Wikipedia (sv)
E-legitimation, även e-leg, eID, eller e-ID, är en elektronisk legitimation för användning på Internet. Med hjälp av en e-legitimation kan man legitimera sig, logga in och skriva under avtal och godkänna transaktioner på olika myndigheters, bankers och andra företags webbplatser.
Länder där staten utfärdar e-legitimation till medborgare inkluderar Afghanistan, Belgien, Bulgarien, Chile, Estland, Guatemala, Israel, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Marocko, Mauritius, Mexiko, Nederländerna, Nigeria, Pakistan, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Tyskland. Länder som accepterar bankutfärdad e-legitimation för identifiering mot myndigheter, ofta kallat BankID, inkluderar Finland, Norge och Sverige. I Sverige används BankID, Mobilt BankID och Telias e-legitimation av många privatpersoner för inloggning mot myndigheter, banker och företag.
I exempelvis Tyskland (där ID-kort eller pass krävs i lag från 16 års ålder) och Uruguay utfärdar staten fysiska identitetskort som även fungerar som smartkort och kan användas som elektroniskt id-kort (eIC), det vill säga både online och offline. I Finland fanns ett sådant system, men experimentet avslutades på grund av liten efterfrågan. Ett eIC har vanligen samma format som ett vanligt bankkort, med tryckt identitetsinformation på ytan (t.ex. personuppgifter och ett fotografi) samt ett inbyggt kontaktlöst (Rfid-baserat) mikrochip. En liknande lösning i Sverige är Bank-ID på kort. För online-identifiering med eIC krävs en kortläsare och lämplig programvara, ofta integrerade i en enhet (vissa "bankdosor"). Beroende på typ av kortläsare skriver användaren in en PIN-kod på datorns tangentbord eller på kortläsarens inbyggda knappsats.Enligt EU:s eIDAS-förordning (electronic identification and trust services) skall varje medlemsstat acceptera varandras elektroniska ID-handlingar i offentliga digitala tjänster den 29 september 2018.
