Polen listar lägervakter – ska visa att de var tyska
Polen har publicerat 8 500 namn på vakter och befäl som arbetade i koncentrationslägret Auschwitz under andra världskriget, skriver Reuters. Syftet är att visa att de ansvariga för dödslägret var tyska medborgare och är en del av den konservativa regeringens strid mot uttrycket ”polska koncentrationsläger”.
– Databasen är ett svar till dem som säger ”polska koncentrationsläger”, kom igen, vi visar vem som arbetade där, säger chefen för institutet IPN, som har samlat namnen.
Reuters skriver att en majoritet av vakterna på Auschwitz var tyskar men att det fanns en liten del med andra nationaliteter.
bakgrund
Auschwitz
Wikipedia (sv)
KZ Auschwitz var det största av Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger. Lägret var verksamt från 1940 till januari 1945. Auschwitz är det tyska namnet på den polska staden Oświęcim som ligger cirka 60 kilometer väster om Kraków i sydöstra Polen. KZ är en förkortning av det tyska ordet Konzentrationslager.
Auschwitz bestod av tre huvudläger: Auschwitz I - Stammlager, koncentrationsläger och lägrens administrativa centrum; Auschwitz II-Birkenau, koncentrations- och förintelseläger; Auschwitz III-Monowitz], arbetsläger med bland annat fabriken IG Farben. Omkring 1,3 miljoner personer deporterades till Auschwitz, av dessa dog 1,1 miljoner i lägret. Nittio procent av dem var judar. De övriga var polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och personer av annan nationalitet.
bakgrund
Polen under andra världskriget
Wikipedia (sv)
Polen har under flera sekler drabbats av territoriella delningar på grund av statens läge mellan angränsande mäktiga stater.
Polen utsattes vid slutet på 1930-talet för påtryckningar från Tyskland för att överlämna den polska korridoren, en smal landremsa mellan tyska Östpommern och tyska Ostpreussen som gav Polen tillgång till Östersjön. Polen avvisade kravet 1938 och ingick försvarsallians med Storbritannien och Frankrike. Samtidigt, den 23 augusti 1939, ingick Tyskland och Sovjetunionen en icke-aggressionspakt (Molotov-Ribbentroppakten) och delade upp Östeuropa mellan varandra. Tyskland minimerade därmed risken för sovjetiskt anfall och Sovjetunionen köpte sig tid för att rusta mot det oundvikliga tyska anfallet mot landet. Den 1 september invaderades Polen av Tyskland västerifrån och den 17 september 1939 anföll de sovjetiska trupperna de östra provinserna, när det polska försvaret hade blivit praktiskt taget utslaget. Den polska regeringen och ett stort antal militärer lämnade landet genom Ungern och Rumänien och de polska militärerna kom till Frankrike och Storbritannien, där de deltog först i Frankrikes försvar och därefter i olika slag på västfronten. Den polska civilbefolkningen blev utsatt för svår förföljelse av både den tyska och den sovjetiska sidan med massmord och deporteringar till läger. När Tyskland anföll Sovjet fick ett stort antal polska krigsfångar och deporterade civila amnesti och fick utvandra över Persien, Irak, Palestina och Nordafrika för att sättas in i offensiven mot Italien. Under hela kriget i Polen opererade motståndsrörelsen mot den tyska ockupationsmakten, det var en av de starkaste motståndsrörelserna i det ockuperade Europa. Motståndet kulminerade i ett antal uppror, bland annat upproret i Warszawas getto och Warszawaupproret. Efter kriget blev Polen en sovjetisk satellitstat och blev fritt först efter kommunismens sammanbrott i Polen den 29 december 1989.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen