Hem

Räcker det att klippa av en kabel för att släcka hela internet?

(Fredrik Sandberg/TT)

En läcka har upptäckts på gasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland. Enligt Finland har den sannolikt uppkommit genom ”extern aktivitet”.

Frågan om hur säker vår infrastruktur på havets botten egentligen är har blivit högaktuell de senaste åren. Efter sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 förra året tittade Omni närmare på frågan om hur skyddade ledningarna på havsbottnen är, och ställde frågan: Skulle det räcka med att klippa av en kabel för att släcka internet?

Läs texten här nedan.

Vilka är de mest kritiska ledningarna som ligger under vatten?

Om man inte kände till de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 innan, så lär man i vart fall göra det efter de misstänkta sabotagen den 26 september.

Men det finns fler stora och känsliga undervattensledningar som förser Europa med naturgas: Norge, som är Europas största gasleverantör med 900 mil i rörledningar, står för nyinvigda Baltic Pipe som delvis går via Östersjön till Polen. I Sydeuropa har man de algeriska ledningarna Transmed och Medgaz som går genom Medelhavet, och på Balkan den ryska Turkstream ledningen som går genom Svarta Havet.

En annan samhällskritisk infrastruktur som ligger på havets botten är internet. De omkring 400 fiberoptiska kablarna, som sammanlagt sträcker sig 130 000 mil, står för 95 procent av världens internetförsörjning, skriver The Economist. Den längsta är 390 mil lång och går från Sydostasien till Östeuropa via bland annat Röda Havet.

”Det finns en sårbarhet kring allt som ligger på havsbädden”

Storbritanniens högste marinchef amiral Sir Ben Kay

En tredje viktig infrastruktur är alla de elkablar som tillåter olika länder att förse varandra med ström. Europas längsta togs i bruk förra året och är 72 mil lång och länkar Norge med Storbritannien.

Nord Stream 1 och 2 tros ha utsatts för sammanlagt fyra sprängningar. (AP)

Hur sårbara är de här ledningarna egentligen?

Så här säger amiral Sir Ben Kay, Storbritanniens högste marinchef, till The Guardian:

– Det finns en sårbarhet kring allt som ligger på havsbädden, vare sig det handlar om gasledningar eller datakablar.

Politico skriver att sårbarheten delvis ligger i ledningarnas placering. Ofta ligger de i avlägsna områden som är relativt lätta för ubåtar eller andra undervattensfarkoster att ta sig obemärkta till.

På grund av att nätverken är så pass stora är de dessutom extremt svåra att detaljövervaka, och många av dem ligger på internationella vatten.

Dansk militär bevakar gasläckorna från Nord Stream 1 och 2 från en helikopter, den 29 september, 2022. (Rune Dyrholm / AP)

Vad skulle hända om en internetkabel klipptes av?

Enligt Jean-Luc Vuillemain, chef för den franska teleoperatören Oranges internationella nätverk, så är det fullt möjligt att Europas internetkablar kan bli avklippta.

– Isåfall skulle vi helt enkelt inte ha någon internet kvar i Europa, säger han i en intervju till franska TV-kanalen BFMTV.

Ett sådant avbrott skulle ha förödande konsekvenser eftersom internet idag utgör själva kärnan i många västerländska företags- och samhällsfunktioner. Så kallade moln skulle försvinna, och internationella betalsystem som Swift – vari 10 000 miljarder dollar passerar var dag - skulle helt enkelt sluta att fungera.

Det skulle också tillfälligt kunna påverka det försvarsstrategiska informationsutbytet olika länder emellan, även om de flesta snabbt skulle kunna byta över till satelitsystem för att kommunicera med varandra.

Landstationen för Nord Stream 2 i Lubmin, norra Tyskland i veckan. Stationen har knappt kommit till användning ännu, eftersom Nord Stream 2 aldrig tagits i drift. (Stefan Sauer / AP)

Vad är risken för att sådana här attacker sker?

Politico skriver att hoten mot sådan här infrastruktur varit känt de senaste 10 åren på grund av dess sårbarhet, och att framförallt Ryssland, Kina och Nordkorea pekats ut som potentiella sabotörer. Inte minst för att att de har den militärtekniska kapaciteten, med såväl ubåtar som undervattensrobotar.

– Vi ser nu rysk undervattensaktivitet i närheten av undervattenskablar på en nivå som jag inte tror vi någonsin sett förut, varnade bland annat Andrew Lennon, befälhavaren för Natos ubåtsstyrkor 2017, och tillade: ”Ryssland har ett tydligt intresse för Natos... undervattensinfrastruktur”.

Men än så länge finns det inga bekräftade fall på att enskilda länder ska ha utfört några sådana sabotage – två tredjedelar av alla skadade kablar kan direkt kopplas till olyckshändelser med exempelvis fartyg, fiskenät eller båtankare.

Kustbevakningens foto visar den läcka från Nord Stream 2 som blev känd sist. (AP)

Däremot finns det ett antal ouppklarade fall, där ”mänsklig aktivitet” tros ligga bakom större kabelfel. Två av dem skedde i Svalbard i Nordnorge i november förra året och i januari i år när undervattenskablar som låg på mellan 300 meter och 2 700 meters djup oförklarligt förstördes.

USA har också vid ett antal tillfällen anklagat Ryssland för att cirkulera kring känsliga kabelnätverk. Den ryska ubåten ”Losharik” som 2019 skapade rubriker efter att den fattat eld och 14 besättningsmän miste livet, ska enligt amerikanska underrättelsekällor ha varit designat för att klippa just undervattenskablar.

Och 2015 rapporterade CNN att amerikansk säkerhetstjänst hade identifierat ryska ubåtar i närheten av kritiska kablar, varav en av dem ska ha haft en undervattensfarkost byggt för att kapa kablar ombord.

Amerikansk säkerhetstjänst har länge varnat för suspekt rysk ubåtsaktivitet. (Alexander Zemlianichenko / Ap)

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen