Oro över ny islamisk friskola i Borås: ”Isolerar”
I ett reportage från Borås belyser SvD salafismen, en fundamentalistisk minoritetsinriktning av islam, och dess närvaro i staden.
Föreningen islamiska skolan har nyligen vunnit en rättslig tvist mot staden och fått tillåtelse att etablera en friskola.
– Detta kommer att fortsätta isolera människor, öka indelningen i vi och dom, säger Peder Englund, chef för Borås säkerhetsavdelning Centrum för kunskap och säkerhet, till SvD.
En färsk rapport från Försvarshögskolan beskriver salafismen som ett växande problem. Den hänvisar till forskning om hur salafistisk verksamhet kan bidra till motsättande av demokratin och främja intolerans och hatbudskap mot andra grupper så som judar och shiamuslimer.
bakgrund
Salafism
Wikipedia (sv)
Salafismen (arabiska سلفية) är en riktning inom islam som vill gå tillbaka till religionen så som de själva uppfattar att den lärdes och praktiserades av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. Gemensamt för salafisterna är deras idealbild av hur de första muslimska samfunden såg ut och de försöker följa Muhammed och hans följeslagare så mycket som möjligt i sina handlingar. Giltigheten av sann salafism erkänns av Ammanbudskapet.
Salafisterna är bokstavstroende och anser att man inte behöver omtolka de olika religiösa texterna. De menar sig förstå Koranen och sunna som profeten och hans följeslagare gjorde.
Salaf betyder ”förfäder” och var ursprungligen de första tre generationernas muslimer. Muhammed uttryckte det så här: ”De bästa muslimerna är de i min generation. Därefter de som efterträder dem, och därefter de som efterträder dem.” En man som bekänner sig till riktningen kallas salafi, medan en kvinna kallas salafiyya.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
