.

Att det inte finns bemanning på kvällar och helger är för att det råder polisbrist samt att mycket av arbetet handlar om att skriva rapporter, vilket enklast gör på dagtid, menar regionpolischefen Carina Persson.