Oroligheter vid al-Aqsamoskén i Jerusalem
Oroligheter utbröt på söndagen vid al-Aqsamoskén på tempelberget i Jerusalem vid eid-högtidens sista dag. Internationella nyhetsbyråer rapporterar att israelisk polis drabbat samman med en grupp unga palestinier, som enligt polisen kastade stenar och fyrverkerier.
I dagarna inleds den judiska högtiden Sukkot, eller lövhyddohögtiden då många judar reser till Jerusalem, rapporterar nyhetsbyrån AP.
bakgrund
Al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam
Wikipedia (sv)
al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa ) är en moské på Tempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638 då Jerusalem hade erövrats av de muslimska araberna. Den var uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705.
Al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mekka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. Muslimer tror att profeten Muhammed under "den nattliga resan" fördes från den heliga moskén i Mekka till den plats där al-Aqsa nu är belägen. Den islamiska traditionen hävdar att Muhammed bad med böneriktning mot denna plats till den sjuttonde månaden efter utvandringen, då han istället vände sig mot Kaba.
När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
