Nordliga sjöelefanter jagar ständigt – och sover knappt

Nordlig sjöelefant (Mirounga angustirostris) är en av två arter i släktet sjöelefanter som tillhör familjen öronlösa sälar. Den vistas största delen av sitt liv i nordöstra Stilla havet, intill Nordamerikas kustlinje från halvön Baja California över södra Alaska till Aleuterna. Den kommer bara upp på land under en tre månader lång period per år för parning, pälsbyte och för att ta hand om nyfödda ungar. Kolonier på land bildas med vissa undantag vid kustlinjen av Baja California och Kalifornien samt på öar i närheten. Tillsammans med den sydliga sjöelefanten (Mirounga leonina) är arten en av de största sälarna och samtidigt ett av de största rovdjuren. Hannar kan bli fyra meter långa och väga upp till 2 500 kg. Honor är betydligt mindre, med en kroppslängd upp till tre meter och en vikt mellan 600 och 800 kg. Den nordliga sjöelefanten äter främst fiskar och bläckfiskar. Arten jagas själv av späckhuggaren (Orcinus orca) och vithajen (Carcharodon carcharias). Arten utsattes under 1800-talet för intensiv jakt och utrotades nästan. I början av 1900-talet fridlystes den nordliga sjöelefanten i Mexiko och Förenta staterna, varefter beståndet återhämtade sig. Hela populationen uppskattas till 170 000 individer och arten räknas inte längre som hotad.