Omni guidar: Detta behöver du veta om mellanårsvalet

Tisdagen 8 november, halvvägs in i Joe Bidens första mandatperiod som president. Mellanårsvalet brukar ses som en indikator på hur nöjda väljarna är med presidentens arbete. Ofta går det bra för det parti som inte har presidentposten.

Fler val hålls samtidigt. Det viktigaste är det till kongressens båda kamrar, representanthuset och senaten. 34 av 100 platser i senaten och samtliga 435 platser i representanthuset ska tillsättas.

Dessutom arrangeras 39 guvernörsval samt val till andra viktiga poster på delstatsnivå, exempelvis delstatsåklagare och delstatssekreterare. I ett antal delstater arrangeras också folkomröstningar om bland annat aborträtt och cannabislegalisering.

Kontrollen över makten i USA. Sedan valet 2018 kontrollerar Demokraterna både representanthuset och senaten. I representanthuset är dock den demokratiska övervikten bara nio mandat och i senaten är det ännu jämnare. Där har båda partierna 50 platser var och Demokraterna har kontrollen endast tack vare att den demokratiska vicepresidenten Kamala Harris har utslagsröst.

Båda kamrarna är alltså inom räckhåll för Republikanerna att ta över, vilket skulle göra det betydligt svårare för president Biden att få igenom sin politik under resten av mandatperioden.

Skulle det gå riktigt dåligt för Demokraterna kommer sannolikt den interna kritiken mot Joe Biden att öka, och det är inte omöjligt att det kan komma krav på att han inte bör ställa upp för omval 2024.

Ekonomin och inflationen pekas på flera håll ut som den allra viktigaste frågan. Liksom flera andra länder har USA kämpat med en kraftigt stigande inflation under året. Ekonomiska frågor bedöms vara särskilt viktiga för republikanska väljare.

Aborträtten har kommit att bli en mycket viktig fråga, sedan Högsta domstolen i våras rev upp den historiska ”Roe mot Wade”-domen från 1973, som garanterade den amerikanska aborträtten. Bland demokratiska väljare är just aborträttsfrågan den allra viktigaste.

Andra frågor som är viktiga är kampen mot brottsligheten, invandring och vapenlagstiftningen.

Dessutom får utredningen av stormningen av Kapitolium samt de nya anklagelserna om att tidigare presidenten Donald Trump tagit med sig hemliga dokument från Vita huset en hel del medieutrymme inför valet.

Historiskt sett brukar det vara lätt för det parti som inte har presidentmakten att gå framåt i både senaten och representanthuset under mellanårsval. Väljarna brukar ta chansen att uttrycka sitt missnöje med sittande administration.

Joe Biden har också haft två besvärliga första år som president. Han har haft svårt att få igenom mycket av den politik som han gick till val på, hans förtroendesiffror har rasat och han har även ifrågasatts internt i sitt parti på grund av sin höga ålder och en rad klumpiga uttalanden.

De senaste månaderna ser lyckan ut att ha vänt något för Joe Biden. Han har slutligen fått igenom några av sina stora reformer, bland annat på klimatområdet och när det gäller avskrivning av studielån.

Dessutom ser den amerikanska inflationen ut att bromsa in något, samtidigt som bränslepriserna går ner, vilket väljarna uppskattar. Hans låga förtroendesiffror har också tydligt vänt upp de senaste månaderna.

Det som kanske främst talar till Demokraternas fördel är emellertid vårens historiska utslag i Högsta domstolen som rev upp ”Roe mot Wade”-domen. Detta har gett demokraterna ett uppsving och partiet har under valrörelsen talat om mellanårsvalet som en ”en folkomröstning om aborträtten”.

De flesta mätningar ger Republikanerna ett litet övertag när det gäller chanserna att vinna en majoritet i representanthuset. När det gäller senaten har mätningarna länge visat att det inte går att se någon given förhandsfavorit. Från början av oktober har dock allt fler prognoser pekat mot att Demokraterna har ett litet övertag där.