Platserna för de båda explosionerna. TT
Explosionerna i Linköping

Polisen: En hypotes är att det är samma gärningsman

Mycket tyder på att samma typ av sprängmedel, dynamit, användes vid båda de kraftiga explosionerna i Linköping under sommaren. Det får polisen att misstänka att samma gärningsman kan ligga bakom.

– Med tanke på att det är samma typ av sprängmedel och att händelserna har skett nära varandra i tid så är en av arbetshypoteserna att det kan vara samma gärningsperson, säger John Skoog, på Grova brott i Linköping, till TV3:s Efterlyst, skriver SVT.

Den första explosionen skedde vid ett bostadshus 7 juni. Den andra skedde i en polislokal där en beslagtagen moped exploderade 19 augusti. Mopeden hade varit tagen i beslag sedan maj.

Toppnyheter

Johnson och Corbyn möttes i BBC:s debatt i går kväll – den sista inför valet.  Jeff Overs / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Tittarnas dom: Jämnt lopp – Johnson snäppet vassare

Tittarna tyckte att premiärminister Boris Johnson tog hem debatten mot Labourledaren Jeremy Corbyn som utkämpades i går kväll – men bara med nöd och näppe. Det enligt en undersökning som YouGov gjorde direkt efter sändningen. 52 procent av tittarna ansåg att Johnson vann, medan Corbyns siffra landade på 48 procent.

På frågan om vem som uppfattades som mest statsmannamässig fick premiärministern bättre resultat, men Corbyn klarade sig bättre än Johnson gällande pålitlighet och kontakt med väljarna, skriver SVT Nyheter.

2 tim
Boris Johnson och Jeremy Corbyn. JEFF OVERS/BBC / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Johnson piggast i oinspirerad sista debatt

Det framkom inte mycket nytt under BBC:s avslutande debatt mellan Jeremy Corbyn och Boris Johnson inför nästa veckas brittiska nyval. I stället valde partiledarna att koka ner sina budskap till dess absoluta kärnor, skriver Sky News Sam Coates i en analys.

”Johnson var piggare, mer slipad och stötte på färre hinder än Corbyn”, skriver han.

SvD:s Charlotta Buxton skriver att Johnson, som leder i opinionsmätningarna, hade mest att förlora på debatten, men att han skickligt lyckas förmedla sitt budskap om att han kan ta landet vidare från brexitkaoset.

Men hon konstaterar också att debatten på det stora hela var ”oinspirerande” och troligen varken gjorde från eller till för något parti.

Igår 22:24
Boris Johnson och Jeremy Corbyn. Jeff Overs / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Corbyn: Johnsons brexit innebär år av förhandlingar

Brexit var naturligtvis huvudfrågan när Jeremy Corbyn och Boris Johnson möttes i den sista stora debatten inför nästa veckas nyval. De båda partiledarna höll sig till sina kärnbudskap och stod inte för några överraskande utspel.

Johnson angrepp Corbyns neutrala hållning i brexitfrågan medan Corbyn å sin sida sa att Johnsons löften om att få brexit gjort i praktiken kommer att innebära ”sju år av nya förhandlingar”.

Andra frågor som kom upp i debatten var framtiden för det nationella sjukvårdssystemet NHS och den nationella säkerheten, i kölvattnet av förra veckans terrordåd i London.

Igår 20:35
Läs mer om Valet i Storbritannien
Ericssons vd Börje Ekholm.  HENRIK SÄLL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ericsson-mutorna

Ekholm efter miljardbot: ”Nu avslutar vi kapitlet”

”Dessa tidigare misslyckanden gör mig upprörd”. Så säger Ericssons vd Börje Ekholm i ett pressmeddelande om att telekomjätten nått en förlikning med amerikanska myndigheter kring korruptions- och mutanklagelser.

Ericsson kommer att betala drygt 1 miljard dollar i böter.

– Att nå en uppgörelse med de amerikanska myndigheterna gör det möjligt att avsluta detta kapitel i vår historia, säger Ekholm.

Han säger också att Ericsson nu kan ”gå vidare och bygga ett starkare bolag”.

Ericsson kommer att hålla en telefonkonferens vid 09.30 på lördagen.

1 tim
Rafael Marchante / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Observatör ska se till att Ericsson följer reglerna

En oberoende observatör ska sköta övervaka hur Ericsson följer reglerna under det kommande tre åren. Det är en del i bolagets överenskommelse med amerikanska myndigheter. Det är också Ericsson som kommer att anlita observatören.

Totalt gör förlikningen att Ericsson får betala 1,06 miljarder dollar – motsvarande ungefär 10,1 miljarder. Ericsson skriver i ett pressmeddelande att beloppet ”täcks fullt ut av den avsättning om SEK 11,5 miljarder som togs i tredje kvartalet 2019”.

– I slutändan kan vi bara vara framgångsrika om vi befäster en kultur av etik och regelefterlevnad, säger Ericssons ordförande Ronnie Leten.

26 min
Olof Swahnberg / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ericsson betalar en miljard dollar efter mututredning

Ericsson har gått med på en förlikning med amerikanska justitiedepartementet i utredningen av korruptions- och mutanklagelser. Den svenska telekomjätten kommer betala 1 miljard dollar i böter. Det framgår av ett pressmeddelande enligt Direkt.

– I dag har den svenska telekomjätten Ericsson erkänt årslånga kampanjer av korruption i fem länder för att förstärka greppet om telekommunikationsmarknaden, säger åklagaren Geoffrey Berman.

Under torsdagen rapporterade Bloomberg att en förlikning var nära och skrev då att bötesbeloppet skulle hamna i linje med Ericssons tidigare avsättning och uppskattning på 1,2 miljarder dollar.

Igår 21:57
Läs mer om Ericsson-mutorna
Demonstrationer i Madrid i samband med klimatmötet. GABRIEL BOUYS / AFP
Klimatmötet i Madrid

Fattiga länder kräver högre klimatkompensation

Fattigare länder ställer hårdare krav på ekonomisk kompensation för de skador som klimatförändringarna åsamkar dem. Det står klart efter den första veckans förhandlingar vid klimatmötet i Madrid, rapporterar TT.

De fattigare länderna vill diskutera en helt ny finansieringslösning, något som bland annat Sverige motsätter sig. Enligt den svenske förhandlaren Mattias Frumerie räcker dagens mekanismer.

– Vi är noga med att betona att det inte är problemet i sig som vi ifrågasätter – det är klart att det finns behov av finansiering, säger Frumerie.

Världens rika länder har stått för 75 procent av utsläppen sedan 1850.

Igår 20:24
Fabrik i Kina/Peter Eriksson (MP). TT
undefined

Peter Eriksson: Världen måste sätta press på Kina

Kina står för 30 procent av världens utsläpp, planerar att bygga hundratals nya kolkraftverk – och vägrar ta sitt ansvar på klimatmötet i Madrid, skriver Aftonbladet. Landet vill också klassas som ett utvecklingsland och tycker att rika länder ska betala för att minska den globala uppvärmningen.

Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, menar att EU och resten av världen är för naiv i sin syn på Kina.

– Så många som möjligt i världen måste skapa tryck på Kina för att ta ett steg bort från kolet, säger han.

Igår 14:36
Läs mer om Klimatmötet i Madrid
Pexels
Lantmännen

Här är grödorna som ska klara klimatförändringarna

Extremt väder och förändringar i klimatet är något som påverkar hela världen och efter förra sommarens allvarliga torka och värmebölja blev effekterna ännu tydligare även här i Sverige. Förra året förlorade många lantbrukare stora delar av sin skörd till följd av det extrema vädret, och tidigare i år presenterades ny forskning som visar att temperaturen i Sverige har ökat med nästan två grader sedan förindustriell tid.


Det nya klimatet skapar stora utmaningar för Sveriges lantbrukare, och Lantmännen har därför tillsammans med en grupp samarbetspartners startat ett projekt som satsar på att utveckla perenna – det vill säga fleråriga – sädesslag.


Det handlar om sädesslag som liknar vete och korn, men som har kraftigare och större rotsystem som klarar av att hämta vatten på större djup och därför tål torka och regn bättre.

– Perenna växter har alltid funnits, som exempelvis skog och vall. Det som är nytt här är att vi ser om vi kan bygga in perenna egenskaper i spannmål. Idag måste lantbrukare så nya grödor efter att de skördat, medan perenna sädesslag kan skördas flera år i rad, säger Pär-Johan Lööf, projektledare för innovation på Lantmännen R&D.

Belastningen på klimatet minskar med perenna sädesslag, som kan skördas år efter år, eftersom de utsläpp som uppstår när man sår nya grödor på åkrarna minskar. Lantbrukarna tjänar också på att odla perenna sädesslag genom att de kan sänka sina kostnader för frön och genom en lägre bränsleförbrukning för lantbruksmaskiner. Ambitionen är att inom cirka 10-15 år ha tagit fram dessa perenna, tåligare grödor som kan klara framtida klimatförändringar.

Lantmännen satsar årligen mellan 250 och 300 miljoner kronor på forskning och innovation, exempelvis forskning på SamZoner – odlingsremsor som kan öka den biologiska mångfalden på svenska åkrar samt ThermoSeed – en fröbehandlingsmetod som gör att mängden bekämpningsmedel i jordbruket kan minskas.

Projektet görs av Lantmännen och Lantmännens Forskningsstiftelse, tillsammans med forskare vid SLU, Formas och Mistra.

29 nov