Minnesord: Han var en motvikt mot inskränkthet

Landets kulturskribenter minns Peps Persson som en musiker som satte det kollektiva framför egot. Kalle Lind skriver i Expressen att han var en motvikt mot bilden av Skåne som inskränkt och främlingsfientligt.

”Han var en lojt gungande enmansrörelse mot allt bigott och självtillräckligt – samtidigt som ingen någonsin behövde tveka om varifrån han kom.”

Patrik Svensson är inne på samma sak i Sydsvenskan och skriver att Persson trots sina globala influenser av blues och reggae i musiken, aldrig glömde bort den skånska landsbygden.

Po Tidholm skriver i DN att det egentligen var osannolikt att en ”gänglig, hippieliknande karaktär” som sjöng på skånska skulle bli folkkär, men så blev det. Och enligt Tidholm berodde det på hans charm.