Hem
(Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Regeringen säger inte nej till spelbolag i fonderna

Häromveckan meddelade den norska jättefonden KLP, som placerar de kommunanställdas pensionspengar, att spelbolag inte platsar i fonden. ”Vi vill investera i bolag som bidrar till en säkrare och bättre värld för samtliga”, förklarade vd:n Sverre Thornes.

Även svenska systerfonden KPA säger nej till spelbolag av etiska skäl medan övriga Folksamgruppen är mer vacklande, skriver TT.

Från regeringshåll kommer man inte att lägga sig i spelbolagens vara eller icke vara i de statliga pensionsfonderna. Samma hållning gäller för de utländska cannabisbolagen, säger Bolund.

– Vi har ganska nyligen skärpt lagstiftningen för AP-fonderna. Då har vi utgått just från hållbarhetsperspektivet, att man ska investera på ett föredömligt sätt, så att man upprätthåller och förstärker förtroendet för AP-fonderna hos kunderna – som ju i slutändan är svenska folket, säger Bolund.

bakgrund
 
AP-fonderna
Wikipedia (sv)
AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. De har ändrat karaktär, numrering och inriktning genom åren. De fem viktigaste AP-fonderna idag (Första, andra, tredje, fjärde och sjätte) är så kallade buffertfonder, och ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet. AP-fonderna har till uppgift att dels utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Från och med 2009 och cirka 25 år framöver kommer utbetalade pensioner att överstiga inbetalade avgifter. Under större delen av tiden kommer en "normal" avkastning att täcka underskottet.

Läs mer

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen