Om man inte kände till de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 innan, så lär man i vart fall göra det efter de misstänkta sabotagen den 26 september.
Men det finns fler stora och känsliga undervattensledningar som förser Europa med naturgas: Norge, som är Europas största gasleverantör med 900 mil i rörledningar, står för nyinvigda Baltic Pipe som delvis går via Östersjön till Polen. I Sydeuropa har man de algeriska ledningarna Transmed och Medgaz som går genom Medelhavet, och på Balkan den ryska Turkstream ledningen som går genom Svarta Havet.
En annan samhällskritisk infrastruktur som ligger på havets botten är internet. De omkring 400 fiberoptiska kablarna, som sammanlagt sträcker sig 130 000 mil, står för 95 procent av världens internetförsörjning, skriver The Economist. Den längsta är 390 mil lång och går från Sydostasien till Östeuropa via bland annat Röda Havet.
”Det finns en sårbarhet kring allt som ligger på havsbädden”
En tredje viktig infrastruktur är alla de elkablar som tillåter olika länder att förse varandra med ström. Europas längsta togs i bruk förra året och är 72 mil lång och länkar Norge med Storbritannien.