Hem
Interiör från stadsbiblioteket in Stockholm av arkitekt Gunnar Asplund. (Shutterstock.)

Nu ska 600 år av trycksaker bli till ettor och nollor

Kring 1450 uppfann Johannes Gutenberg tryckpressen. Då fanns uppskattningsvis 30 000 böcker i Europa. Bara 50 år senare hade antalet böcker ökat till över tio miljoner, skriver Ny Teknik i en lång artikel om Gutenberg.

Den exponentiella tillväxten av trycksaker fortsätter under århundradena. Snart 600 år efter Gutenberg har Kungliga biblioteket och fem universitet bestämt att allt som tryckts i Sverige sedan 1483 ska digitaliseras.

I januari 2020 skrev de under en avsiktsförklaring för att öka samordningen och tillföra mer resurser till det digitaliseringsarbete som redan är igång. Sedan 2014 pågår exempelvis digitaliseringen av svenska dagstidningar på Kungliga Biblioteket (KB). Det rör sig om uppskattningsvis 150 miljoner unika dagstidningssidor, varav 25 miljoner är digitaliserade.

Sökbarhet och tillgänglighet är de viktigaste drivkrafterna när världens kulturarv digitaliseras.

– Vi ser tydligt att forskningens intresse i dag går mot bearbetning av större datamängder. Då måste vi också bygga samlingar som är till nytta för stora forskargrupper, säger biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar till Forskning och Framsteg.

Joel Sommerfeldt är vd på Axiell Group, som nyligen vann prestigeuppdraget att digitalisera vad som brukar kallas världens största bibliotek, Library of Congress i USA.

– Museer är till för oss konsumenter men kanske än mer för forskare och vår framtid. För oss handlar det om att skapa tillgänglighet, säger han till Computer Sweden.

Axiell Group arbetar med digitalisering av bibliotek och museer. Företaget startade i liten skala i Göteborg för 40 år sedan. Sedan dess har bolaget vuxit till en global koncern.

Uppdraget för Library of Congress i USA beräknas vara värt 50 miljoner kronor. Då begränsar det sig till sex miljoner objekt i de audiovisuella samlingarna och väntas vara klart 2022.

Hur lång tid det kommer att ta att digitalisera de svenska biblioteken vågar biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar inte gissa.

– Det är som att plantera träd, vi planerar för nästa generation, säger han.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen