Queens gitarrist Brian May sitter för tillfället i karantän på grund av coronviruspandemin och har därför tagit tillfället i akt att lära ut hur man spelar flera av bandets låtar via sändningar på Instagram.
I skrivande stund har May lagt upp tre videor där han lär ut gitarrackorden till bland annat ikoniska rocklåten ”Bohemian Rhapsody”.
Arrangörerna hade bara tillstånd för en demonstration för 50 personer till stöd för Black lives matter-rörelsen. Men runt 8 000 dök upp på Sergels torg i centrala Stockholm, enligt DN. När demonstrationen upplöstes spreds deltagarna över staden och vid Stockholms slott fick kravallpolis sättas in.
Arrangören Ibi Chune Jogestrand säger att hon själv gick hem när arrangemanget upplöstes.
– Jag tar helt avstånd från det som sedan hände och det en del personer valde att göra efteråt. När polisen bad oss att avsluta så gjorde vi det, säger hon till DN.
Smittskyddsexperten Björn Olsen är mycket kritisk till att demonstrationen över huvud taget arrangerades mitt under coronapandemin.
– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter igång, säger han till Aftonbladet.
Efter att polisen upplöste en demonstration till stöd för Black lives matter på Sergels torg i Stockholm, spred sig folkmassan till andra centrala delar av staden skriver Expressen.
Ett hundratal demonstranter tog sig till slottet och kravallpolis infann sig snabbt på plats.
Enligt polisens presstalesperson Mats Eriksson var det lugnt fram tills att demonstranterna spred sig från Sergels torg till andra platser.
– Två personer har gripits, bland annat för anstiftan till våldsamt upplopp, säger han till TT.
Smittskyddsexperten Björn Olsen säger till Expressen att demonstrationen i Stockholm, till stöd för Black lives matter, aldrig borde ha fått klartecken mitt under en pandemi.
– Jag blir djupt bestört av det där beteendet. Det är hemskt och ignorant, säger han till tidningen.
Arrangörerna hade tillstånd för en demonstration med 50 deltagare, men det dök upp tusentals demonstranter på Sergels torg.
– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter igång, säger Olsen till Aftonbladet.
De senaste veckornas demonstrationer runt om USA efter George Floyds död har tydligt visat de strukturella problem med rasism som finns i landet. Det sa tidigare presidenten Barack Obama när han på onsdagskvällen för första gången kommenterade händelserna, i ett webbsänt framträdande.
– Veckorna har varit tragiska, men det har också gett oss en möjlighet att se de underliggande orättvisorna och göra något åt dem, sa Obama.
Han sa att det engagemang de unga visar är uppmuntrande och han påpekade att många rörelse, såsom medborgarrättsrörelse och den feministiska rörelsen drivits just av de ungas engagemang.
Han riktade sig också direkt till USA:s svarta befolkning.
– Ni betyder något, era liv betyder något och ni har makten att göra saker bättre, sa Obama.
Ytterligare tre poliser misstänks för brott efter George Floyds död, skriver Minnesotatidningen Star Tribune. Sedan tidigare har en av poliserna misstänkt för vållande till annans död. Den misstanken skärps nu till dråp. De övriga tre poliserna misstänks för medhjälp.
Minnesotas senator Amy Klobuchar bekräftar också uppgifterna på Twitter.
FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, riktar hård kritik mot det hon kallar ”strukturell rasism” i USA, skriver AFP. Hon uttrycker också oro över ”en exempellös attack” på journalister i samband med protesterna i landet.
– Rösterna som kräver ett slut på dödligt våld mot obeväpnade afroamerikaner måste höras. Rösterna som kräver ett slut på polisens våld måste höras, säger Bachelet i ett uttalande.
I städer över hela världen har människor i dag demonstrerat för att protestera mot rasism och polisvåld i kölvattnet efter amerikanen George Floyds död. Utanför den brittiska premiärministerns bostad i London drabbade demonstranter och polis samman i handgripligheter. Samtidigt visar bilder hur poliser ger sitt stöd till demonstranterna genom att gå ner på knä.
I Rotterdam i Nederländerna fick kravallpolis gripa in sedan en fredlig protest upplösts eftersom den bröt mot reglerna om social distansering under coronapandemin.
I den grekiska huvudstaden Aten kastade demonstranter brandbomber mot USA:s ambassad.
Den amerikanske försvarsministern Mark Esper motsätter sig att militären sätts in mot människor som demonstrerar runt om i USA, rapporterar Washington Post. Han går därmed emot president Donald Trump som tidigare luftat tanken på att använda militären.
Enligt Esper ska militär bara användas som en absolut sista utväg i en mycket akut eller pressad situation.
– Vi befinner oss inte i en sådan situation just nu, säger Esper.
USA:s president Donald Trump tillbakavisar uppgifter om att han tagit tillflykt till ett skyddsrum i samband med protester utanför Vita huset i helgen, i en intervju med Fox Radio.
– Det var en felaktig uppgift, sade Trump i intervjun men lade sedan till att han vistats i skyddsrummet under de senaste dagarna, men bara en "liten, obetydlig, kort tidsperiod”, skriver TT.
New York Times har tidigare rapporterat att Trump uppsökte skyddsrummet i fredags. Trump själv uppger att han var där under söndagen, men att det då var som en del av en inspektion.
Svenskarnas förtroendet för myndigheterna, riksdag och regering har varit högt hittills under coronakrisen. Men en ny undersökning från Aftonbladet/Demoskop visar att förtroendet nu faller.
63 procent säger sig nu har stort eller mycket stort förtroende för Folkhälsomyndigheten, jämfört med 71 procent i april. För regeringen är förtroendet nu 41 procent, jämfört med 53 i april.
Demoskops opinionschef Peter Santesson påpekar att siffrorna dock är högre än före coronautbrottet.
– Med tanke på hur de svenska dödstalen sticker ut internationellt så är det slående att förtroendet i Sverige ligger kvar på en så hög nivå, säger han.
Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att hans självkritik angående den svenska coronastrategin inte alls var någon plötslig insikt, så som vissa har tolkat det efter en uppmärksammad intervju som Ekot publicerade i morse.
– Intervjun blev lite vinklad, eller de valde att tolka mina citat så, säger han till TT.
Han menar att han inte mer självkritisk nu än han varit tidigare.
I huvudsak är han nöjd med Sveriges strategi, även om vissa saker hade kunnat göras bättre, säger han till DN.
På myndigheternas dagliga pressträff förtydligade Tegnell att Folkhälsomyndigheten inte anser att Sveriges strategi ska ändras på något drastiskt sätt.
– Det stämmer inte, säger han.
Sverige hade inför coronakrisen kunnat ha bättre förberedelser på äldreboenden och snabbare utökat testkapaciteten, menar statsepidemiolog Anders Tegnell.
Tegnell fick under dagens pressträff en fråga om hur den svenska strategin hade kunnat vara annorlunda om man vetat det man vet i dag. Frågan ställdes mot bakgrund av en uppmärksammad SR-intervju – där han uttryckte självkritik.
– Vi är inte hela vägen framme, det finns mycket vi inte vet effekten av.
Huruvida det var rätt beslut att stänga gymnasieskolorna har inte utvärderats än. Det kan ha haft en liten effekt, säger Tegnell.
Efter två dagar med hårda förhandlingar är Tysklands koalitionsregering med förbundskansler Angela Merkel i spetsen överens om ett statligt coronastöd på 130 miljarder euro, rapporterar Bloomberg.
En av de mest kontroversiella frågorna var stimulansåtgärder för att öka bilförsäljningen där Socialdemokraterna (SPD) vill stärka efterfrågan på elfordon. Bland annat ska den som köper en elbil få en kraftig rabatt som finansieras av staten.
I stödpaketet ingår även lättnader för högt skuldsatta kommuner och familjer kommer att få 300 euro (motsvarande drygt 3 000 kronor) för varje barn.
Tyskland häver sin generella reseavrådan för samtliga EU-länder, samt Storbritannien, Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz. Det meddelar utrikesminister Heiko Maas på onsdagen, skriver tyska Focus.
På Twitter skriver Maas att avrådan i stället kommer att ersättas med individuella reseråd. Han understryker att tyskarna ”inte ska vaggas in i en falsk säkerhet”.
”Covid-19 är inte förbi. Tillsammans måste vi förhindra att återupptagandet av turism leder till en andra våg”, skriver han.
Malariamedicinen hydroxiklorokin tycks inte förhindra att personer som utsätts för det nya coronaviruset ska bli sjuka i covid-19. Det visar en ny studie som flera medier rapporterar om.
Enligt studien var medicinen inte mer effektiv än placebopreparat. Men medicinen hade heller inte några allvarliga bieffekter.
Medicinen som bland annat har förespråkats av Donald Trump har väckt hård debatt. En tidigare studie visade att den rent av kunde vara farlig, men den studien har senare visat sig ha flera brister.
– Jag tror inte att någon sida, varken de som säger att medicinen fungerar eller de som säger att den är farlig, har rätt, säger David Boulware, en av forskarna bakom nya studien.
Astra Zeneca, Moderna, Johnson & Johnson, Merck och Pfizer tillhör de fem läkemedelsbolag som Trump-administrationen utsett till vaccin-finalister. Bolagen kan därmed få tillgång till statliga medel, enligt källor inom Vita huset skriver New York Times.
De tre förstnämnda har redan fått 2,2 miljarder dollar av federala pengar i coronavaccinjakten men ytterligare tillskott kan vänta. Pengarna ska hjälpa till att genomföra kliniska tester och även till att bygga en tillverkningsbas innan det ens står klart vilken av läkemedelsjättarnas vaccin, om ens något, kommer att fungera.
Genom att utse fem toppkandidater hoppas Vita huset att snabbt kunna identifiera vilka som ligger i framkant, för att påskynda en massproduktion av ett coronavaccin, skriver tidningen.
Studien med malariamedicinen hydroxiklorokin för att behandla covid-19 ska återupptas, meddelar Världshälsoorganisationen (WHO) enligt AFP. Försöken stoppades nyligen efter uppgifter om att medicinen kunde öka dödligheten i sjukdomen.
Studien presenterades i tidskriften The Lancet, som sedan dess har medgett att studien innehåller brister.
BEV, PHEV, HEV och FCEV? Den som blir förvirrad av de många nya förkortningar som dykt upp i kölvattnet av miljöbilarnas intrång på marknaden är nog långt ifrån ensam.
2020 har sagts bli året då miljöbilar slår igenom på bred front, inte minst här i Sverige. Det är med andra ord inte alls omöjligt att du inom en överskådlig framtid står där och ska bestämma dig för vilken typ av elbil som passar dig bäst. Låt oss därför en gång för alla reda ut vad de där förkortningarna egentligen står för:
Noll mil på mätaren, nybilsdoft i kupén och glänsande lack utan repor. Detta utan att (åtminstone nödvändigtvis) behöva lägga någon svidande kontantinsats. Klart att leasing lockar.
Privatleasingen ökar stadigt i Sverige, och för många kan konceptet vara en riktigt bra idé, inte minst då man i viss mån slipper det ansvar som det innebär att äga en bil. Men det finns även en rad fallgropar som man åtminstone bör vara medveten om innan man väljer privatleasing.
Den kanske viktigaste detaljen handlar om körsträckan. Att betala lite mer för några extra mil per år kan kännas dumt initialt, men det är ändå en vettig idé. Ett leasingavtal löper i regel över tre till fem år, och att man får ändrade körvanor under en så lång tidsperiod är förstås fullt rimligt. Kanske byter du jobb? Kanske flyttar du?
En annan viktig aspekt är att mycket kan hända med ens ekonomi under en leasingperiod. Att säga upp avtalet är ofta svårt, Ibland helt omöjligt, och att sitta med en fast månadskostnad för ett fordon som man inte kan sälja kan bli problematiskt.
Carl-Erik Stjernvall som är teknisk expert på konsumentorganisationen Riksförbundet M manar i en artikel i tidningen Mitt i till försiktighet innan man slår till.
– Titta på hur tillvaron och din privatekonomi kan förändras de närmaste tre åren. I värsta fall, klarar du ekonomiskt att vara bunden vid avtalet?
Vissa leasingavtal tillåter att man överlåter fordonet, men det är lättare sagt än gjort att hitta en person som är intresserad av att ta över en leasingbil. Inte sällan får man räkna med att bjuda på leasingavgiften i ett kvartal till ett halvår.
Ett annat sätt är att försöka bryta avtalet i förväg. De bilhandlare som går med på det tar då ut en straffavgift, skriver sajten Mest Motor.
En leasingbil är inte din bil längre efter några år, något som kan vara lätt att glömma bort i vardagen. Men tänk på att en besiktning kommer att genomföras vid återlämnandet, och i det läget ska bilen vara ”i normalt skick”.
Håll koll på vad som står i återlämningsavtalet. Expressen skriver att man till exempel ofta förväntas tvätta bilen både in- och utvändigt regelbundet samt laga eventuella stenskott .
Andra viktiga aspekter att fundera kring innan man väljer att privatleasa är ansvarsfrågan vid ett eventuellt fel på bilen, samt att du ofta förväntas betala samma belopp varje månad även om bilen blir obrukbar till följd av ett fel.
Funderar du på att köpa en elbil? I så fall finns det en del frågor att besvara som skiljer sig från de frågor som uppkommer i samband med ett mer klassiskt bilköp. Autotrader, Mest Motor och DN har alla tittat närmare några av de saker du bör bena ut på innan du slår till på en elbil. Vi har sammanfattat det hela i fyra viktiga punkter:
1. Hur stor räckvidd erbjuder fordonet?
Det låter kanske som en självklarhet, men att syna de här siffrorna i sömmarna ordentligt är också avgörande. En mil hit eller dit kan låta oväsentligt, men så länge laddningsstationerna inte duggar tätt i landet så kan en liten mil bli ett stort problem. Hur ser det ut lokalt där du bor? Hur ser det ut längs de sträckor du har tänkt köra? Och mot bakgrund av det: Har du tid att stanna och ladda fordonet, om det skulle behövas?
2. Håll koll på kostnaderna
Att en elbil är billigare i längden än en bil med förbränningsmotor är de flesta överens om. Men det är förstås inte gratis att ha en elbil. Även elbilar har rörliga delar som slits och även elbilar måste in på service emellanåt. Glöm inte att kontrollera priser på reservdelar och ifall det finns verkstäder som kan åtgärda problem med ditt elfordon. Räkna även med en ökad åtgång på hushållsel.
3. Kontrollera garantin
Trots att elbilar har funnits på marknaden ett tag vid det här laget, så handlar det trots allt om relativt ny teknik. Att hålla koll på vilka garantier som bilen omfattas av är därför viktigt. Inte minst batterigarantin kan vara värd att se över lite extra.
4. Passar elbilen din livsstil?
Renodlade elbilar är inte sällan ganska kompakta jämfört med exempelvis laddhybrider eller klassiska fordon med förbränningsmotor. Har du ofta behov av att transportera saker? I så fall: Får de plats i fordonet? Och hur mycket bidrar vikten till att minska räckvidden? Tänk även på att räckvidden minskar avsevärt i vårt bistra vinterklimat.
Bli Omni Vän
