Oljeledningens motståndare har lovat massprotester
Motståndare till den enorma oljeledningen Keystone XL har lovat massprotester om det inte går att bestrida miljardprojektet den rättsliga vägen. Protesterande, som kämpar mot oljeledningen av miljöskäl, har satt upp olika hinder på den föreslagna rutten för ledningen – däribland träd, odlingar med ursprungsbefolkningens heliga majs, solpaneler och en lada som försörjs på förnybar el.
När delstaten Nebraska godkände utbyggnaden under måndagen var det sista tillståndet för den omstridda amerikanska ledningen därmed lämnat.
Keystone XL ska utöka kapaciteten för oljetransporter från framställning ur tjärsand i Alberta i Kanada till raffinaderier vid Mexikanska golfen. Den är tänkt att transportera 830 000 fat olja per dag.
bakgrund
Keystone Pipeline
Wikipedia (sv)
Keystone Pipeline system är ett nordamerikanskt pipelinesystem som ägs av det kanadensiska energiföretaget Transcanada Corporation och som går igenom både Kanada och USA i syfte att transportera petroleum och naturgas mellan oljedepån i Hardisty i Alberta och oljeraffinaderierna i Patoka och oljedepån i Roxana i Illinois respektive oljeraffinaderierna i Port Arthur och oljedepån i Houston, förväntas i drift under första halvan av 2017, i Texas.
En utökning av Keystone med namnet Keystone XL var förslagen men den drogs med kontroverser, osäkerhet rörande natur och miljö i Nebraska och nationell politisk maktspel och som till sist blev stoppad av USA:s 44:e president Barack Obama i november 2015. Den 24 januari 2017 signerade USA:s 45:e president Donald Trump en exekutiv order om att inleda återupptagningen av Keystone XL.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
