Regeringen vill förändra högskoleprovets betydelse

Av Tomas Medin Westman
Publicerad 16 mars 2016, 00:28

Regeringen vill göra högskolan mer tillgänglig och kommer därför att utreda högskoleprovets roll, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett inlägg på DN Debatt. Konkret vill man åter etablera arbetslivserfarenhet som ett sätt att förbättra sin behörighet.
”Från början var högskoleprovet tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har högskoleprovet fått en annan roll än vad som från början var tänkt”, skriver hon och fortsätter:
”Utredaren ska föreslå ett tillträdessystem som är öppnare och enklare jämfört med i dag.”

Hellmark Knutsson: En viktig del av den svenska modellen

debatt · Dagens Nyheter

bakgrund

Högskoleprovet

Wikipedia (sv)

Högskoleprovet är ett svenskt nationellt lämplighetstest som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan om slutbetyget från studier på gymnasienivå. Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, samtidigt som höstprovet är i september eller oktober. Provet är avgiftsbelagt. Under militär grundutbildning har man rätt att göra provet till en lägre kostnad.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Ministern om provfusket: ”Helt oacceptabelt”

Minst 87 personer har fuskat på högskoleprovet och köpt sig till toppresultat för summor på upp till 100 000 kronor. Det har SVT rapporterat om i dag. Nu säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, att fusket ska ses över. – Det är självklart både upprörande och helt oacceptabelt. Ingen ska ju kunna fuska sig in på högskolan och på det sättet gå förbi alla de som arbetat hårt för att ta sig in på sin önskeutbildning, säger hon.

3 maj 2016, 13:51

KI: Vi vill inte ha fuskare på våra utbildningar

Minst 87 personer har köpt sig till toppresultat på högskoleprovet. Det har SVT kunnat avslöja i dag. Flera av fuskarna har även lyckats ta sig in på flera prestigefyllda utbildningar, enligt SVT. Åsa Nandorf, enhetschef för studieadministrativa avdelningen på Karolinska institutet (KI): – Vi vill inte ha fuskande sökande till våra utbildningar och vi vill inte anta de fuskarna. Vi vill gärna ha de som har korrekta resultat på HP. Det är ju jätteviktigt utifrån rättssäkerhet och trovärdighet för högskoleprovet som urvalsinstrument, säger hon till SVT.

3 maj 2016, 12:29

Än så länge lagligt fuska på högskoleprovet

SVT har rapporterat om de tekniskt avancerade metoderna för att fuska på högskoleprovet. De senaste fem åren har över 80 personer fuskat sig till toppresultat med hjälp av organiserade ligor, enligt avslöjandet. Men fusket är inte olagligt. Nu vill Utbildnings- och högskolerådet se en rad förändringar i högskoleförordningen för att kunna komma åt fusket, rapporterar TT. Bland annat föreslås att provdeltagaren juridiskt ska förbinda sig att genomföra provet enligt föreskrifterna. – Det är den stora grejen, för då blir alla former av fusk möjliga att polisanmäla. I dagsläget är det bara när man använder spökskrivare, att du skickar någon i ditt ställe, säger Åke Lernefalk på Utbildnings- och högskolerådet.

3 maj 2016, 10:23

Högskoleprovsfusk ska stoppas med kroppsvisitation

Utbildnings- och högskolerådet vill införa kroppsvisitation för alla som gör högskoleprovet. Dessutom vill rådet kunna använda störningsutrusning i provlokalerna för att på så sätt slå ut all mobil teknik. Orsaken är att fusket blivit mer utbrett – och mer avancerat. På provdagen ser ligorna till att provet blir avfotograferat och skickas till en sambandscentral. Där har en grupp löst frågorna och levererat svaren. Fuskarna har varit försedda med en liten dosa kopplad till mobilen, ett tunt kopparhalsband och små trådlösa hörsnäckor, skriver TT. Ett toppresultat på högskoleprovet kan kosta upp mot 100 000 kronor. –Vi har inte instrument och verktyg som behövs för att spåra de här händelserna, säger avdelningschefen Tuula Kousmanen på Utbildnings- och högskolerådet, till SVT.

3 maj 2016, 08:26

Debatten om högskoleprovet Helene Hellmark Knutsson Regeringen Debatt Högskoleprovet Skola & utbildning Politik Utbildningspolitik Högskola och universitet