Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Ester Pollack. Arkivbilder.
Ester Pollack. Arkivbilder. (TT, Stockholms universitet)
Public service-utredningen

Medieforskare kritisk mot M: ”Förslag i Trumps anda”

Av Ronja Mårtensson
Publicerad: 13 maj 2019
ANNONS

Moderaterna i Stockholms läns beslut om att partiet på sikt ska verka för att public service ska läggas ner möter nu hård kritik från medieforskare.

– Det är ett antidemokratiskt förslag i Donald Trumps och Steve Bannons anda, en politik som i dag följs upp av den yttersta högerns partier i Europa, säger Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, till DN.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, säger till tidningen att beslutet är ”djupt olyckligt”.

Det var i helgen som ungdomsförbundet Muf förde fram frågan på en stämma.

ANNONS
Strömbäck: ”Ur ett demokratiskt perspektiv är det centralt att medierna bidrar till att människor är välinformerade om politik och samhälle”
Dagens Nyheter
Moderaterna i Stockholms län: Avskaffa public service (11 maj)
Sveriges Television
Karin Olsson: Ser vi ett public service-uppror i Moderaterna? (12 maj)
krönika · Expressen
bakgrund
 
Public service
Wikipedia (sv)
Public service (i allmänhetens tjänst, allmännyttig, allmänradio eller allmän-TV) är en radio- eller TV-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud genom att företaget i fråga har ett avtal med staten rörande bolagets innehåll. I uttryckets hemland Storbritannien innefattar public service dels BBC, som brukar kallas för public service-modern, dels de privata bolagen ITV, Channel 4 och Five som alla har särskilda förpliktelser gentemot allmänheten. Termen har dock olika betydelser och tenderar att missbrukas av länder som har statligt styrda åsiktsmedia, där enbart den styrande regimens åsikter släpps fram. Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av någon myndighet, som syftar till att reglera programutbudet hos programkanalerna, även de programföretag som verkar på en kommersiell grund. Detta kan ta sig uttryck i att ett kommersiellt programbolag får åta sig särskilda åtaganden, såsom att sända ett visst antal timmar program inom särskilda genrer (såsom nyheter och regionala program). Dessa åtaganden har kunnat påtvingas de kommersiella programföretagen genom att erbjuda dem attraktiv täckning med markbundna TV-sändare. Denna benämning är den gängse i exempelvis Storbritannien. Public service var under årtionden i många länder lika med ett statligt kontrollerat monopol på all sändning av radio och TV i Europa. Dess monopol har urholkats av såväl avreglering som konkurrens från kanaler som sänder via satellit, kabel och digitala marknät. Public service kan finansieras på flera sätt, såsom genom TV-licens (vanligt i Europa), statliga medel (förekommer bland annat i Nederländerna och Australien), frivilliga donationer (USA) samt reklam. Helt reklamfri public service förekommer enbart i de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Australien och Japan. I övriga länder är public service ofta delfinansierat av reklamavbrott i sändningarna i likhet med de privata kanalerna. I Sverige är "sponsring" tillåtet av vissa populära evenemang såsom Melodifestivalen och Sportevenemang. I dessa fall presenteras sponsorns logga och ett kortfattat budskap. I ett allt mer digital samhälle, där digital kommunikation via plattformar så som Google, Facebook och Twitter har vunnit mark på bekostnad av traditionella medier, har public service roll blivit otydligare. I flera av de nordiska länderna pågår utredningar om hur public service ska finansieras och förbli relevant i framtiden.
Annons
Överraska med en höstbukett — Euroflorist levererar direkt till dörren samma dag
Euroflorist
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Public service-utredningenPolitikJournalistikSR, Sveriges RadioModeraternaStockholms länStorstockholmStockholmPublic serviceSVT, Sveriges TelevisionUR, UtbildningsradionJesper Strömbäck

Ny public service-lag klubbad i riksdagen

Riksdagen har röstat igenom regeringens förslag om att public services uppdrag och finansiering ska samlas under en ny lag, rapporterar TT.

22 oktober 2025, 17.00
Sveriges Television, SVT och Utbildningsradion, UR.

Riksdagen debatterade public service framtid

På tisdagseftermiddagen debatterade riksdagen framtiden för public service. Tidöpartierna har bland annat föreslagit teknikneutralitet, ökat beredskapsuppdrag och mer extern granskning.

21 oktober 2025, 14.10
Riksdagens kammare under dagens debatt.

Lagercrantz: SVT1 och SVT2 finns kvar i minst åtta år

Det dröjer minst åtta år innan SVT1 och SVT2 läggs ner, säger kanalens vd Anne Lagercrantz. Hon pratade om public services framtid på Expressens scen på Almedalsveckan under onsdagen. Där betonade hon att SVT Play är och kommer förbli kanalens huvudtjänst.

25 juni 2025, 16.26
Anne Lagercrantz, SVT:s vd.

”Tidöpartierna hämmar utveckling av public service”

Tidöpartiernas proposition om framtiden för public service bryter mot en lång tradition av blocköverskridande överenskommelser. Det skapar oro för ökad politisk styrning och fortsatta nedskärningar, skriver fem tidigare mediechefer i en debattartikel i SvD.

13 juni 2025, 23.04
Kerstin Brunnberg och Jan Scherman.