Polis påträffade en man i 50-årsåldern som blödde kraftigt efter ett larm till en adress i Tierp på fredagskvällen. En man i 40-årsåldern som befann sig på samma adress greps misstänkt för försök till mord.
Den skadade mannen fördes med ambulans till Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson varnar för att höstbudgeten läggs i ett läge där omvärlden blir allt mer osäker.
– Alltifrån handelskriget mellan USA och Kina och vi vet ännu inte hur brexit slutar. Risken är att vi får en hård brexit och att Europa och Sverige påverkas. Vi har en svag krona och låg tillväxt per person.
Svantesson menar att budgeten, den första som tagits fram med stöd av L och C, inte utgår från Sveriges största behov.
– Det här är fyra partier som inte har tittat ut från Sverige och ser de här behoven, utan tittat ner i sitt 73-punktsprogram och bockat av på sina önskelistor.
Tidigare har flera andra partier kommenterat budgeten, däribland V:s Ulla Andersson som menar att budgeten gör de högavlönade männen i Djursholm till vinnare.
– I Socialdemokraternas Sverige sliter lågavlönade kvinnor ut sig medan högavlönade män belönas, säger hon och kritiserar att regeringen lagt fokuset på skattesänkningar.
Liberalerna är däremot nöjda med höstbudgeten och partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson lyfter bland annat upp pengarna till försvaret.
– Vi är mycket nöjda med att vi har bundit upp S att ställa sig bakom Försvarsberedningen, säger han på presskonferensen.
Centerpartiets Emil Källström menar att budgeten som läggs fram är ”en skattesänkarbudget”. Han lyfter fram sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta inkomstskatter och grön skatteväxling.
Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed anser däremot att budgeten som regeringen lägger fram är ett resultat av att partierna tvingat på varandra sina favoritreformer.
– Det är helt uppenbart välfärden som får plocka upp notan för det här kostsamma samarbetet, säger han på en presskonferens.
SD-ledaren Jimmie Åkesson beskriver höstbudgeten som i dag har presenterats som ”en pyttipanna för att tillfredställa alla liberala intressen.”
– Det här är en budget som egentligen ingen vill ha och som är ett resultat av kohandel mellan de här politiska partierna, säger Åkesson när han gästar SVT:s Morgonstudion.
Han menar att regeringen visserligen satsar på polisen men att satsningar på rättsväsendet och välfärden får stå tillbaka i budgeten.
– Vi tycker att det är en felaktig prioritering att ta bort värnskatten. SD sänker i stället skatten för de äldre och de med normala inkomster, säger han.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är kritisk till de skattesänkningar som syns i regeringens budgetproposition.
– Jag tycker att det är väldigt orättvist, säger han när han under morgonen gästar SVT:s Morgonstudion.
Sjöstedt beskriver budgeten som ”blind för att Sverige har blivit ojämlikt” och säger att Vänsterpartiet kommer att lägga en egen skuggbudget som bygger på en helt annan politik.
Trots detta menar partiledaren att alternativet ändå hade varit sämre om Vänsterpartiet inte släppt fram den här regeringen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterade regeringens budgetproposition på en pressträff under onsdagsmorgonen.
Hon beskriver budgeten, som är den första som tagits fram med stöd av Liberalerna och Centerpartiet, som ett brett politiskt samarbete som skapar stabilitet.
En av de stora nyheterna i höstbudgeten är att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard under 2020.
– Det finns kommuner som har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för att ta emot nyanlända, säger Andersson och pekar på att pengarna kan gå till exempelvis sociala insatser.
Regeringen föreslår att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard, skriver TT. Det är en av nyheterna i höstbudgeten som i dag presenteras.
Bidraget finns redan, men regeringen lägger in mer pengar. Kommuner som har tagit emot många flyktingar får 80 miljoner kronor ytterligare att dela på.
Som tidigare aviserats höjs de generella statsbidragen med fem miljarder kronor för 2020.
Höstbudgeten finns att ta del av på riksdagens hemsida, via länken nedan.
Vård, skola och omsorg får nästan åtta miljarder kronor mer i budgeten för 2020 enligt regeringen.
De nya satsningarna i budgeten som riksdagen inte redan beslutat om är 300 miljoner kronor till ungdomspsykiatrin, 200 miljoner kronor till karriärtjänster och vidareutbildning för sjuksköterskor, samt 210 miljoner kronor i ersättning till landstingen för vårdmoms, skriver TT.
Nya satsningar är också 110 miljoner kronor mer till skolan och 100 miljoner mer till kulturskolan, samt de 580 miljoner kronorna i riktade bidrag till kommuner med socioekonomiska utmaningar.
Där ingår även de fem miljarder kronorna i generella statsbidrag som redan har aviserats samt 1,3 miljarder för kortare vårdköer, som också är känt sedan tidigare.
Regeringen har fått betala ett högt sakpolitiskt pris till Centerpartiet och Liberalerna och detta märks i budgeten, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys.
”Det här svider förstås i den socialdemokratiska själen, men är priset Stefan Löfven får betala för att sitta kvar som statsminister”.
Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin kallar höstbudgeten för ”ett smörgåsbord med regeringens, Annie Lööfs och Nyamko Sabunis favoriträtter”.
Hon lyfter fram avskaffad värnskatt, sänkt skatt på landsbygden, utvecklingstid samt satsningar på arbetsmarknadsåtgärder som viktiga delar av budgeten där alla fyra partier kommer att utropa sig till vinnare. Samtidigt konstaterar hon att det för väljarna blir oklart vad som är viktigast vid sidan om makten själv.
Ekots Fredrik Furtenbach säger att den största posten i höstbudgeten är skattesänkningar, bland annat eftersom man nu slopar värnskatten.
– De viktigaste reformerna i budgeten ökar klyftorna, det beror framför allt på att värnskatten slopas. Dessutom ökar ojämlikheten mellan könen eftersom män gynnas, säger han när han analyserar budgeten.
De stora reformerna lyser med sin frånvaro i regeringens höstbudget. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
– Det är många små reformer och få stora och framför allt inget som tydligt motverkar den nedgång Sverige så tydligt är på väg in i, säger hon till TT.
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank är precis som Breman kritisk till frånvaron av större reformer. Han varnar samtidigt för effekterna av en djupare inbromsning än vad regeringen målar upp i budgetprognosen.
Andreas Bergh, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, skriver i ett uttalande att stora skillnader i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster kvarstår trots värnskattens avskaffande.
– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras.
Opinion Höstbudgeten som presenteras av finansminister Magdalena Andersson (S) i dag dominerar de svenska ledarsidorna under onsdagen. Aftonbladets Jonna Sima skriver att januariavtalet bör omförhandlas och menar att S förlorat mer på det än C, L och MP.
Expressens ledarsida skriver att ”Sverige behöver en regering som tänker på landet, inte fyra januaripartier som främst vill profilera på sig själva” och pekar på att det inte är klok politik att ”gröpa ur statskassan genom sänkt skatt till pensionärer, när vi står inför så tuffa tider”.
Dagens Industri tar upp MP:s förslag om ”utvecklingstid” – att kunna ta ledigt från jobbet för vidareutbildning och menar att det i grunden är en bra idé men ”politikerna måste vara klara över vad de vill uppnå” om det förslaget ska kunna nå sin potential.
Opinion Efter Oatlys reklam ”spola mjölken” som anspelar på ”spola kröken”-kampanjen från 70-talet har bönder gått ut och kritiserat havremjölksproducenten, skrev tidningen Land under förra veckan. Spannmålsodlarnas riksorganisation säger att ”ingen i svenskt lanbruk tjänar på den debatten”.
Nu besvarar havremjölksproducenten kritiken som riktats mot dem i en debattartikel i Aftonbladet.
”Kampanjen är inte en attack mot svenska bönder, lika lite som ”Spola Kröken” var en attack mot svenska sprittillverkare. Den lyfter ett i längden ohållbart konsumtionsbeteende”, skriver Linda Nordgren, communication manager på Oatly.
”Vi vet att svensk mjölk är bland den mest klimatvänliga i världen, men det räcker ändå inte” fortsätter hon.
Havredrycksproducenten Oatly vill varumärkesskydda de påhittade orden ”pjölk”, ”trölk”, ”brölk” och ”sölk”, rapporterar Aftonbladet. Arla använder orden i sin reklam för att särskilja drycker som enligt mejerijätten inte smakar som mjölk.
– Det var ju uppenbart att Arla använde de där hitte-på-namnen som en beteckning på våra produkter. Ett smart sätt att säga Oatly, utan att säga det liksom, säger Martin Ringqvist, kreativ direktör för Oatly Norden till Aftonbladet och uppger att de börjat använda orden själva.
Arla har å sin sida skickat in en invändning till Patent- och registreringsverket som bestrider registreringarna från Oatly.
Sittande premiärministern Benjamin Netanyahus parti Likud och Blåvita alliansen får 32 platser var i parlamentet i Israel, rapporterar flera medier. Både Netanyahu och tidigare militärchefen Benny Gantz som leder Blåvita alliansen, kommer nu behöva förhandla med mindre partier för att nå majoritet.
– Vi kommer att inleda förhandlingar och vi kommer att prata med alla, säger Gantz.
Nu ställs krav på en samlingsregering, bland annat från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beiteinu och tidigare Likud-politiker.
– Vi har bara ett val, en nationalistisk, liberal och bred regering som består av Yisrael Beiteinu, Likud och Blåvita alliansen, säger Lieberman enligt Sky News.
Vallokalsundersökningar indikerar att premiärminister Benjamin Netanyahu misslyckades med att säkra en majoritet i Israels nyval i går.
I ett tal inför anhängare i Tel Aviv i natt lovade Netanyahu att han ska bilda en koalitionsregering. Uttalandet gjordes bara en halvtimme efter att Blåvita alliansens ledare, tidigare militärchefen Benny Gantz, hållit tal och lovat samma sak, rapporterar Jerusalem Post.
Enligt premiärministern vill alla nuvarande allianspartier till hans Likud forma en koalition och undvika en, med Netanyahus ord, ”farlig anti-zionistisk regering”.
Ingen av de båda rivalerna utropade sig officiellt som segrare.
Antalet som röstade under tisdagens val i Israel var högre än vid valet i april, rapporterar Times of Israel och hänvisar till landets valmyndighet.
69,4 procent av befolkningen har röstat, vilket är 1,5 procentenheter högre än i valet i april, men inte lika stort som 2015 då 72,36 procent gick och röstade.
Efter valet meddelade landets president Reuven Rivlin på Twitter att han kommer att göra allt för att ”få igenom folkets vilja” och undvika ytterligare ett nyval. Nästa söndag ska alla ledare som fått tillräckligt med mandat träffa Rivlin och efter det kommer han bestämma vem som får sondera för ett styre.
Den som får det formella uppdraget har sex veckor på sig att bilda regering.
Irans president Hassan Rouhani säger att Saudiarabien bör se attacken mot saudiska oljeanläggningar som en varning att kriget i Jemen bör avslutas, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Det är det första tecknet på ett medgivande om inblandning från Iran om helgens attacker, som fram tills nu har tillbakavisat påståenden om att landet ligger bakom attackerna.
Flera politiker i USA har krävt återhållsamhet från amerikanskt håll efter drönardåden mot saudiska oljeanläggningar.
Den inflytelserike republikanske senatorn Lindsey Graham väljer däremot en hårdare linje och kallar det som inträffat för ”en krigshandling”. Han menar att attackerna bara kan ha utförts direkt, eller med inblandning, av den ”onda regimen i Iran”. Det rapporterar AFP.
Graham, som är en av president Donald Trumps förtrogna, skriver på Twitter att Washington borde överväga en attack mot Irans oljeraffinaderier som svar.
Saudiarabien hävdar att landet har bevis för att Iran var inblandat i helgens attacker mot saudiska oljeanläggningar.
En talesperson för utrikesdepartementet kommer under onsdagen att hålla en presskonferens där bevisen ska läggas fram, uppger statlig saudisk tv enligt TT. Bland annat ska det då presenteras fakta som visar att iranska vapen användes vid attacken.
Kunder som för två år sedan langade upp en handpenning på 50 000 dollar för att vara först i kön att få köpa Teslas nya superbil Roadster lär få vänta lite till. Bilen kommer av allt att döma inte att släppas 2020 som lovat utan tidigast 2021.
Vd:n Elon Musk skriver på Twitter att sju år gamla Model S ska släppas med sju säten och den nya drivlinan ”Plaid” i oktober/november nästa år. Roadster med ”Plaid” kommer först 2021, bekräftar han.
Om Tesla först tänker släppa en Roadster med äldre komponenter under 2020 framgår inte.
En Tesla Model S testkörs just nu på Nürburgrings legendariska Nordschleife och kan vara rejält snabbare än Porsches nya elbil Taycan. Någon officiell mätning har inte gjorts men tyska Auto Motor Sport använde ett tidtagarur och mätte ett varv till 7 minuter och 23 sekunder – dryga 20 sekunder snabbare än Taycans uppgivna varvtid.
Det finns några om och men. Teslan på ”ringen” är en prototyp utrustad med den nya drivlinan ”Plaid” som är långt från produktionsstart. Porsche ska inte heller ha kört den mest kraftfulla varianten av Taycan på Nürburgring ännu, rapporterar CNET.
