Bevaka
Infrastruktur

Illustrationsbild. Andrey VP/Shutterstock
Människan i rymden

Storstädning av rymden ska rädda vår digitala framtid

En städrobot med fyra armar ska säkerställa att mänskligheten kan vara uppkopplad mot satelliter även i framtiden. År 2025 ska roboten ge sig ut i rymden, greppa tag i rymdskrot, vända tillbaka mot jorden och brinna upp på vägen hem.
Städningen görs för att rymden har blivit en kyrkogård för skräp. När de mänskliga resterna forsar fram i omloppsbanan riskerar högteknologisk utrustning att förstöras. Enligt de senaste siffrorna från Europeiska rymdorganisationen, ESA, finns det 129 miljoner skräpdelar i rymden. Av de 5 000 satelliterna i omloppsbana fungerar bara 2 000.

– Föreställ dig hur farligt det skulle vara att segla på öppet hav om alla skepp som någonsin försvunnit fortfarande flöt på vattenytan, sa ESA-chefen Jan Wörner när städsatsningen presenterades i december.

Om ingenting görs kan människans liv som vi känner det förändras i grunden. Även små skräpdelar kan orsaka stora skador när de rör sig i höga hastigheter i rymden. Enligt Nasa kan en centimeterlång färgflaga orsaka samma skada som ett 250 kilo tungt objekt som färdas i 100 kilometer i timmen kan orsaka på jorden.
Redan 1978 varnade Nasa-forskaren Donald J Kessler för att det här kan leda till en okontrollerbar kedjereaktion av explosioner, skriver Big Think. Enligt teorin, som kallas Kesslersyndromet, kan framrusande skräpdelar då fylla omloppsbanan och omöjliggöra användandet av satelliter i flera generationer.

Men nu ska rymden städas. Pilotprojektet sker under ESA:s vingar, men även den privata rymdmarknaden har insett problematiken, skriver CNN. Storföretag har börjat designa satelliter som på egen hand vänder hem till jorden i slutet av sina liv. Satelliter kan också programmeras till att i slutet av sina liv vända ut i “kyrkogårdsbanan”, ett orört område som ligger betydligt längre bort från jorden.

14 mar
Rymdturismföretaget Virgin Galactic vd Richard Branson firar att hans företag noteras på Wall Street. Oktober 2019. Richard Drew / TT NYHETSBYRÅN
Människan i rymden

Investerarna tar sikte mot stjärnorna i rymdekonomin

Rymden är oändlig och människans intresse för den likaså – något som nu visar sig på världens marknader. Rymdekonomin är i dag värd 400 miljarder dollar, men redan om 10 till 20 år väntas den ha utvecklats till en mångbiljonindustri.

– Det är absolut en livskraftig bransch att investera i, säger riskkapitalisten Tess Hatch till CNBC.
Regeringsföreträdare, rymdentreprenörer, näringslivschefer, jättebanker och experter – alla talar nu om rymden som en framtida sedelpress. Och det finns många tecken på att redan 2020 blir ett starkt år för rymdindustrin, skrev Quartz vid årsskiftet.

Motorn i rymdekonomin är satelliterna. Den explosionsartade ökningen bidrar dels till att driva ner kostnaderna, dels till att stärka företag vars affärsidé är att städa rymden från rymdskrot. Samtidigt formligen kastar investerare sina pengar över bolag som har små satelliter men stora drömmar. Det leder i sin tur till att företag som bygger raketerna som ska bära satelliterna får en skjuts uppåt.
Men den jordtillvända delen i form av satelliter är bara ett av rymdekonomins två ben, säger rymdekonomen Sinéad O’Sullivan i Harvard Business Reviews podcast “Ideacast” från förra året. Hon menar att det andra benet är en drömsk utforskardel, som handlar om gruvdrift i rymden och visionerna om en interplanetär framtid. Och det är på det benet investerarna främst lutar sig när de drömmer om en mångbiljonmarknad.

– Är jag optimistisk kring att rymdföretag som Space X någonsin kommer att förvandla det till en livskraftig affärsmodell? Nej, det är jag inte, säger O’Sullivan i podcasten.

10 mar
Månen sedd från Internationella rymdstationen. Nasa
Människan i rymden

Bensinmack på månen kan ge skjuts ut i solsystemet

– Finns det en bensinmack på månen om tio år?

Den frågan ställde en reporter till USA:s handelsminister Wilbur Ross våren 2018. Svaret kom direkt.

– Det blir verklighet mycket tidigare än så.
Även om experter menar att Ross svar var väl optimistiskt är en tankstation på månen ett verkligt mål. En sådan station, skriver Washington Post, skulle bli en lysande språngbräda för vidare rymdresor ut i det okända.

Anledningen är främst ekonomisk. Att starta en fulltankad rymdfarkost från jorden kostar mycket pengar, eftersom varje kilo extra last gör prislappen större. Det blir ett kostsamt problem när siktet ställs in på Mars och andra avlägsna himlakroppar.

Men att ta sig till månen är billigare. Efter mellanlandningen blir en uppskjutning både energisnål och billig, eftersom månens tyngdkraft bara är en sjättedel av jordens.
Drömmen fick nytt liv när Nasa i mars 2018 bekräftade att det vid månens poler finns vatten i form av is. Vattnets byggstenar – väte och syre – är två av de huvudsakliga beståndsdelarna i raketbränsle. Om bränsle skapades på månen skulle rymdskepp kunna fylla tanken och sedan ta ett nytt språng ut i rymden.

I en intervju med The Verge jämför professorn och tidigare rymdföretagstoppen George Sowers den teknik som används i dag med en 300 mil lång bilresa, utan möjlighet att tanka längs vägen. Bilens bränsletank skulle behöva vara enorm och tyngden från tanken skulle göra varje mil dyrare.

– Vatten är rymdens olja, säger Sowers till techmagasinet.
Utmaningar kvarstår, men tekniken kan bli verklighet med rätt samarbete mellan nationer, företag och politiker, skrev tunga branschföreträdare i en rapport förra våren. Enligt Space.com slår rapporten fast att en sådan användning av månen – “den åttonde kontinenten” – skulle ge mänskligheten tillgång till stora delar av det inre solsystemet.

9 mar
Illustrationsbild som visar en av Mars frusna poler. Pike-28/Shutterstock
Människan i rymden

Koldioxidutsläpp kan lösa människans Mars-problem

En miljon människor ska bo på Mars 2050. Därför ska en enorm rymdflotta byggas. Målet med projektet är att rädda mänskligheten från utrotning. Det här är inget taskigt filmmanus, utan faktiska löften från visionären och Space X-chefen Elon Musk.

Den första miljonen människor måste dessutom ha en “otrolig produktivitet” för att bygga upp Mars infrastruktur, sa Musk i en intervju med magasinet Aeon 2015. Och om det lyckas öppnar sig oändliga möjligheter.

– Då kan vi sannolikt kolonisera hela solsystemet, sa Musk, och blickade vidare mot asteroiderna och Jupiters och Saturnus månar.
Alla tror inte på Musks Marsdrömmar. Ett reportage i Gizmodo från förra sommaren får utgöra den mindre hoppfulla sidan. “Den röda planeten är ett kallt, dött ställe”, skrev sajten, som med hjälp av experter listade en lång rad problem med målet.

Men vetenskapsskribenten Stephen Petranek tror att Musk kommer lyckas. I sitt Ted talk våren 2015 argumenterade han för att alla tekniska lösningar redan finns för att tillgodose människans fem huvudsakliga behov på Mars: mat, vatten, skydd, kläder och syre.
Nästa stora steg, enligt Petranek, blir att förändra planeten så att den blir mer lik jorden. Hemligheten är att frigöra den enorma mängd koldioxid som ligger inbunden i torrisen vid Mars poler. Det skulle värma upp atmosfären och göra den kalla planeten mer gästvänlig, ge ett skydd mot rymdstrålning och på sikt göra luften möjlig att andas.

Petranek tror att livet på Mars blir likt livet på jorden.

– Någon kommer att öppna en restaurang, någon kommer att bygga ett järngjuteri, någon kommer att göra dokumentärfilmer om Mars och sälja dem på jorden... Och någon idiot kommer att starta en realityserie.

7 mar