”Äntligen, efter alla timida, livlösa sommarprat i år”
Artisten Josefine Jinders sommarprat är irriterande – men känns sant. Det skriver DN:s Matilda Källén. Anekdoterna från en destruktiv tillvaro känns tjatiga till slut, skriver hon – fast ibland ”hugger det till”:
”Som när hon berättar om pojkvännerna vars initiala fascination övergått i kontrollerande mindervärdeskomplex”.
Jinders ”Sommar i P1” är oblygt – helt i linje med hennes person, enligt Jonathan Bengtsson. I GP resonerar han kring artistens förmåga att få svordomar i radion såsom ”integritetslös hora” att vara behagliga.
”Äntligen, efter alla timida, livlösa sommarprat i år. Äntligen, efter all den kulturella ohyra som Sveriges Radio har sänt ut genom etern under juni och juli.”
Det enda problemet är att Jinder understundom blir lite väl poetisk, skriver Bengtsson. Hon kan i vissa passager låta som ”en ädel, högstämd bard i trekornshatt.”
