Åklagarmyndigheten vill att det ska bli lättare för polisen att avlyssna telefoner om en person misstänks för flera mindre allvarliga brott, rapporterar Ekot.

I dag måste varje enskilt brott ha ett straffvärde på minst två år för att polisen ska få genomföra en avlyssning.

Kammaråklagaren Christer Sammens har därför föreslagit för regeringen att rättegångsbalken ändras. Detta gör att domstolar kan väga ihop den totala misstänkta brottsligheten och på så sätt kunna fatta beslut om hemlig avlyssning.

Även Åklagarmyndigheten vill se en sådan lagändring och myndigheten har fört fram idén för regeringen i de pågående samtalen om hur gängkriminaliteten ska bekämpas.

Stockholmspolisen utbildas av amerikansk polis för att komma till rätta med skjutvåldet. I dag berättade parterna om olika metoder för att stoppa våldet, skriver SVT Nyheter.

En särskilt intressant del är snabbare vapenanalys. I dagsläget är det en väntetid på 150 dagar, enligt den svenska polisen. Liknande situation var det för New Jersey State-polisen, men de lyckades korta ned tiden till 48 timmar genom enkla administrativa förändringar.

– Det betyder att utredaren är tätt i hälarna på gärningsmannen, säger Rick Fuentes, tidigare chef för New Jersey State Police, som numera jobbar på Rutgers University.

Ett arbetssätt som amerikanerna föreslår är ”Real time crime center”, ett stöd för den operativa polisen där information samlas och tillgängliggörs för polisens personal.

Stockholm stad vill att unga mäns könsroller utmanas som ett sätt att minska rekryteringen till kriminella gäng, skriver Mitt i Stockholm.

– Det vi kan se inom våldsamma grupperingar är att man hela tiden triggar igång varandra med tankar som att man aldrig ska backa och att man ska vara en riktigt man. Det går att jobba med dessa frågor och uppnå väldigt positiva effekter, säger socialborgarråd Jan Jönsson (L) till tidningen.

I den strategi för att hindra rekryteringen till gängen som han har tagit fram åt staden ingår också bland annat ett utökat samarbete mellan socialtjänst och polis. Strategin är ute på remiss och kommer att behandlas i kommunfullmäktige efter årsskiftet.

50 olösta mordfall i Gävleborg, Uppland och Västmanland ska nu granskas igen – efter att ha gäckat polisen sedan 1985. Det är en grupp erfarna mordutredare som ska ta nya tag och analysera de gamla spåren med nya tekniska metoder, rapporterar P4 Gävleborg.

– Vi ska gräva fram alla bevis och spår som ligger gömda i polisens frysboxar, kylskåp, skrivbordslådor och arkiv, säger kriminalkommissarie Kenneth Ågren, chef för den nya Cold-Case gruppen vid polisens Region mitt.

Exempelvis har fingeravtrycksanalysen förbättrats liksom dna-analysen.

Opinion För att bryta våldsspiralen med gängkriminalitet och skjutningar krävs förebyggande arbete på flera nivåer i samhället, skriver tio vänsterpartister på Aftonbladets debattsida.

Artikelförfattarna menar att de polisiära insatser som nu diskuteras i samtal mellan riksdagspartierna inte kommer att få avsedd effekt om det inte också kombineras med en ekonomisk politik för ökad jämlikhet.

”Det är hög tid att återupprätta det förebyggande arbetet och utforma insatser som faktiskt bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Inga fler unga ska behöva sätta livet till innan det blir verklighet” skriver de i debattartikeln.

Flera av de politiska förslag som just nu diskuteras för att stoppa gängvåldet saknar stöd i forskningen. Det menar kriminologiprofessorn Felipe Estrada Dörner som intervjuas i P1-morgon.

I de pågående politiska samtalen har man bland annat lyft fram förslag på visitationszoner, vistelseförbud, kronvittnen och anonyma vittnesmål. Men Estrada Dörner menar att det pågår en kriminalpolitisk kapprustning som bortser från forskningsresultat.

– De folkvalda tävlar om att framställa sig själva som den som ställer tuffast krav, säger han i P1-morgon.

Bo Wennström, som är professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, är av en annan åsikt. Han menar att de saker som kriminologer tidigare sagt inte har stämt eller hjälpt.

Fler mord och mordförsök i gängmiljöer kan lösas om polisen genomför snabba husrannsakningar och om fler kriminaltekniker arbetar på brottsplatsen, rapporterar Ekot.

Bara runt 20 procent av mord i gängmiljö klaras upp, jämfört med andra spaningsmord där uppklarningsprocenten ligger på runt 90 procent. Polisen i Stockholm har låtit forskare gå igenom 340 utredningar om mord och mordförsök de senaste tio åren för att få en bättre bild av vad som kan vara framgångsfaktorer i utredningsarbetet.

– Vi har tittat på vad det är som gör att vi lyckas med just dem. Resultatet av det återför vi nu till våra utredare, och försöker också skapa de förutsättningar för utredarna som de behöver, säger Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin tillbakavisar SVT:s uppgifter om att partiet är redo att släppa motståndet mot en slopad straffrabatt för unga.

”Har ingen aning om vilka källor @svtnyheter ’erfar’ detta ifrån, absolut inte från mig”, skriver hon på Twitter.

Lövin skriver vidare att hon tror att fängelse gör att den kriminella identiteten för unga fördjupas.

”Vi måste bekämpa gängkriminalitet på riktigt, inte med överbudspolitik.”

Miljöpartiet är berett att släppa sitt motstånd mot att straffrabatten för unga brottslingar slopas, erfar SVT Nyheter. I så fall skulle regeringen vara enig i frågan eftersom Socialdemokraterna velat lägga fram ett sådant förslag sedan åtminstone i somras.

MP-språkröret Isabella Lövin tycks dementera uppgifterna på Twitter.

”Har ingen aning om vilka källor @svtnyheter ’erfar’ detta ifrån, absolut inte från mig. Varje år i fängelse för en ung person kan skapa en djupare kriminell identitet. Vi måste bekämpa gängkriminalitet på riktigt, inte med överbudspolitik”, skriver hon.

Av de 61 utredningar om dödsskjutningar som Stockholmspolisen har haft på sitt bord sedan år 2011 har bara tio lett till fällande dom, rapporterar SVT Nyheter Stockholm. Det innebär att bara knappt var femte utredning har kunnat avslutas med att någon döms.

Det dödliga våldet befinner sig på den högsta nivån sedan 1990-talet inom den kriminella miljön. Men att gärningsmännen är så våldsbenägna tyder på att kriminaliteten inte är särskilt organiserad, menar gängexperten Gunnar Appelgren.

– När man går upp i struktur vill man komma bort från våldet och bort från myndigheternas ögon, säger han till SVT.