En skola i Gävle spärrades under måndagsmorgonen av efter att en tonårstjej uppgett att hon utsatts för våld av en okänd gärningsman, skriver polisen på sin hemsida.
Händelsen som utreds som ett våldtäktsförsök ska ha inträffat på en skolgård.
Inga elever finns på plats i skolan som startar på onsdag, skriver TT.
Moderaterna föreslår sänkt skatt på bensin och diesel i sin budgetmotion, skriver SVT Nyheter.
Skälet är att partiet anser att den svaga kronan och det höga drivmedelspriserna gjort priset ”för högt”.
– Om man menar allvar med att hela Sverige ska leva, då måste man också möjliggöra för alla de som bor utanför större städerna att använda bilen, som de ju också är helt beroende av att göra, säger Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna.
Partiet vill dels avskaffa den så kallade överindexeringen av bensin- och dieselskatten som är en fortsättning på den frysning man beslutade om i M/KD-budgeten förra hösten.
Dessutom vill man se en aktiv sänkning av den så kallade energiskatten.
Ledande drivmedelskedjorna sänker bensinpriset med tio öre litern, rapporterar TT. Men bensinpriset är fortfarande 45 öre högre än det var före den kraftiga höjningen i början av veckan när oljepriserna skenade.
Dieselpriset sänktes på onsdagen med tio öre, men ändras inte i dag. Det rekommenderade priset på bensin på bemannade stationer ligger nu på 15,83 medan dieseln kostar 16,58 kronor litern, skriver TT.
Fler än hälften av unga svenskar i åldrarna 18-29 år har minskat sin köttkonsumtion eller slutat äta kött helt för klimatet skull. Det visar en mätning gjord av opinionsinstitutet Novus på uppdrag av SVT. I åldersgruppen 50-79 år har bara var tredje tagit steget och minskat på köttet.
– Rent generellt ser vi att engagemanget för klimatet är större bland yngre än bland äldre. Det kan bero på att man har mer framtid framför sig ju yngre man är. Det kan också bero på att äldre inte är lika ideologiskt övertygade, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus till SVT.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar sin huvudrival Benny Gantz att tillsammans med Netanyahu bilda en bred koalitionsregering, rapporterar AFP.
Detta efter att resultatet i veckans nyval varken ger Netanyahu eller Gantz möjlighet att bilda majoritet på egen hand. I en video säger premiärministern att han hade föredragit att bilda en högerregering.
– Tyvärr visar valresultatet att det inte är möjligt, säger han.
Gantz och hans parti Blåvita alliansen, som befinner sig i mitten på Israels politiska karta, har ännu inte svarat på utspelet. Det är oklart om en lösning tillsammans med korruptionsanklagade Netanyahu skulle accepteras.
Två dagar efter nyvalet i Israel hägrar hotet om ett tredje val, något som aldrig tidigare hänt, skriver AP. Det efter ett jämnt val där varken Benjamin Netanyahu eller utmanaren och tidigare armégeneralen Benny Gantz kunnat utropa sig som segrare.
När nästan alla röster räknats får Blåvita alliansen – som brukar beskrivas som ”centristiskt” – 33 platser i Israels parlament som har totalt 120 platser. Netanyahus Likud, som är ett högerparti, får 31 platser.
– Alla måste kliva ner från sina höga hästar för att förhindra att ett tredje val krävs, säger Likudpolitikern David Bitan till Israeli Army Radio.
Palestinas president Mahmoud Abbas vill inte ha en ny israelisk regering som styrs av den nuvarande premiärministern Benjamin Netanyahu.
– Vår ståndpunkt är att vi är emot Netanyahu, sa Abbas vid ett besök i Oslo under onsdagen, enligt AFP.
Varken Netanyahus parti Likud eller utmanaren Benny Gantz Blåvita alliansen har nog med mandat i knesset för att bilda en regering. De båda ledarna måste nu förhandla med andra partier för få styra landet.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har tolv dagar på sig att presentera sina brexit-planer. Det sa Finlands statsminister Antti Rinne i samband med ett besök i Frankrike under onsdagen, rapporterar brittiska medier.
Rinne, som just nu sitter på den roterande posten som ordförande i EU:s ministerråd, säger att både han och Frankrikes Emmanuel Macron är överens om att Storbritannien måste komma med skriftliga förslag på en lösning innan månadens slut, annars ”är det över”.
Boris Johnson har hela tiden lovat att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober, med eller utan avtal.
Nordirländska unionistpartiet DUP öppnar för första gången för möjligheten till en särskild lösning för Nordirland efter brexit för att undvika en hård gräns mot Irland, rapporterar The Guardian.
DUP:s ledare Arlene Foster säger att en sådan överenskommelse skulle behöva erkänna Nordirlands unika historiska och geografiska position, samt det faktum att regionen kommer att utgöra Storbritanniens enda landgräns mot EU.
Partiet har tidigare starkt motsatt sig att Nordirland behandlas annorlunda jämfört med resten av Storbritannien.
Högt uppsatta källor inom EU säger till AFP att man inte tänker låta Storbritannien bli ”Europas Singapore” där multinationella företag inte behöver följa EU-regler men ändå kan få tillgång till hela EU:s inre marknad. Det efter att Boris Johnson efterfrågat att Storbritannien ska få göra avsteg från EU:s regler tills ett handelsavtal är på plats.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier gjorde på onsdagen klart att det inte är aktuellt.
– Med ett så stort land så nära och så viktigt som Storbritannien, vars handel till hälften görs inom EU, så kräver ett ambitiöst ekonomiskt partnerskap gemensamma regler, sa han till journalister på onsdagen, rapporterar AFP.
Utgifterna för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården har stigit med 95 miljoner kronor under 2019, jämfört med motsvarande period under föregående år. Det visar en halvårssammanställning från Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Bland inhyrda läkare har kostnaderna minskat med två procent – däremot är samma siffra för inhyrda sjuksköterskor 17 procent högre än föregående period.
– Jag är inte förvånad över siffrorna. Rekryteringsläget är tufft, men det är ändå glädjande att kostnaderna för läkare faktiskt minskar, säger Fredrik Lennartsson, direktör på avdelningen för vård och omsorg i ett pressmeddelande.
Några av anledningarna till att inhyrningen av personal ökar menar SKL beror på stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, bekymmersam arbetsmiljö och högre utlovade löner inom bemanningsföretag.
Bara en av landets 21 regioner uppger att sjukvårdens ekonomi är i balans, de övriga ser ut att göra ett gemensamt underskott på sju miljarder kronor i år. Det visar en sammanställning av den ekonomiska prognosen för sjukvården som P4 Örebro har gjort.
Regionerna uppger att underskottet beror på höga kostnader för inhyrd personal och dyra läkemedel. Två regioner överväger även att höja skatten på grund av det pressade läget.
Örebro län har en prognos som visar på minus 450 miljoner kronor.
– Det beror på att vi har högre ambitioner att erbjuda vård och service till våra medborgare än vad vi har pengar till i vår budget, säger Karin Sundin (S) som är ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Örebro län.
Sveriges akutsjukhus ska nischas i storregionerna och kommer därmed hantera färre typer av vård. Detta är resultatet av ett arbete med att rita om vårdkartan, enligt Dagens Medicin. Förändringen innebär att personal kommer behöva bli mer specialiserad och ska ske parallellt med den regeringsbeslutade processen om koncentrering av högspecialiserad vård.
Enligt en enkät gjord av tidningen vilar det största orosmolnet över kompetens- och utbildningsfrågan, vilket är anledningen till att de olika sjukvårdsregionerna än så länge kommit olika långt med arbetet.
Att SVT lägger ner ”Vem vet mest” förvånar inte den tidigare programledaren Rickard Olsson. Men han tycker att det är dumt beslut, säger han till Aftonbladet.
– Det är helt hål i huvudet när man har något som funkar skitbra för en halv miljon tittare och som inte kostar nåt med tv-mått mätt, säger han.
Rickard Olsson programledde frågesportsshowen under tio år, men valde att hoppa av förra året när SVT beslutade att det bara skulle sändas en dag i veckan i stället för fem.
– Jag kan förstå att de lägger ner det. Det där ska inte gå en gång i veckan, säger Olsson till GP som menar att den här typen av program bygger på vanetittande.
Det populära frågeprogrammet ”Vem vet mest” läggs ner, skriver SVT:s Kulturnyheterna. De sista avsnitten har nu spelats in och sänds till våren.
– Nu kommer vi att satsa på nya former av frågesport, säger Peter Nyrén, programbeställare för underhållning och livsstil på SVT, till kanalen.
Exakt hur det nya programmet kommer att utformas vill han inte gå in på, men målet är att börja sända programmet hösten 2020.
Beslutet att lägga ner ”Vem vet mest” togs när SVT gjorde en översyn av programutbudet inför 2020.
