Rådgivare: Kärnvapendebatt bör inte bygga på nostalgi
En debatt om ett nytt svenskt kärnvapenprogram måste ta hänsyn till ett antal faktorer, såsom att det skulle ta decennier att utveckla. Det skriver rådgivaren Andreas von der Heide i ett inlägg på DN Debatt.
”Om vi i framtiden ska ta steget in i kärnvapenklubben, måste det ske efter en noggrann analys och diskussion baserat på strategisk seriositet, inte taktisk nostalgi”.
Om debattören
Andreas von der Heide, geopolitisk rådgivare och vd vid Consilio International.
bakgrund
Svenska kärnvapenprogrammet
Wikipedia (sv)
Det svenska kärnvapenprogrammet syftade till utvecklingen av kärnvapen och bedrevs i Sverige mellan 1945 och 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen. Ett beslut i Sveriges riksdag samma år innebar att forskningen inriktades på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av Icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilken var avslutad 1972.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen