Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Lena Mellin, ordningsvakt på Stockholms Centralstation på fredagen
Lena Mellin, ordningsvakt på Stockholms Centralstation på fredagen (TT)
Röster om terrorhotet

”Min rädsla för terrorn gör mig arg på mig själv”

Av Samuel Inghammar
Publicerad: 22 nov. 2015
ANNONS

Terroristerna vill att vi ska bli rädda och att vårt samhälle ska sluta fungera. De vill destabilisera och förstöra, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika.
När Säpo höjde hotnivån för terrorberedskap blev hon orolig. ”Det gör mig arg på mig själv. För i sak betyder det att terroristerna redan vunnit sin första seger, i alla fall över min person.”
Sveriges första terroristlag kom efter flygkapningen på Bulltofta 1972. Sedan dess har vaksamheten mot terrorism och andra våldsbrott långsamt ökat, men ökade säkerhetsåtgärder har steg för steg begränsat vårt handlingsutrymme, skriver hon, och avslutar: ”På det sättet har terroristerna vunnit. I alla fall första ronden. Den andra ska de ta mig tusan inte ta.”

ANNONS
Lena Mellin: ”När vi blir rädda har terroristerna vunnit”
krönika · Aftonbladet
bakgrund
 
Flygkapningen på Bulltofta
Wikipedia (sv)
Flygkapningen på Bulltofta var en flygkapning utförd av tre högerextrema kroater som inträffade från fredagen 15 september till lördagen 16 september 1972 på Bulltofta flygplats i Malmö. Kapningen var den första och hittills enda i Sverige, och bidrog till att riksdagen 1973 antog den så kallade terroristlagen.
P3 Dokumentär om kapardramat på Bulltofta
bakgrund · Sveriges Radio
Annons
Ta med familjen på höstlov — upp till 25% rabatt på två nätter hos Elite Hotels, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Röster om terrorhotetLena MellinLag & rätt

”Förr kunde vi hålla oss kyliga mot terrorhotet”

År 1979 nådde terrorismen sin höjdpunkt, enligt statistik från Global Terrorism Database. Och Beppe Severigni, kolumnist på den italienska tidningen Corriere Della Sera, skriver i en gästledare i New York Times att Europa gör gott i att komma ihåg historien. ”Du kunde aldrig veta när eller var – eller hur – den nästa attacken skulle ske. Terrorister kunde kidnappa eller avrätta en politiker, eller spränga en nattklubb. De kunde kapa ett plan, eller ta över en ambassad. Och till skillnad från i dag hade myndigheterna, åtminstone till en början, mindre resurser och erfarenhet att stoppa dem.” Trots att 458 människor dödades i terrordåd under två decennier lyckades Europa fortsätta som vanligt. Politiker, och folket, lät sig inte påverkas, skriver Severigni. ”25 år efter den senaste terroreran har vår generation – generationen som bevittnade och red ut den – en plikt att påminna våra barn om vad som fungerade mot terrorismen och som, i slutändan, besegrade den.”

11 december 2015, 13.02

Ranstorp: Anklagelserna mot Säpo är skadliga

”Ibland händer felbedömningar som fallet med 22-åringen i Boliden /.../Men allra oftast blir det rätt”. Det skriver terrorexperten Magnus Ranstorp i en gästkrönika på GP:s ledarplats. Han skriver att om man räknar bort Parisdåden så har säkerhetstjänsterna i Europa avvärjt 25 IS-relaterade attentatsplaner sedan 2013. Därför vänder sig Ranstorp mot den rådande kritiken mot Säpo. ”Mycket av kritiken drivs av kvarlevor från 68-vänstern. Exempelvis har Jan Guillou de senaste tio åren fört ett grundlöst och farlig påstående att Säpo bedriver en häxjakt mot muslimer som kollektiv”. Enligt Ranstorp så har alla försök att lyfta IS-frågan resulterat i relativisering i samhällsdebatten. Radikaliseringsförklaringar har reducerats till frågor om utanförskap när rasism och religion stoppas i samma låda, skriver han. ”Vi har varken råd med att elda på polariseringen längre eller grundlösa anklagelser mot Säpo som arbetar både professionellt och hårt mot terrorhot från både högerextremister samt salafistiska jihadister. Vi är blinda om vi inte inser att de enda som verkligen tjänar på detta faktiskt är extremisterna själva”.

6 december 2015, 08.09

”Skrota hotnivåskalan – låt polisen göra sitt jobb”

Den omedelbara effekten av att hotnivån i Sverige höjts från 3 till 4 blev ökad oro, mer brus i media och fortsatt brist på konkret information. Det skriver Magnus Norell, statsvetare med inriktning mot terrorism, i ett debattinlägg på SVT Opinion. Hotnivåskalan underlättar inte för polisen, skriver han, och den hjälper inte till att öka vaksamheten ”hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro.” ”Ett betydligt bättre sätt vore därför att skrota hela skalan och istället låta polisen sköta sitt jobb ifred”, anser Norell, som föreslår att en varning ska begränsas till vissa specifika områden eller mål, i stället för över hela landet.

21 november 2015, 11.39
Polisen patrullerar drottninggatan i Stockholm. Magnus Norell (ovan), Säpochefen Anders Thornberg (nedan)