Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem

Röster om terrorhotet

Parisattackerna • Röster om terrorhotet

”Förr kunde vi hålla oss kyliga mot terrorhotet”

År 1979 nådde terrorismen sin höjdpunkt, enligt statistik från Global Terrorism Database. Och Beppe Severigni, kolumnist på den italienska tidningen Corriere Della Sera, skriver i en gästledare i New York Times att Europa gör gott i att komma ihåg historien. ”Du kunde aldrig veta när eller var – eller hur – den nästa attacken skulle ske. Terrorister kunde kidnappa eller avrätta en politiker, eller spränga en nattklubb. De kunde kapa ett plan, eller ta över en ambassad. Och till skillnad från i dag hade myndigheterna, åtminstone till en början, mindre resurser och erfarenhet att stoppa dem.” Trots att 458 människor dödades i terrordåd under två decennier lyckades Europa fortsätta som vanligt. Politiker, och folket, lät sig inte påverkas, skriver Severigni. ”25 år efter den senaste terroreran har vår generation – generationen som bevittnade och red ut den – en plikt att påminna våra barn om vad som fungerade mot terrorismen och som, i slutändan, besegrade den.”

11 december 2015, 13.02

Parisattackerna • Röster om terrorhotet

Ranstorp: Anklagelserna mot Säpo är skadliga

”Ibland händer felbedömningar som fallet med 22-åringen i Boliden /.../Men allra oftast blir det rätt”. Det skriver terrorexperten Magnus Ranstorp i en gästkrönika på GP:s ledarplats. Han skriver att om man räknar bort Parisdåden så har säkerhetstjänsterna i Europa avvärjt 25 IS-relaterade attentatsplaner sedan 2013. Därför vänder sig Ranstorp mot den rådande kritiken mot Säpo. ”Mycket av kritiken drivs av kvarlevor från 68-vänstern. Exempelvis har Jan Guillou de senaste tio åren fört ett grundlöst och farlig påstående att Säpo bedriver en häxjakt mot muslimer som kollektiv”. Enligt Ranstorp så har alla försök att lyfta IS-frågan resulterat i relativisering i samhällsdebatten. Radikaliseringsförklaringar har reducerats till frågor om utanförskap när rasism och religion stoppas i samma låda, skriver han. ”Vi har varken råd med att elda på polariseringen längre eller grundlösa anklagelser mot Säpo som arbetar både professionellt och hårt mot terrorhot från både högerextremister samt salafistiska jihadister. Vi är blinda om vi inte inser att de enda som verkligen tjänar på detta faktiskt är extremisterna själva”.

6 december 2015, 08.09

Röster om terrorhotet

”Min rädsla för terrorn gör mig arg på mig själv”

Terroristerna vill att vi ska bli rädda och att vårt samhälle ska sluta fungera. De vill destabilisera och förstöra, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika. När Säpo höjde hotnivån för terrorberedskap blev hon orolig. ”Det gör mig arg på mig själv. För i sak betyder det att terroristerna redan vunnit sin första seger, i alla fall över min person.” Sveriges första terroristlag kom efter flygkapningen på Bulltofta 1972. Sedan dess har vaksamheten mot terrorism och andra våldsbrott långsamt ökat, men ökade säkerhetsåtgärder har steg för steg begränsat vårt handlingsutrymme, skriver hon, och avslutar: ”På det sättet har terroristerna vunnit. I alla fall första ronden. Den andra ska de ta mig tusan inte ta.”

22 november 2015, 07.25
Lena Mellin, ordningsvakt på Stockholms Centralstation på fredagen

Röster om terrorhotet

”Skrota hotnivåskalan – låt polisen göra sitt jobb”

Den omedelbara effekten av att hotnivån i Sverige höjts från 3 till 4 blev ökad oro, mer brus i media och fortsatt brist på konkret information. Det skriver Magnus Norell, statsvetare med inriktning mot terrorism, i ett debattinlägg på SVT Opinion. Hotnivåskalan underlättar inte för polisen, skriver han, och den hjälper inte till att öka vaksamheten ”hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro.” ”Ett betydligt bättre sätt vore därför att skrota hela skalan och istället låta polisen sköta sitt jobb ifred”, anser Norell, som föreslår att en varning ska begränsas till vissa specifika områden eller mål, i stället för över hela landet.

21 november 2015, 11.39
Polisen patrullerar drottninggatan i Stockholm. Magnus Norell (ovan), Säpochefen Anders Thornberg (nedan)

Röster om terrorhotet

Trots dåden: Svenskarnas rädsla har minskat

Trots attackerna i Paris är svenska folket mindre rädda nu än efter terrordåden i Köpenhamn i februari. Det visar en mätning från Sifo som SvD publicerar. I mätningen anser 49 procent att risken för att Sverige drabbas av ett terrordåd är mycket hög eller ganska hög. Motsvarande siffra i januari efter dådet mot Charlie Hebdo var 36 procent, men ökade till 58 procent efter dåden i Köpenhamn, skriver tidningen. – Jag är en aning förvånad över att oron har sjunkit (...) Det kan bero på att dåden i Frankrike och i Köpenhamn aldrig spred sig till Sverige, säger Toivo Sjörén, chef för opinion på TNS Sifo, till SvD.

20 november 2015, 21.56
Attacken mot Bataclan i Paris, Attacken mot Kruttønden i Köpenhamn i februari, blomsterhav utanför judiska kosherbutiken i Paris där fyra dog i januari, gärningsmannen i Köpenhamn, Omar Abdel Hamid El-Hussein.

Röster om terrorhotet

MSB: Sprid inte rykten – kan hjälpa terroristerna

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar nu allmänheten att inte sprida spekulationer och rykten med anledning av den höjda hotnivån för terrorangrepp. På sin hemsida ger myndigheten också konkreta råd för hur du kan kontrollera om information är trovärdig. – Det är viktigt att inte späda på vad som för Sverige kan vara oriktig och skadlig information, det kan spela terroristerna i händerna, säger Mikael Tofvesson, chef för MSB:s enhet för omvärld och beredskap, till Aftonbladet.

20 november 2015, 20.41
Facebookare, IS-krigare.

Röster om terrorhotet

Klein: Sverige har inte varit naivt, Löfven

”Sverige har varit naiva”, sa statsminister Stefan Löfven om det förhöjda terrorhotet. Debattören och prästen Helle Klein håller inte med. ”Faktum är att regeringen Persson fick utstå mycket kritik för att den införde alldeles för mycket integritetskränkande bevakning”, skriver hon i en ledare på Dagens Arbete och fortsätter: ”Debatten om regeringen Reinfeldts FRA-lag var inte heller nådig och i riksdagen höll flera partier på att spricka på frågan.” Däremot menar hon att Löfven och andra debattörer bör ta det lite lugnt i tider när ”samma hysteri som efter 11 september-händelserna” råder. Även Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg manar till besinning. ”När krigsmaskineriet och dess propagandister återigen hostar i gång måste vi andra hålla huvudet kallt”, skriver hon i en krönika.

20 november 2015, 18.32
Löfven, Linderborg, Klein, IS-anhängare.

Röster om terrorhotet

”Extremistiska grupper har kidnappat vår religion”

Säpo bedömer hotbilden som ”hög” och när rädslan sprider sig riskerar svenska muslimer att misstänkliggöras. – Man är utpekad, säger Mahmoud Khalfi, ordförande i Svenska imamrådet, till TT. I en Expressenkrönika skriver Mats Larsson om rädslan som sprider sig bland asylsökande i Boliden, där Mutar Muthanna Majid greps. Han frågar sig: ”Hur mycket ökar misstänksamhet och motsättningar mellan ortsbefolkning och nyanlända på grund av gripandet av en misstänkt terrorist?”

20 november 2015, 15.16
Mahmoud Khalfi, polis i insatsstyrkan, Mutar Muthanna Majid.

Röster om terrorhotet

Psykolog: Man ska fortsätta som vanligt och träffa folk

Att dra sig undan om man känner oro brukar inte vara en bra lösning, säger psykologen Jenny Rickardsson till Expressen. – Det bästa man kan göra är att erkänna för sig själv att ”det här gör mig orolig” och att man vågar titta på sin egen oro, men att man fortsätter att leva som vanligt. De allra flesta människor mår bra av att vara sociala, säger hon. – Man ska fortsätta som vanligt och träffa folk. Det kan vara bra att prata med andra om hotet man upplever för då känner vi oss mindre ensamma. Men det är också bra att prata om annat än bara hotet, för annars kanske man blir ännu mer orolig, säger hon. Psykologen Filip Arnberg säger till Aftonbladet att den som är orolig eller har någon i omgivningen som är orolig efter terrordådet i Paris och det förhöjda terrorhotet mot Sverige ska prata med sina närstående. Har man barn som berörs är det viktigt att visa att man tar barnens oro på allvar. – Man kan prata om farhågorna utan att ge svar. Ingen har facit, men vi brukar säga att det är bra att visa att man finns där, säger han.

20 november 2015, 11.36
En kvinna i Filippinerna tänder ett ljus för offren i Paris i

Röster om terrorhotet

Svensson: Jag vill fortsätta leva i det här Sverige

Expressens Britta Svensson konstaterar att ”allt är förändrat” i och med den förhöjda hotbilden mot Sverige, oavsett vad statsminister Stefan Löfven säger. ”Men ni får inte bort mig från den här plätten på jordens yta. Jag vill fortsätta leva i ett fritt och demokratiskt Sverige”, skriver hon. I ett Sverige där gymnasister tjattrar på bussen, bandylagkamrater firar mål tillsammans, där gamla godingar på radion får en att dansa, där var och en struntar i sina medresenärer i kollektivtrafiken och där alla struntar i hur Svensson klär sig när hon påtar i sin kolonilott, skriver hon. Men också i landet där elevassistenter offrar sig för att stoppa en rasistisk mördare, där polisen jobbar vidare på Malmö centralstation, där pojkar med judiska mammor vågar ta på sig kippa, där föräldrar fördömer fritidsledare som bakom deras ryggar försökt radikalisera deras barn och där andelen nior som går ut med fullständiga betyg på Husbygårdsskolan blir radikalt fler från ett år till ett annat. Ett land ”där du hoppas att solen ska titta fram en stund mitt på dagen”, avslutar Britta Svensson.

20 november 2015, 10.34
Arkivbilder.