Rapport: Granskningar har bättrat statlig verksamhet
Minskad risk för korruption och oegentligheter vid upphandling, effektivare infrastrukturplanering och bättre hantering av museiföremål. Det är några av effekter som Riksrevisionens granskningar de senaste åren bidragit till, enligt myndighetens årliga uppföljningsrapport.
Den övergripande slutsatsen är att granskningarna av regeringen, statliga myndigheter, bolag och stiftelser lett till ett lång rad förbättringar av den statliga verksamheten.
– Granskningarna leder ofta till att regeringen ger myndigheterna uppdrag i regleringsbrev eller utreder problemet vidare. Det är också vanligt att myndigheterna skärper sina rutiner, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
bakgrund
Riksrevisionen
Wikipedia (sv)
Riksrevisionen är en svensk myndighet under Sveriges riksdag med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Genom ett grundlagsskyddat oberoende granskar Riksrevisionen hur statliga medel används samt rapporterar om eventuella brister.
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Verksamheten ska bidra till demokratisk insyn och ge medborgarna möjlighet att se hur beslut fattas och genomförs.
Riksrevisionens huvuduppgifter är finansiell revision och effektivitetsrevision. Dessutom bedriver Riksrevisionen internationellt utvecklingssamarbete, som finansieras av ett särskilt anslag från riksdagen på omkring 40 miljoner kronor per år (2021). Riksrevisionen granskar årligen omkring 250 myndigheters årsredovisningar samt genomför ett trettiotal effektivitetsgranskningar.
Nuvarande riksrevisor utsedd för perioden 2017–2024 är Helena Lindberg.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen